- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
675-676

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxalsyra - Oxalättiksyra - Oxblåsa - Oxbär - Oxdansen - Oxdjupet - Oxdjur - Oxe - Oxe, släkt - Oxe, 1. Torbern - Oxe, 2. Peder - Oxelsläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

675

Oxalättiksyra—Oxelsläktet

676

Rönn (t. v. och i mitten) och svensk oxel.

på o. äro Oxalis- (därav namnet på syran) och
Rumex-arter samt rabarber. Tekniskt
framstäl-les syran numera genom att upphetta cellulosa
(sågspån) med alkalihydroxid el. genom
upphettning av natriumformiat. O. bildar färglösa
prismor. Den brukas vid framställning av
me-tallputsmedel, till blekning av halmhattar och
läder samt i färgerier. — Salterna kallas o x a 1 a t.
Ett viktigt salt är surt ka 1 i um o xal a t,
KH(CO’)2, som på grund av sin förmåga att
lösa järnoxid fått användning till borttagning av
rost- och bläckfläckar. Saltet kallas därför även
rost- el. bläckpulver. — O. förekommer
regelbundet i urinen i små mängder och ger på gr. av
kalciumsaltets svårlöslighet ofta upphov till
sten-bildning i urinvägarna (”oxalatstenar”). Intagen
i större mängder, anses o. utöva en viss giftverkan.

Oxalättiksyra, COOH . CH2 . CO . COOH,
oxobärnstenssyra, erhållas ur äppelsyra,
oxibärnstenssyra, COOH . CH2. CHOH . COOH,
genom oxidation med permanganat el.
väteper-oxid. Den fria o. förekommer i två enol former,
som oximaleinsyra (smpt 1520) och som
oxi-fumarsyra (smpt 184°).

Oxblåsa, med., blåsa, inneslutande is, brukades
förr som avkylande medel.

Oxbär, Cotonea’ster intege’rrimus, av fam.
rosväxter, en mindre, ofta nedliggande buske med
ovala, under gråludna blad,
små vita el. rödlätta blommor
och små röda stenfrukter.
Växer mindre allmänt upp
till s. Norrland och i
Jämtland.

Oxdansen, svensk folkdans,
utförd som motdans
(markerad 2/4 takt) av två män
(pojkar) samt kännetecknad av
burleskt otympliga rörelser.

Oxdjupet, i huvudfarleden
till Stockholm mellan Rindö
och Värmdö och ö. om Oscar
Fredriksborgs fästning beläget
sund, fordom delvis försänkt,
numera upprensat till 20 m
djup.

Oxbär.

Oxdjur, Bovinae, underfamilj inom
slidhorns-djurens (Cavicornia) familj Bovidae (se
Slid-hornsdjur) med samma omfattning som släktet
Bos i vidsträckt mening (se Oxsläktet). O., även
kallade nötkreatur, höra till de yngsta
typerna bland idisslarna. De ha utbildats i Asien och
därifrån spritt sig åt olika håll. Hithörande djur
äro de högst utvecklade inom familjen; båda
könen bära horn. De fördelas på olika släkten:
Bubalus (se Bufflar) med an o a samt Bos (se
Oxsläktet) med bison, gaur, jak (även
kallat Poèphagus) och banteng (se Oxsläktet).

Oxe benämnas de kastrerade hannarna av de
tama nötkreaturen samt stundom hannarna av ren,
älg m. fl.

Oxe [å’ksg], dansk adelssläkt, känd från
1400-talet i Danmark.

1) Torbern O. (d. 1517) gjorde sig känd
som våldsam godsrövare. O. tillhörde Kristian
II :s hovfolk och blev länsman i Köpenhamns
slott och län. 1517 anklagades han av konungen
och blev, efter frikännande av riksrådet, dömd till
döden av en bondedomstol. Hans brott var enl.
en senare utbildad tradition, att han stått efter
Kristian II :s älskarinna Dyvekes gunst el. att han
förgiftat henne. Enl. nyare forskning fälldes
dödsdomen över O. på gr. av ej närmare kända
ekonomiska transaktioner. — Litt.: L. Weibull,
”Dyvekekatastrofen och T. O.” (i Scandia, 1932).

2) Peder O., den föreg:s brorson, statsman
(1520—75). Han samlade många gods och blev
1552 medl. av riksrådet. 1558 anklagades
emellertid O. för oegentligheter i styrandet av länen o. a.
förseelser. Han flydde till utlandet, och hans gods
indrogos. Till 1566 uppehöll han sig i Lothringen
och konspirerade med Kristian II :s parti mot
Danmark. Sjuårskrigets svårigheter förmådde
Fredrik II att hemkalla O., och 1566 blev han
åter riksråd, 1567 rikshovmästare. Han var
därefter vid sidan av Johan Friis landets mest
inflytelserike man och visade stor finansiell duglighet
och intresse för andlig kultur. — Litt.: T. F.
Troels-Lund, ”P. O.” (1906).

Oxelsläktet, So’rbus, hör till fam. rosväxter
och står nära Pyrus, varmed det ofta förenas som
ett undersläkte. Det skiljer sig från detta genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free