Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Otter, 2. Fredrik von - Otterbäcken - Otterhällan - Otterstad - Otteröya (Nord-Tröndelag fylke) - Otteröya (Möre og Romsdals fylke) - Ottesen-Jensen, Elise - Ottesång - Ottfjället - Otto den helige - Otto av Nordheim (hertig av Bayern) - Otto (I) av Wittelsbach (hertig av Bayern) - Otto I (konung av Bayern) - Otto Barnet (hertig av Braunschweig och Lüneburg) - Otto (prins av Danmark) - Otto I (konung av Grekland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Otterbäcken—Otto
660
(1858). 1868 deltog O. som chef på postångaren
”Sofia” i A. E. Nordenskiölds expedition till
Spetsbergen. 1873—74 var O. led. av åtskilliga
kommittéer för sjöförsvarsärenden, 1874—80
statsråd och chef för Sjöförsvarsdep. och därefter
varvschef i Karlskrona 1880—84,
stationsbefäl-havare där 1884—1900 samt vid skilda tillfällen
eskaderchef. O. blev konteramiral 1884,
viceami-ral 1892 och amiral 1900. Under 1890-talet var
O. led. av åtskilliga sjöförsvarskommittéer, led.
av Första kammaren 1891—99 och 1902—05 samt
av Andra kammaren 1900—02. Han avlöste 12
sept. 1900 E. G. Boström på statsministerposten,
varifrån han avgick 5 juli 1902. Under hans
statsministertid antogs 1901 års härordning;
däremot vann regeringens 1902 framlagda
rösträttsförslag ej riksdagens bifall.
Otterbäcken, hamn- och stationssamhälle i
Amnehärads sn i nordligaste Västergötland, vid
Vänern; 384 inv. (1951). O. är ändpunkt för
järnvägen från Nora. Den välutrustade hamnen
har en kaj längd av 460 m vid 5,2—3,3 m djup
jämte no m kaj vid mindre djup. Näst
Karlstads är det Vänerns mest trafikerade hamn; 1952
ankommo och avgingo 1,811 fartyg om tills.
379,636 nettoton. Främst lastas malm och
trävaror samt lossas stenkol, koks och metaller.
Ishinder råder vanl. jan.—mars. Mindre varv.
Sulfatfabrik, sysselsättande 300 pers, planeras
(1954) av ab. Statens skogsindustrier.
Otterhällan, se Göteborg, sp. 625.
Otterstad, sn i Skaraborgs län, Kållands hd,
omfattar Kållandsö (se d. o.) i Vänern,
närliggande öar samt en mindre remsa av fastlandet
s. därom; 66,04 km2, 1,329 inv. (1953). 1,860 har
åker. På n. ö. stranden märkas Läckö (se d. o.)
slott, i v. S:ta Marie kapell (från iioo-talet)
och därinvid den gamla gården Traneberg.
Se-näte gamla kyrka (trol. från iioo-talet) och S:ta
Katarina kapell ha raserats resp, år 1843 och
1709. Nuv. kyrka uppf. 1854. Pastorat i Skara
stift, Kållands kontrakt. Tillhör storkommunen
Norra Kålland.
0’tteröya [-oia], ö i Nord-Tröndelag fylke,
Norge, n. om Namsfjorden; 139,40 km2; 996 inv.
(1946).
0’tteröya [-oia], ö i Möre og Romsdals fylke,
v. Norge, v. om Molde; 76,00 km2; 1,540 inv.
(1946).
Ottesen-Jensen, Elise, sexualpedagog (f.
1886 2/i), född i Norge, bosatt i Sverige sedan
1918. Efter en olyckshändelse måste O. uppge
tandläkaryrket och försökte sig som
språklärarinna och journalist. Snart blev hon fångad av
arbetet med sexualupplysning och blev banbrytare
för denna verksamhet, grundade 1933
Riksförbundet för sexuell upplysning med dess
rådgivningsbyrå, startade 1940 en kura tor inst. för
abortsökande, 1941 ett hem för ensamstående
ogifta mödrar (Tureholm) och grundade 1950
Populär tidskr. för psykologi och sexualkunskap.
O. har bl. a. utg. ”Ovälkomna barn” (1926),
”Människor i nöd” (1932), ”Säg barnet
sanningen” (1945) och ”Abc för ett lyckligt äktenskap”
(1947; tills, m. N. Nielsen).
Ottesång, morgongudstjänst, motsv. tidebönen
matutin men utan dennas liturgiska utsmyckning.
Kyrkolagens föreskrifter om o. äro oklara och
ha medfört skiftande bruk. Numera förekommer
på landsbygden i regel o. endast på juldagen. I
städerna äger domkapitel rätt att medgiva o:s
utbytande mot annan gudstjänst el. inställande
utom på adventsöndagen, jul- och nyårsdagen,
långfredagen, påsk- och pingstdagen samt
böndagarna.
Ottfjället, i s. v. Jämtland, når 1,265 m ö. h.
På dess s. sluttning ligger Vålådalens fjällstation
(STF).
Otto den helige, Pommerns apostel (omkr.
1063—1139). Han blev 1102 biskop av Bamberg
och företog 1124 och 1128 framgångsrika
missionsresor till Pommern. Han kanoniserades
1189.
Otto, furstar.
Bayern. 1) OttoavNordheim (d. 1083).
Han erhöll 1061 av kejsarinnan Agnes
hertig-dömet Bayern men anklagades 1070 av kejsar
Henrik IV för högförräderi och blev dömd till
fredlöshet och förlust av hertigdömet. Efter ett
års landsflykt återfick O. sina
fädernebesittning-ar men återfinnes 1073 som ledare för upproret
mot Henrik. Då de tyska furstarna 1077 valde
Rudolf av Schwaben till motkonung mot Henrik
IV, uppträdde O. ånyo som deras ledare och vann
stora framgångar.
2) Otto (I) a v W i 11 e 1 s b a c h (d. 1183),
nära förbunden med kejsar Fredrik I, av vilken
han 1180 förlänades med hertigdömet Bayern.
Hans brorson, som även kallas O. av W i 11 e 1
s-b a c h (d. 1209), mördade 1208 konung Filip av
Schwaben.
3) Otto I, konung (1848—1916), 2:e son
till Maximilian II, deltog i krigen 1866 och
1870—71, var från 1873 sinnessjuk. Då han 1886
ärvde kronan efter sin äldre bror, övertogs
regeringen av farbrodern prins Luitpold, vars son
och efterträdare Ludvig (III) 1913 antog
kunga-titeln.
Braunschiveig. Otto Barnet, hertig av
Braunschweig och Lüneburg (1204—52). O.,
som var sin morbroder Valdemar Sejrs
bundsförvant, tillfångatogs i slaget vid Bornhöft 1227
men försonade sig 1235 med kejsaren och blev
av denne upphöjd till hertig av Braunschweig
och Lüneburg.
Danmark. Otto, prins, äldste son till
Kristofer II (dödsår okänt), var vid faderns död
1332 närmast till kungavärdigheten, som han
också i strid med Gerhard III av Holstein sökte
uppnå. Han besegrades emellertid av denne 1334,
tillfångatogs och frigavs först sedan hans yngre
bror Valdemar Atterdag bestigit den danska
tronen. O. måste avsäga sig alla arvsanspråk på
Danmark och ingick slutl. i Tyska orden.
Grekland. Otto I (Otto Friedrich Ludvig),
konung (1815—67). Han var andre son till
filhellenen konung Ludvig I av Bayern och utsågs
i maj 1832 av England, Ryssland och Frankrike
till konung av Grekland; valet stadfästes i aug.
s. å. av grekiska nationalförsamlingen. O.
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
