Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar II (svensk-norsk konung) - Oskar Fredrik (församling) - Oskar-Fredriksborg - Oskarsborg - Oskarsgrundet - Oskarshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Oskar Fredrik—Oskarshamn
620
angav O., som principiellt var en anhängare av
frihandeln, skyldigheten för statsmakterna att
med stöd av de nytillkomna statsinkomsterna
söka genom ålderdomsförsäkring bispringa de
kroppsarbetande klasserna. Uttalandet bar vittne
om hans uppfattning av nödvändigheten att söka
genomföra sociala reformer. O:s ingripande 1906,
då han vägrade statsminister Staaff den
upplösning av Andra kammaren, som denne ansåg
nödvändig, var det sista mera betydande uttrycket
för O:s personliga regeringsverksamhet. Under
O:s regering upplevde Sverige en storartad inre
blomstringsperiod. Särskilt gav utställningen i
Stockholm 1897 en bild av den nya plats, som
Sverige intog på det industriella området. Av
epokgörande betydelse blev även järnvägarnas
utveckling. Skogsavverkningen antog högst
betydande dimensioner. Arbetarfrågan blev
brännande, och nykterhetsrörelsen gjorde stora framsteg.
O. var en utomordentlig representativ
personlighet. Särskilt vid större festliga tillfällen
kunde han genom sitt framträdande och sin
vältalighet uppträda på ett lysande sätt. Vid sin
tronbe-stigning var han närmast impopulär, men i
längden vann han allmän tillgivenhet, vilken särskilt
tog sig uttryck vid hans 25-årsjubileum som
re-gent, bl. a. genom en nationalinsamling för
tuberkulosens bekämpande (se Konung Oscar II :s
jubileumsfond). Icke minst som mecenat bidrog
O. att främja vetenskapliga företag, särskilt den
geografiska forskningen. Det
konstnärstemperament, som var hans styrka, förledde honom i
statslivet till en mången gång överdriven
optimism och hindrade honom att ihärdigt fasthålla
den ståndpunkt han en gång intagit.
O. stod på höjden av sin tids bildning och
ägde mycket mångsidiga intressen. Han idkade
under författarnamnet Oscar Fredrik ett
livligt skriftställarskap, främst på de marina,
krigshistoriska och skönlitterära områdena. Bland
O:s historiska arbeten märkes främst den
omfattande avh. ”Några bidrag till Sveriges
krigshistoria, åren 1711, 1712 och 1713” (3 bd, 1859
—65). Mest känt bland hans skönlitterära alster
blev diktcykeln ”Ur svenska flottans minnen”
(1858), som 1857 belönades med Svenska akad:s
2:a pris; den inleddes med den ofta citerade
dikten ”Östersjön” (”Du blånande hav, som
mångtusende år ...”). Som vältalare i tidens
retoriska stil var O. verkligt framstående.
I sitt äktenskap hade O. fyra söner, Gustav
(V), Oscar, Karl och Eugen.
Litt.: O:s ”Samlade skrifter” utgåvos i 2 bd
1874—76 och i 7 bd 1885—1902. En bibliografi
utgavs 1908 av J. A. Almquist. O:s memoarer
bli tillgängliga först 1957. Någon vetenskaplig
biografi över O. finns icke men väl åtskilliga
minnesskrifter: A Rydfors, ”Konung O. II och
Sveriges folk” (1897) ; J. Linck, ”Konung O. II”
(s. å.); A. Hasselgren, ”O. II” (1908); ”Från
gamle kungens tid”, red. av A. Lewenhaupt
(T939)- översikter över O:s regeringstid ha
givits av S. J. Boethius i ”Sveriges historia till
våra dagar”, 13 (1925), och E. O. Löfgren i
”Sveriges historia genom tiderna”, 4 (1948).
Bland specialarbeten kunna nämnas A.
Wåhl-strand, ”1905 års ministärkriser” (1941); T.
Petré, ”Ministären Themptander” (1945); K.
Hildebrand, ”Gustaf V”, 1 (s. å.); F. Lindberg,
”Kunglig utrikespolitik” (1950).
3) Oscar, den föreg:s son (1859—1953),
prins Bernadotte (se d. o.).
Oskar Fredrik, församling i Göteborg; 20,355
inv. (1953).
Oskar-Fredriksborg, urspr. fort,
tillhörande Vaxholms fästning, på Rindöns ö. udde, anlagt
1870—78 till försvar av farleden genom
Oxdjupet, nu förläggningsplats för Vaxholms
kustart.-reg.
Oskarsborg, se Dröbaksund.
Oskarsgrundet, se Flintrännan.
Oskarshamn, stapelstad i Kalmar län, vid
Dö-derhultsviken av Östersjön, ung. mitt emellan
Kalmar och Västervik; 21,39 km2; 11,351 inv.
(1954).
O. är som stad icke fullt 100 år gammal men
var sedan mitten av 1600-talet lydköping under
Kalmar och Vimmerby, främst den förstnämnda
staden, och kallades då Döderhultsvik. I
slutet av 1700-talet och under förra hälften av
1800-talet sökte Döderhultsvik upprepade gånger
frigöra sig från Kalmar och ansökte om
stads-rättigheter, vilka emellertid ej blevo beviljade
förrän 1854. Vi 1856 blev Döderhultsvik stad
under namnet O. (efter Oskar I). 1874 fick O.
järnvägsförbindelse med Nässjö och 1907 (över
Ruda) med Kalmar. Inne i själva O., särsk. i
den s. om ån liggande delen av staden, finnas
flera mindre bergknallar, vilket förklarar den
ganska oregelbundna stadsplanen. Detta gäller
särsk. det s. k. Fnyket, som utbreder sig mellan
Lilla torget och Hamngatan och som trots sitt
centrala läge är bebyggt med små envåningshus
vid krokiga, endast ett par m breda och branta
gränder, t. ex. Besvärsgatan. O:s centrum är
Lilla torget, dess förnämsta affärsgata och
ut-fartsväg Köpmangatan. S. därom utbreda sig
Gamla begravningsplatsen och Stadsparken, i
vilken kyrkan, uppf. 1874—76 ligger. På
sluttningen ned mot hamnen ligger det anspråkslösa
rådhuset med två mot Skeppsbron vettande, långa
terrasser, som erbjuda en god utsikt över
hamnen och inloppet med Blå Jungfrun avtecknande
sig vid horisonten. På den lägre av terrasserna
finnes Sveriges trol. längsta soffa, ”Långa
soffan”. Den yttre delen av hamnen kantas av de
stora industrierna.
O. är huvudsaki. en industri- och hamnstad.
Industrien omfattade 1950 61 arbetsställen med
tills. 1,903 arb. De största industrierna äro:
mekanisk verkstad och skeppsvarv (c:a 1,000 arb.),
tillhörande ab. Oskarshamns varv,
ackumulatorfabrik, som äges av Svenska ackumulator-ab.
Jungner och sysselsätter c:a 800 arb., kopparverk
(200 arb.), tillhörande Reymersholms gamla
industri ab., samt ab. Skandinaviska korsettfabriken
(gr. 1923; 140 arb.). Hamnen är väl skyddad
och besväras ej av ishinder utom vid ihållande
ö. vindar. Kaj längden är c:a 2,100 m vid 3—9
m djup. Sommartiden reguljär båtförbindelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
