Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oseen, Wilhelm - Osek - Oset - Osfradier - Oshawa - Oshima - Oshkosh - Osiander, Andreas - Osijek - Osipenko (Berdjansk) - Osipovsk (Osipevsk, Berditjev) - Osiris - Osj, Osch - Oskar (församling) - Oskar (socken) - Oskar I (svensk-norsk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Osek—Oskar
614
tiska teorien, som tog hänsyn till den inre
friktionen, och angav metoder för beräkningen av
motståndet mot en kropps rörelse i en vätska,
vilka utvecklades vidare av N. Zeilon och H. Faxén
m. fl. och lämnade med erfarenheten
överensstämmande resultat. O. gav vidare utomordentliga
bidrag till bl. a. teorien för anisotropa vätskor,
elektromagnetismen, kvantummekaniken och
rela-tivitetsteorien. I ”Atomistiska föreställningar i
nutidens fysik” (1919) gjorde han en populär
framställning av moderna teorier. O. utgav också
S. Klingenstiernas skrifter, 2:1 (1925).
Osek [å’säk], ty. Osseg, stad i n. v. Böhmen,
Tjeckoslovakien, 80 km n. v. om Prag; c:a 10,000
inv.; bekant för sitt cistercienskloster (gr. 1199)
med praktfull kyrka och rikt bibliotek.
Oset, Svartåns mynning i Hjälmaren, känd
flyttfågellokal. — Litt.: E. Rosenberg, ”O. och
Kvismaren” (1934).
Osfrädier, zool., se Blötdjur, sp. 320.
Oshawa [åVaæa], stad i prov. Ontario,
Canada, 50 km n. ö. om Toronto; 26,813 inv. (1941).
Hamn- och industristad med bl. a. stora
automo-bilfabriker (General motors).
Oshima, jap., ”stor ö”, namn på jap. öar och
ögrupper. — 1) Aktivt vulkanisk ö i
Sagamibuk-ten, s. om Yokohama (762 m ö. h.). — 2)
(Amami). Den nordligaste av Riukiuöarna.
Oshkosh [å7kåj], stad i Wisconsin, U.S.A.,
på v. stranden av Lake Winnebago; c:a 45,000
inv. Handelscentrum med betydande trä- och
maskinindustri m. m.
Osia’nder [åz-], Andreas, tysk lutersk
teolog (1498—1552). Han medverkade som predikant
i Nürnberg till reformationens genomförande där,
deltog i religionssamtalet i Marburg 1529 och
sökte vid riksdagen i Augsburg 1530 förgäves
vinna gehör för sin rättfärdiggörelselära. 1549
blev han prof, i Königsberg. I opposition mot
Melanchthon betraktar O. rättfärdiggörelsen icke
som en på Kristi förtjänst grundad gudomlig
doms- och nådehandling utan som en
gudomlig nådehandling, varigenom människan i kraft
av Kristi inneboende i hjärtat frigöres från
syndens makt och välde. O:s åskådning orsakade
en häftig strid (osianderska striden),
som slutade med seger för Melanchthons
uppfattning. — Litt: E. Hirsch, ”Die Theologie des
Andreas Osiander” (1919).
Osijek [å’sijäk], ty. Esseg, stad i Jugoslavien,
vid Drava; c:a 50,000 inv. Viktig flodhamn.
Kvarn- o. a. livsmedelsindustri. O. ligger på
platsen för det rom. Mursa.
Osipenko [asjipjä’nka], tidigare B e r d j a n s k,
hamnstad i Ryssland, vid Azovska sjön, huvudort
för kringliggande område i Zaporozjeområdet,
Ukrainska SSR; 51,664 inv. (1939); ukrainare,
judar, bulgarer, tatarer m. fl.). O. har
maskin-(jordbruksmaskiner), metall- och
fiskkonservindustri. Hamnen fryser sällan el. mycket sent till.
Badort med saltsjöar och radioaktiva gyttjebad.
Osipovsk [å’sjipafsk] (Osipevsk), tidigare
och efter 2:a världskriget B e r d i t j e v, stad i
Zjitomirområdet, i v. delen av Ukrainas
träd-stäppsområde; 66,306 inv. (1939; därav c:a %
judar). Sockerraffinaderier, läder-, maskin-,
trä-varu- och kvarnindustrier; medelpunkt för
handeln med jordbruksprodukter.
Osiris, den fornegyptiska religionens
förnämste dödsgud. O. avbildades som dödsrikets härskare
i mumiegestalt med de kungliga insignierna,
krona, gissel och krokstav. Stundom representeras
han av en symbol, ett slags fetischliknande
kolonn med fyrfaldigt kapitäl, den s. k. dedpelaren.
Från hemstaden, Busiris i ö. deltat, spred sig hans
kult över hela Egypten. En viktig kultplats hade
O. i Abydos. Tydligen har O. under
pyramidtiden identifierats med ett flertal lokala
dödsgudar. Han identifierades även med Memfis’ högste
gud, Ptah, och kallades då i texterna
Ptah-Sokar-Osiris. Under hellenistisk tid åkallades O. ofta
under benämningen Serapis. Urspr. var Serapis
den i Memfis sedan uråldrig tid dyrkade heliga
tjuren Apis, vilken efter döden åtnjöt kult under
benämningen Osiris-Apis (eg. User-Hap, grek.
Serapis). Att Serapis eg. var den döda Apistjuren
föll i glömska, och snart betraktades han som
identisk med O. — Se bild vid Anubis.
Osj [å/L O s c h, stad i den kirgisiska delen
av Fergana, inom Kirgisiska SSR, vid Ak-Bura,
1,230 m ö. h.; 44,800 inv. (1933). Från O. utgår
en viktig landsväg till Pamir, Afghanistan och
Indien.
Oskar, församling i Stockholm, se Oscar.
Oskar, sn i Kalmar län, S. Möre hd, s. om
Nybro; 76,89 km2, 691 inv. (1953). Sjörik,
kuperad skogsbygd. 1,058 har åker. Kyrkan av trä
uppf. 1870. Ingår i Mortorps och O:s pastorat i
Växjö stift, S. Möre kontrakt; tillhör
storkommunen Mortorp.
Oskar, svenska (svensk-norska) furstar.
1) Oskar I (Josef Frans Oscar), konung
(i799 %—1859 %), ende son till Karl XIV
Johan och Desirée Clary. O. föddes i Paris.
Sedan Bernadotte 21 aug. 1810 blivit svensk
tronföljare, blev O. genom successionsordningen 26
sept. s. å. svensk arvprins och kom med sin moder
till Stockholm 9 jan. 1811. Han fick 26 jan. s. å.
titeln hertig av Södermanland.
O. gjorde snart så stora framsteg i svenska
språket, att han anlitades som sin faders tolk.
Efter kampanjen i Norge 1814 mottog han med
fadern stortingets hyllning, och en lärare i norska
språket fogades till prinsens lärarstab, i vilken
märktes N. M. af Tannström, Atterbom,
Ber-zelius, Wallin, J. G. Richert m. fl. — Efter
faderns tronbestigning 1818 blev O. bl. a.
kansler för Uppsala univ. O. förlovades 1822 med
Josefina av Leuchtenberg; förmälningen ägde
rum 19 juni 1823 i Stockholm. 1824 var O.
vicekonung i Norge och 1825 ordf, i Sveriges
regering under konungens besök i Norge. 1826
utnämndes O. till ordf, i en kommitté för
sjöförsvarets ordnande och till storamiral. Från
1824 var han kansler för Lunds univ. Han
odlade livligt konstnärliga och militära intressen.
Efter en visit i Petersburg 1830, sedd med
oblida ögon i Sverige, gällde O. för att vara
ryssvänlig. En vistelse i Tyskland 1837 påverkade
O. i liberalare riktning. Dec. 1838—juni 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
