Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orden - Svenska ordnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Orden
542
Svenska ordnar. Gustav Vasa bar franska S:t
Mikaelsorden, som förlänades honom 1542 av
Frans I, men någon av Gustav Vasa instiftad o.
känner man ej. Erik XIV bar och förlänade
några stormän en guldkedja med Frälsarens bild,
S :t Salvatorskedjan. Även Johan III och
Karl IX buro och utdelade dyl. kedjor, efter sina
hängsmycken benämnda resp. Agnus D e
i-och J ehovakedjorna. Gustav II Adolf
synes ha saknat intresse för ordensväsen, men han
var den förste svenske riddaren av
Strumpebands-orden. Kristina är den första svenska regent, som
framhöll behovet av en statlig ordensinrättning.
I ett rådsprotokoll av 2/s 1650 föreslår hon
konstituerandet av en riddarordning. O. fick slutl.
namnet Emanuelsorden och är Sveriges
första statsorden men kom aldrig att träda i
egentlig funktion. Om Amarantorden se Orden
3). Karl X Gustav instiftade Jesu namns
orden med kedja och den första kraschanen;
den bars även av Karl XI men veterligen ej av
flera. Karl XII uppges ha haft allvarliga planer
på en statsorden men hindrades liksom Gustav II
Adolf av mera trängande angelägenheter.
1727 gjorde presidenten friherre C. H.
Wacht-meister upp ett förslag till 3 riddarordnar, en
suverän, en militär och en civil; förslaget ledde
emellertid ej till något officiellt initiativ.
Wacht-meisters civila o. hade en nordstjärna i korsets
mitt, som sedan återkom i ett projekt från C. G.
Tessin på 1730-talet och i ett memorial från 1738
av dåv. överstelöjtnanten, sedermera
landshövdingen och presidenten friherre J. F. Kaulbars;
under 1700-talet blev nordstjärnan allmänt
upptagen som symbol för ”fosterland och snille”.
Arvid Horn hade ännu makt nog att hejda
Kaulbars’ förslag, som innefattade en ”större orden”
med namnet nordstjärneorden (högst 40
dignitärer) och en ”mindre orden” med 120—150
”värdige riddare och adelsmän”, men när hattarna vid
1738/39 års riksdag kommit till makten, låg fältet
öppet. Drivande krafter bakom det memorial i
ordensfrågan, som 12/i2 1747 inlämnades till
Sekreta utskottet av överintendenten friherre C.
Hårleman, voro utom förslagsställaren
kanslipresidenten greve C. G. Tessin, riksrådet friherre
A. J. v. Höpken, och säkerligen även
kronprinsessan Lovisa Ulrika. 23/2 1748 antedaterades den
av Fredrik I undertecknade förordningen med
särskilda stadgar för var och en av S e r a f
i-m e r-, Svärds- och
Nordstjärneord-n a r n a. Dessa bestämde sluten omröstning i
rådet vid utnämning av riddare, och konungen fick
härvid endast sina 2 sedvanliga röster. Genom
nya statuer 25/u 1751 (ånyo ändrade 26/n
1798) fick konungen emellertid det i varje
fall formella allenarådande över
ordensväsendet, som ännu uttryckes sålunda, att han
är ”herre och mästare över alla svenska ordnar”.
29/ä 1772 instiftade Gustav III Vasaorden
och 27/s 1811 Karl XIII Karl XIII:s orden.
Inom svenskt ordensväsen förekomma graderna
kommendör med stora korset samt kommendör,
resp, riddare av 1 :a och 2:a klass. Präster bli ej
riddare utan ledamöter, resp,
kommen
dörer i andliga ståndet.
Ordensför-läningarna ske numera undantagslöst i s. k.
extra ordenskapitel, som, förutom vid
särskilda tillfällen, plägar hållas på den regerande
konungens namnsdag. Gällande stadgar för
samtliga o. utom Karl XHI:s orden äro av 24/n
1902 (stadgarna supplerades 1952 ang. kvinnors
rätt att mottaga och bära o.), kompletterade bl. a.
1928 av Ordensrådet, som har att yttra sig
över vissa förslag till ordensförläningar.
Ordensrådet, som utgöres av kanslern, vicekanslern och
sekr. vid Kungl. maj:ts orden (förk.
KMO) samt 4 av konungen för 3 år i sänder
utsedda led., har till uppgift att pröva och
avgiva yttrande över till detsamma av konungen el.
kanslern hänskjutna frågor, särsk. betr,
ordens-ärenden, vilka ej passerat regeringen. Övriga
or-densangelägenheter, som samtliga ombesörjas av
KMO, d. v. s. Serafimerorden, som i sig
innefattar även Svärds- och Nordstjärneordnarna
samt har gemensam organisation med Vasaorden,
handläggas på den s. k. stora o r de n s d
a-gen, 28/4 (Fredrik I:s födelsedag), då
ordinarie ordenskapitel hålles. (Mindre
ordensdagen, måndagen före advent,
avskaffades 1919). Av kapitlet äro serafimerriddare
samt kommendörer med stora korset och av 1 :a
klass medl. Vid KMO finnas 1952 följ,
funktionärer: kansler, vicekansler (båda
serafimerriddare), underkansler, sekreterare, banerförare,
ceremonimästare, skattmästare
(överoffician-t e r), rikshärold (ordensofficiant),
arkivarie, kamrerare, registrator, kassakontrollant,
underceremonimästare (underofficianter),
vartill komma historiograf, härolder, kaplan och
kanslister.
Serafimerorden (i stiftelseurkunden:
Serafinerorden), Sveriges förnämsta
or-densutmärkelse, har endast 1 grad, men innehavare
benämnes ”riddare och kommendör av Kungl.
Majestäts orden” (KMO), där ”orden”
är en gammal plural form, som innesluter såväl
”riddare” (själva Serafimerorden) som
”kommendör” (syftar på innehav av Svärds- el.
Nordstjärneordnarna av denna grad). Utlänning blir
endast ”riddare av Kungl. Serafimerorden”. O.
tilldelas svenska män, som i de högsta ställningar
tjänat sitt land, samt utländska furstar o. a.
personer av synnerligen framstående förtjänst
(statschefer, ministerpresidenter etc.). Av enskild
svensk man kräves för o:s erhållande, att han
är storkorskommendör el. kommendör av 1 :a
klass av Svärds-, Nordstjärne- el. Vasaordnarna
samt att han innehar minst generallöjtnants rang.
O. har devisen IHS (Tesus Hominum Salvator,
”Jesus människornas frälsare”), vilken förekom
redan på Karl X Gustavs Jesu namns o. Högst
32 enskilda svenska män få inneha o. samtidigt;
för utlänningar är däremot antalet ej begränsat.
Inhemska serafimerriddare ha efter
utnämnings-datum rang näst efter statsrådets i tjänst varande
medl. Serafimerriddare har särskilt s e r a f
i-mervapen, som efter hans död uppsättes i
Riddarholmskyrkan, där även med s e r a f
i-merklockan dödsringning för avliden svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
