Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ongman, John - Oniscidae, Oniscus - Onkel - Onkel Adam - Onkel Sam - Onkologi - Onobrychis - Onoclea - Onomatolali - Onomatologi - Onomatomani - Onomatopoetisk - Ononis - Onopordon - On parle français - On revient toujours à ses premières amours - Onsager, Lars - Onsager, Sören - Onsala - Onsdag - Onsjö - Onsjö härad - Onsjö kontrakt - Onslunda - Ont. - Ontario
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
O niscidae—O ntario
502
tor O. var till 1917. O. var även en av
initiativtagarna till Örebro missionsförening för inre och
yttre mission 1892 och till Örebro missionsskola
1908, vilken han förestod till sin död. ”Samlade
skrifter” (3 bd, 1931—34). — Litt.:
”Ongman-minnen” (1939).
Oni’scidae, Oni’scus, zool., se Gråsuggor.
Onkel (fr. onde), eg. farbror el. morbror;
äldre manlig släkting över huvud.
Onkel Adam, pseud. för författaren C. A.
Wetterbergh.
Onkel Sam, se Uncle Sam.
Onkologi (av grek. o’nkos, svulst, och lo’gos,
lära), med., läran om svulsterna.
Onobry’chis [-k-], baljväxtsläkte. Parbladiga
örter; ha vanl. röda blommor i skaftade klasar i
bladvecken. Frukten är enfröig, nötlik och vanl.
taggig. O. viciifolia (O. sativa; från s. och mell.
Europa), esparsett, en omkr. 5 dm hög,
flerårig ört, har odlats som foderväxt i s. Sverige
och kvarstår här och där förvildad.
Ono’clea, bot., se Struthiopteris.
Onomatolali (av grek. o’noma, namn, och
lalei’n, tala), tvångsmässigt upprepande av
samma ord.
Onomatologi (av grek. o’noma, namn, och
lo’-gos, lära), namnlära, namnforskning, vetenskapen
om egennamn.
Onomatomani (av grek. o’noma, namn, och
mani’a, raseri), sjukligt letande efter ord el.
namn, som fallit ur minnet.
Onomatopoätisk (av grek. 0’norna, namn, och
p5iei’n, göra) säges om ord, som avse att återge
djurläten, naturljud o. dyl., t. ex. vov-wov, plask.
Onönis, baljväxtsläkte med av tre småblad
sammansatta blad samt ljusröda
blommor, ensamma el. parvis i
bladvecken. I s. och mell.
Sverige växer O. arvensis,
stallört, en omkr. 5 dm hög,
klibb-hårig ört, i s. Sveriges
kusttrakter O. repens, puktörne,
en nedliggande, vanl.
tornbe-väpnad buske.
Onopo’rdon, bot., se
Tistel-borre.
On parle frangais [å pari
fräsä’], fr., ”här talas
franska”, vanlig reklamnotis i
butiksfönster etc.
On revient toujours å ses
premières amours [å ravja’
to^c/r a se pramjä’rz amö’r],
fr., ”man återvänder alltid till
sin första kärlek”, citat ur
operan ”Joconde” (1814).
Onsager [å’n-], Lars, norsk-amerikansk
kemist (f. 1903), sedan 1945 prof, i teoretisk kemi
vid Yale-univ., U.S.A. Han har lämnat viktiga
bidrag bl. a. till läran om elektrolys och i fråga
om vätskors dielektriska förhållanden samt
rörande termodynamiska processer.
Onsager [å’n-], Sören, norsk målare och
museiman (1878—1946), elev av Harriet Backer
1899—1900 och Kr. Zahrtmann 1901—02. Hans
Ononis repens,
puktörne.
konst, landskap, interiörer men framför allt
koloristiskt finstämda modellstudier av unga
flickor, visar stark anknytning till fransk
impressionism. 1942 blev han av Quisling-regeringen
utnämnd till prof, vid konstakad. och dir. för
Nasjonalgalleriet efter Jens Thiis. Efter Norges
befrielse 1945 inleddes en process mot O., men
han dog, innan domen avkunnats.
Onsala, kommun i Hallands län, Fjäre hd
(Hallands n. domsaga), omfattande yttre delen
av halvön mellan Kungsbackafjärden och
Kattegatt, s. v. om Kungsbacka; 52,-8 km2, 1,792 inv.
(1953). Huvudsaki. slättbygd, uppdelad av
bergpartier; längs kusten skärgård, i s. ön Nidingen
(fyrplats). 1,561 har åker. Badort: Gottskär
(214 inv. 1951). Många sommarvillor. Från
gården Gatan härstammade kaparen Lars
Gaten-hjelm. Medeltida kyrka flera ggr om- och
tillbyggd. Pastorat i Göteborgs stift, Fjäre och
Vi ske kontrakt.
Onsdag, den kristna veckans fjärde dag,
kallades av romarna efter planeten Merkurius för
Merkurius’ dag (Mercurii dies), vilket namn går
igen i de italienska, franska och spanska namnen
på o.: mercoledi, mercredi och miércoles. I
andra språk kallas dagen midveckodag (ty.
Mitt-woch), medan åter det svenska, norska och danska
onsdag, det isl. oöinsdagr samt de holländska och
engelska namnen, woensdag och wednesday,
erinra om att dagen i gammalgermanska länder
helgats åt Oden.
Onsjö, f. d. fideikommiss, egendom inom
Vänersborgs stad, vid Göta älv, omfattar 508 har.
Huvudbyggnad av reveterat trä i två våningar
uppf. 1785. Under 1600-talet tillh. ätten Soop,
kom O. 1787 till ätten Haij. O. såldes till staden
1951.
Onsjö härad i Malmöhus län, mellan Eslöv
och Saxån i s. samt Söderåsen och länsgränsen
i n. Socknar: Källs-Nöbbelöv, Annelöv, N.
Skrävlinge, Torrlösa, Reslöv, ö. Karaby,
Trolle-näs, V. Strö, Bosarp, Ask, Konga, Röstånga,
Billinge, Hallaröd, Stehag och Norrvidinge. Är
delat på Eslövs och Landskrona fögderier och
tillhör Rönnebergs, Onsjö och Har jagers
domsaga (tingsställe Marieholm).
Onsjö kontrakt, i Lunds stift, omfattar 6
pastorat: Stehag; Torrlösa och N. Skrävlinge;
Reslöv o. ö. Karaby; Trollenäs, Bosarp och V.
Strö; Konga o. Ask; Billinge o. Röstånga.
Onslunda, sn i Kristianstads län, Ingelstads
hd, n. ö. om Tomelilla; 20,10 km2, 1,198 inv.
(1953). *A77 har åker. Tätort: Onslunda
(538 inv. 1951). Nuv. kyrkan uppf. 1862.
Ingår i Tranås och Onslunda pastorat i Lunds stift,
Ingelstads kontrakt. Utgör tills, m. Spjutstorp
och Tranås storkommunen Onslunda; 56,85
km2, 2,691 inv. (1953); i Ingelstads och Järrestads
domsaga.
Ont., förk. för Ontario.
Ontario [åntä’ariåu], förk. Ont., provins i
Ca-nada (se karta vid Förenta staterna), mellan
Stora sjöarna och Hudson Bay; 1,068,587 km2,
4,597,542 inv. (1951). Huvudstad Toronto.
Större delen av O. ligger inom Laurentiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
