- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
497-498

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omyndig - Omyndighetsförklaring - Omättade föreningar - Ona el. Selknam - Onager - Onagraceae - Onani el. masturbation - Onaturlig uppfödning (konstlad, artificiell) - Oncidium - Oncken, 1. Wilhelm - Oncken, 2. Hermann - Onda ögon - On dit - Ondulering - Onega

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

497 Omyndighetsförklaring—Onega 498

het på gr. av skadegörande handlingar enl.
allmänna regler. Därest skadegörelse förövats av
den, som icke fyllt 15 år, kan skadestånd åläggas
honom efter fri prövning av domstol, om det med
hänsyn till hans sinnesart, gärningens
beskaffenhet och omständigheterna i övrigt må anses
skäligt.

Omyndighetsförklaring. Den som fyllt 21 år
skall av rätten förklaras omyndig, om han a)
på gr. av sinnessjukdom, sinnesslöhet el. annan
rubbning av själsverksamheten är ur stånd att
vårda sig el. sin egendom el. b) genom slöseri el.
annan grov vanvård av sin egendom el. annat
otillbörligt förfogande däröver äventyrar sin el.
sin familjs välfärd el. c) är hemfallen åt
missbruk av rusgivande medel och därför ej kan vårda
sig el. sin egendom el. d) på gr. av sjukdom,
försvagad hälsa, lyte, oerfarenhet el. annat skäl
behöver bistånd i vård av sina angelägenheter
och därför antingen själv begär el. samtycker till
att bliva omyndigförklarad. Ansökning om o.
göres hos rätten, där personen i fråga har sitt
hemvist.

Omättade föreningar kallas sådana kemiska
föreningar, som innehålla fria valenser el. vari
dubbelbindningar förekomma mellan likartade
atomer. O. förekomma framför allt i den
organiska kemin.

Ona el. Sel k’n a m, indianstam i Eldslandets
n. och ö. delar. Nu finns endast ett fåtal kvar.

O’nager, zool., se Hästdjuren, sp. 7.42 och
bild 6.

Onagraceae, bot., se Oenotheraceae.

Onani (namnet efter den i 1 Mos. 38 omtalade
Onan) el. masturbation, självbefläckelse,
självbefrielse, ett avsiktligt retande av de yttre
könsdelarna, så att vällustkänsla och till sist
avspänning inträder. O. bör betraktas som en
ofarlig vana och under brytningsåldern samt därefter
som något ganska naturligt, innan tiden för
normalt könsumgänge är inne. De s. k. farorna av o.
betingas ej av akten själv utan av kampen mot
den, den med de brutna föresatserna förenade
skuldkänslan, den stegrade fantasiverksamheten
etc.

Onaturlig uppfödning. Onaturlig
(konstlad, artificiell) uppfödning säges ett
spädbarn åtnjuta, som ej erhåller di utan redan under
de första levnadsmån. uppfödes uteslutande med
annan näring. Detta innebär alltid risk framför
allt för näringsrubbningar, varför o. endast får
tillgripas, när digivning av någon anledning icke
kan komma till användning. Spädbarnsnäringen,
som i Sverige vanl. består av s. k. c i t r i
domjöl k, synes minska risken för
näringsrubbningar. Den är kaloririk, ges fördenskull i mindre
mängder än de vanliga blandningarna och är
synnerligen användbar, när man önskar hastigare
viktökning, vid kräkningar o. dyl.

Onci’dium, bot., se Orkidéer.

Oncken [å’nkan]. 1) Wilhelm O., tysk
historiker (1838—1905), från 1870 ord. prof, i
Giessen. Bland O:s arbeten märkas ”Die
Staats-lehre des Aristoteles” (2 bd, 1870—75),
”öster-reich und Preussen im Befreiungskrieg” (2 bd,

1876—79) samt (i den av honom utg. serien
”All-gemeine Geschichte in Einzeldarstellungen”, 44
bd, 1877—93) ”Das Zeitalter Friedrichs des
Grossen” (2 bd, 1881—82), ”Das Zeitalter der
Revolution, des Kaiserreichs und der
Befreiungs-kriege” (2 bd, 1884—86) och ”Das Zeitalter des
Kaisers Wilhelm I.” (2 bd, 1890—92).

2) Hermann O., historiker (1869—1946),
prof, i Giessen 1906, i Heidelberg 1907, i Münster
1923 och i Berlin 1928. O. debuterade som
medeltidshistoriker men har gjort sina främsta insatser
inom 1800-talets historia, både dess internationella
politik och idéhistoria. Hans på en gång nationella
och liberala åskådning framträdde i hans
monografi ”Rudolf v. Bennigsen” (2 bd, 1910) och i
hans ”Historisch-politische Aufsätze und Reden”
(2 bd, 1914). I aktpublikationen ”Die Rheinpolitik
Kaiser Napoleons III. 1863—70 und der Ursprung
des Krieges von 1870/71” (3 bd, 1926) söker han
visa, att den franske kejsarens önskan att uppnå
Rhengränsen var den främsta orsaken till
fransktyska kriget 1870—71. I ”Das deutsche Reich
und die Vorgeschichte des Weltkrieges” (2 bd,
1933) tar han ställning mot tesen om Tysklands
allenaskuld till 1 :a världskriget. Bland hans
övriga skrifter märkas ”Lassalle” (1904, 4:e uppl.
1923), ”Aus Rankes Frühzeit” (1922), ”Nation
und Geschichte” (1935) och ”Cromwell” (s. å.).
Till följd av sitt ställningstagande mot nazismen
tvangs han 1935 att avgå från sin professur.

Onda ögon, kraft att förhäxa, som hos olika
folkslag tillskrivits vissa individer, vilka man trott
kunna med sin blick bringa skada och sjukdom
över människor, husdjur, gröda o. s. v. ”Det onda
ögat” omtalas i G. T. och koranen, och hos de
antika folken var detta slags vidskepelse mycket
vanlig. Hos den italienska allmogen, liksom i allm.
hos folken kring Medelhavet, lever den ännu kvar
i oförsvagad kraft, och man nyttjar som
skyddsmedel mot malocchio el. malvaggiocchio
(neapoli-tanskt jettatura) dels amuletter, dels blottandet
av vissa kroppsdelar, grimaser, tecken med
fingrarna o. s. v. En person med o. kallas i Neapel
jettatore, ”kastare”. För de fornisländska sagorna
är denna tro välbekant. Person med o. behöver
icke själv betraktas som illvillig el. ond. Det är
den i blicken samlade kraften, som anses kunna
vara farlig. — Litt.: S. Seligmann, ”Der böse
Blick und Verwandtes” (2 bd, 1910)).

On dit [å di’], fr. ”det berättas”; skvaller.

Ondulèring är att på konstgjord väg lägga
håret i vågor. Tångondulering börjades på
1870-talet av den franske frisören Marcel och kom i
början av 1900-talet till Sverige. 1906
konstruerades en apparat för permanent lockning av håret.
Permanentondulering av håret innebär, att varje
hårstrå blir, liksom vid självlockigt hår, ovalt i
genomskärningen och därför kan bringas att
ligga i lockar och vågor, som formas, medan håret
är vått, s.k. mise en plis. Vid
permanentondulering viras länkar av håret hårt kring
metallspolar, och håret fuktas med vissa kemikalier, som
vanl. utveckla värme.

Onega [anjä’ga], 1) O., ry. Onezjskoje ozero,
fi. Åänisjärvi, näst Ladoga Europas största sjö,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free