Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska spelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
Olympiska spelen
478
Olympiska vinterspelen 1924—52.
Tablå över ordningsföljden mellan de 8 sammanlagt bäst placerade nationerna jämte
sammanlagda poängsumman, avrundad till helpoäng, för dessa nationer (poängberäkning 7, 5, 4, 3, 2, 1).
[-Ord-nings-nr-]
{+Ord- nings- nr+} Nation [-Chamo-nix-] {+Chamo- nix+} 1924 S:t Moritz 1928 Lake Placid 1932 [-Gar-misch-Parten-kirchen-] {+Gar- misch- Parten- kirchen+} 1936 S:t Moritz 1948 Oslo 1952 Summan av
platssiffrorna Poängsumman under alla spelen
1 Norge I I 2 I 4 I 10 547
2 U.S.A 3 2 I 5 3 2 16 331
3 Sverige 6 3 4 3 I 6 23 222
4 Finland 2 4 5 4 6 3 24 261
5 Österrike 5 5 7 6 5 4 32 183
6 Schweiz 7 10 8 8 2 8 43 137
7 Canada 9 6 3 9 9 10 46 107
8 Frankrike 8 8 9 13 7 11 56 71
- England 4 7 - 7 II II - 74
Norge i hastighetsåkning på skridskor, närmast
följt av Canada, som segrade i ishockey.
Österrike bröt Sveriges segerrad i konståkning.
Skidtävlingarna vunnos som vanligt av Norge
(främst), Finland och Sverige. I sommarspelen
överträffades 1928 års olympiska resultat i alla
till fri idrott hörande grenar utom längdhopp.
Representanter för de färgade raserna väckte
berättigad uppmärksamhet, särsk. de för U.S.A.
tävlande negrerna samt japanerna (främst i simning),
vilka redan 1928 varit på frammarsch. Det
ungdomliga inslaget (t. o. m. 14—15-åringar) i
tävlingarna var även ett utmärkande drag för dessa
O. U.S.A. hävdade gott och väl sin överlägsenhet
i fri idrott. Sverige hade 1 2:a- (i tresteg), 2
4 :e-, 2 5 :e- och 2 6 :e-placeringar. I
grekiskromersk brottning segrade det överlägset, och
även i fri brottning höll det sig i främsta ledet.
Framför allt tack vare sina poäng i brottning,
modern femkamp (1 :a, 2:a och 4:e plats) och
ridning nådde Sverige 4:e plats på nationernas
rangskala efter U.S.A., Italien och Tyskland. —
Liksom de närmast föregående voro de 11 :e O.
1936 fördelade på en vinter- och en
sommarolympiad (i Garmisch-Partenkirchen, resp.
Berlin). Av de valfria idrottsgrenarna hade ett
flertal medtagits, och programmet var i hög grad
belastat. Trots detta genomfördes spelen
glänsande. Flera ceremoniella nyheter förekommo,
ss. fackelloppet från Olympia till Berlin samt
utdelandet till guldmedaljörerna av en ekplanta
i kruka med inskriften Wachse zur Ehre des
Sieges. Rufe zu weiterer Tat. I
vinterolympiaden (den 4:e) erhöll Sverige 2 guld- (i
skidlöpning 18 och 50 km), 2 silver- och 3
bronsmedaljer, dessutom 2 4:e och 1 5 :e-placering samt blev
3:e nation efter Norge (som suveränt behärskade
skridskotävlingarna och backhoppningen) och
Tyskland (alpin skidlöpning och konståkning på
skridskor). Vid sommarspelen beläde Tyskland
en säker 1 :a plats före U.S.A. tack vare
jämngod placering i de flesta tävlingsgrenarna. U.S.A.
visade sig dock fortfarande vara överlägset bästa
nation i fri idrott och i simning. På 2:a plats
i fri idrott kom Tyskland, på 3:e
Storbritannien, på 4:e Finland och på 5:e Japan. Japan
hade sina största framgångar i simning, Holland
i simning (damer) och Frankrike i cykelåkning.
Sverige hade i fri idrott 2 3:e- (i 5,000 m och
släggkastning), 2 4:e-, 1 5:e- och 2
öre-placeringar. De flesta olympiska poängen tog Sverige
i brottning, där det, överlägset distanserande sin
gamla konkurrent Finland, hemförde 4 guld-, 3
silver- och 2 bronsmedaljer (därav 1 guld, 1
silver och 1 brons i fribrottning), övriga svenska
poäng i sommarspelen vunnos i boxning,
fäktning, ridning, kanotidrott (bl. a. 1 seger),
segling och i skytte (bl. a. 1 seger). I den moderna
femkampen fick Sverige nöja sig med en 4:e
placering. Även i ryttartävlingarna, där Tyskland
helt dominerade, förvisades Sverige till en
blygsam plats. Trots dessa motgångar kom Sverige
på 5:e plats i den olympiska poängtabellen,
närmast efter Finland. Åtskilliga nationer hade sänt
gymnastiktrupper till O. i uppvisningssyfte.
Sverige hade bl. a. en kvinnlig och en manlig trupp,
vardera om 600 gymnaster. — Sedan Japan 1938
på gr. av kriget med Kina avsagt sig det 1036
erhållna uppdraget att anordna sommar- och
vinterspelen 1940, åtog sig Finland sommarspelen
(i Helsingfors) och Schweiz vinterspelen (i S:t
Moritz). 2:a världskriget omintetgjorde dessa
planers förverkligande. Först efter krigets slut
uppdrogs åt England och Schweiz att genomföra
sommar-, resp, vinterspelen 1948. — O. 1948 i
London (i4:e O.) och i S:t Moritz (5:e
vinterolympiaden) rönte större anslutning än
några föregående O., trots att Tyskland, Japan,
Ryssland m. fl. större länder av skilda anledningar
ej deltogo. I vinter olympiaden blev Sverige
f. f. g. bästa nation med 70 poäng, närmast följt
av Schweiz och U.S.A. (68, resp. 64 V4 poäng).
De vinstgivande poängen togos framför allt i
skidlöpning 18 km (guld, silver och brons) och
50 km (guld och silver), i stafett 4 X 10 km
(guld) samt i skridskolöpning (guld på 10,000,
silver på 1,500 samt brons på 5,000 m). F. f. g.,
dock endast som demonstration, fanns modern
vinterfemkamp (skidlöpning 10 km, pistolskjutning,
störtlopp, värj fäktning och ridning) på det
olympiska programmet, och den blev en triumf för
Sverige (1 :a, 2:a och 3:e plats). Norge hade som
vanligt sin styrka i backhoppning och
skridskolöpning men svek förväntningarna i skidlöpning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
