Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olovligt brukande - Olovligt förfogande - Olovlig underrättelseverksamhet - Olrik, släkt - Olrik, 1. Hans - Olrik, 2. Axel - Olrik, 3. Jörgen - Olrik, 4. Henrik Gerner - Olrog, Ulf - Olsborg (Olofsborg) - Olsen, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457 Olovligt förfogande—Olsen 458
brukar annans sak, som han har i sin besittning
(t. ex. lånad el. deponerad egendom el.
hitte-gods), och därigenom vållar skada el. olägenhet.
Om gärningsmannen tagit saken i besittning, blir
brottet icke o. utan egenmäktigt
förfarande. Tänker han behålla saken för egen
räkning, blir brottet olovligt förfoga
n-d e. O. innebär sålunda icke, att gärningsmannen
tillägnar sig saken. Straffet utgöres enl. 22 kap.
7 § Strafflagen av böter. Allmänt åtal för o.
får endast väckas, om landsfogden finner det
påkallat ur allmän synpunkt.
Olovligt förfogande, jur., förmögenhetsbrott,
bestående däri, att gärningsmannen betr, egendom,
som han har i sin besittning men vartill
äganderätt el. säkerhetsrätt (t. ex. panträtt)
tillkommer annan person, vidtager åtgärd, varigenom
egendomen frånhändes den andre el. denne
an-norledes berövas sin rätt. O. företer flera
likheter med förskingring men skiljer sig
därifrån genom att egendomen icke blivit
gärningsmannen anförtrodd och genom att o. icke
behöver innebära förmögenhetsöverföring el.
skada. Till o. hänföres bl. a. tvesalu av lös
egendom samt förfogande över egendom, som
gärningsmannen besitter mera för egen än för
annans räkning (t. ex. avbetalningsgods o. a., som
gärningsmannen under normala förhållanden skall
få behålla). Den brottsliga handlingen kan även
bestå i underlåtenhet, t. ex. att anmäla hittegods.
Straffet är enl. 22 kap. 4 § Strafflagen böter
el. fängelse el., om brottet är grovt, straffarbete
i högst 2 år. Allmänt åtal för o. får endast
väckas, om landsfogden finner det påkallat ur
allmän synpunkt.
Olovlig underrättelseverksamhet, jur. För o.
straffas, enl. Strafflagen kap. 8 § 7, den (svensk
el. utlänning) som, med uppsåt att gå
främmande makt tillhanda, bedriver verksamhet i
Sverige för anskaffande av uppgifter om militära
el. andra förhållanden, vilkas uppenbarande för
den främmande makten kan medföra men för
annan främmande makts säkerhet. Brottet riktar
sig alltså ej direkt mot Sverige men kan lätt
medföra, att Sverige invecklas i utrikespolitiska
svårigheter. — En särskild form av o. är
sådan verksamhet, som bedrives i Sverige för
anskaffande av uppgifter om annans personliga
förhållanden. För straffbarhet fordras i detta
fall, att verksamheten bedrives hemligt el. med
svikliga medel. — I båda fallen av o. gäller,
att det skall vara fråga om en serie av
handlingar (”verksamhet”) samt att straff inträder
även vid försök, förberedelse och sådan
medverkan, som ej är allenast tillfällig. Straffet för
o. är böter, fängelse el. straffarbete i högst 2
år. För anställande av åtal erfordras tillstånd
av K. m:t.
Olrik [å’l-], dansk, urspr. nordtysk släkt.
1) Hans Thorvald O., historiker (1862—
1924), fil. dr 1892, titulärprof. 1894, har
framträtt som skolman, översättare av medeltida
källor och som historisk forskare. Bland hans
skrifter, som röra den äldre medeltiden, märkas
”Konge og præstestand i den danske middelalder”
(2 bd, 1892—95) och ”Absalon” (2 bd, 1908
—09).
2) Axel O., den föreg:s bror, filolog och
folkminnesforskare (1864—1917), fil. dr 1892,
doc. i nordisk folkminnesforskning vid univ. i
Köpenhamn 1897, prof. 1913. O:s första större
verk är ”Kilderne til Sakses oldhistorie” (2 bd,
1892—94), där han skiljer de isländska källor
Saxo använt från den inhemska danska
traditionen. Av stor betydelse äro O:s studier i
fornnordisk mytologi, framför allt den omfångsrika
avh. ”Om Ragnarök” (i ”Aarböger for nordisk
oldkyndighed og historie”, 1902), med titeln
”Ragnaröksforestillingernes udspring” (i
”Danska studier”, 1913), tysk övers. ”Ragnarök”
(1922). O:s mest omfattande verk är ”Danmarks
heltedigtning” (2 bd, 1903—10). O. fortsatte
utgivandet av Svend Grundtvigs ”Danmarks gamle
folkeviser”.
3) Jörgen O., de föreg:s bror, museiman
(1875—1941), blev 1910 inspektör vid Dansk
folkemuseum. Bland hans skrifter märkas
”Borgerlige hjem i Helsingör for 300 aar siden”
(1903) och ”Danske sölvarbejder fra
renaissan-cen til vore dage” (1915) m. fl. arbeten om
äldre konstindustri samt åtskilliga historiska
källskrifter i dansk övers., framför allt av Saxos
”Gesta danorum” (4 bd, 1908—12), varav han
också utgav en textuppl. (1931).
4) Henrik Gerner Sneedorff Benedict
O., personhistoriker (f. 1876), cand. jur. 1903,
anställd i generaldirektionen för de danska
stats-järnvägarna 1907—43. O. har gjort en viktig
insats som grundlig och skarpsinnig forskare
inom dansk personhistoria, varvid han särsk. har
sysslat med danska förf., ss. H. C. Andersen,
Ludvig Holberg och Adam Oehlenschläger; han
har vidare sysslat med Sorö akad:s historia.
Olrog, Ulf Peder Torvaldsson,
författare, kompositör (f. 1919 27/a), fil. lic. i
Uppsala 1952. O. har vunnit stor popularitet med
visor, som han själv satt musik till. I sin av
grotesk humor och satirisk kvickhet präglade
diktning anknyter O. på ett originellt sätt till
traditionell svensk visdiktning och modern
schlager. O. har under titeln ”Rosenbloms visor” utg.
6 saml. visböcker (1945—51).
Olsborg (O 1 0 f s b o r g), ett oansenligt
gränsfäste, beläget på en brant klippa på sjön
Bullarens ö. sida i Naverstads sn i n. Bohuslän, uppf.
1502 av den svenske frälsemannen Nils
Ragvalds-son, intogs och förstördes av ståthållaren på
Bohus Otto Rud julnatten 1504. Under Gustav
Vasas regering erövrades O. 1523 av svenskarna
och var under en kort tid säte för den svenska
förvaltningen i Viken, men övergavs redan 1526
och fick förfalla. De vid en utgrävning 1902
påträffade lösa och fasta fynden voro av föga
betydenhet.
Olsen, Albert Georg, dansk historiker (1890
—1949), prof, vid Århus univ. 1934, vid
Köpenhamns univ. 1936. O. ägnade sig särsk. åt
ekonomisk och finansiell historia; hans främsta
arbeten behandla merkantilismen i Danmark. I
A. Nielsens ”Dänische Wirtschaftsgeschichte”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
