Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ogräs - Ogulden köpeskilling - O’Hara, John - Ohemul - Ohio - Ohio—Erie-kanalen - Ohio River, Ohio - Ohlin, Bertil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Ogulden köpeskilling—Ohlin
414
Osvald m. fl., ”Försök rörande kampen mot o.
1935—1946” (1947).
O gulden köpeskilling, jur. Enl. svensk rätt
åtnjuter den, som sålt fast egendom, utan
att uppbära hela köpeskillingen kontant, till
säkerhet för sin köpeskillingsfordran panträtt och
förmånsrätt i den sålda egendomen. Genom
inteckning, som sökes inom viss tid, bevarar
säljaren nämnda säkerhet. Vid försäljning av vissa
tomtområden och av frälseränta äga reglerna ej
tillämpning.
O’Hara [åuhä’ra], John Henry, amerikansk
författare (f. 1905). O. blev 1924 journalist,
först i landsorten, sedan i New York; sedan
1934 har O. skrivit flera filmmanuskript för
Hollywood. Han är en av de mera talangfulla
företrädarna för the hard-boiled school. Han
debuterade 1934 med romanen ”Appointment in
Samarra” (sv. övers. 1948), ett livfullt reportage
från livet i medelklassmiljöer i en amerikansk
småstad, och har sedan utg. romanerna
”Butter-field 8” (1935), som tecknar en livslysten,
olycklig kvinna bland nattklubbar och gangsters, ”Hope
of heaven” (1938) och ”A rage to live” (1950),
en brett upplagd skildring av livet i en
amerikansk landsortstad. O:s rätta format är dock
den korta novellen.
Ohemul [med biton på -ul], i äldre lagspråk:
som ej kan ”hemulas”, d. v. s. försvaras med
äganderätt (se Hemul). Numera har o.
betydelsen obefogad, orättmätig, otillbörlig (t. ex. en
ohemul beskyllning).
Ohio [åühäTåu], den östligaste av Nordöstra
centralstatema i Förenta staterna (se karta vid
d. o.), mellan Eriesjön och Ohio River; 106,765
km2, 7,946,627 inv. (1950). Berggrunden utgöres
i v. av ordoviciska och siluriska lager och i ö.
av devon- och karbonlager. O. består av 5 i
topografiskt hänseende olika delar. I n. och n. v.
utbreder sig en jämn slätt med varviga leror och
sand. De centrala och v. delarna bestå av en
högre, svagt böljande platå med moränleror. Här
når Campbell Hill 472 m ö. h. I s. ö. och ö.
ligger ett område med djupt nedskurna dalgångar.
Här är vittringsjord den viktigaste jordarten.
Appalachiska platån med dess mera kulliga
terräng når in i O. i n. ö. Längst i s. v. ligger
ett mindre lössområde. O. har fastlandsklimat.
Medeltemp. är i Cincinnati (200 m ö. h.) för
jan. o°3 och för juli 25% i Cleveland (260 m
ö. h.) resp. —3°i och 21 °9. Den årliga
neder-bördsmängden är i Cincinnati 975 och i
Cleveland 859 mm. I v. O. består den naturliga
vegetationen av ek- och hickoryskogar och i ö. av
skogar med kastanj, ek, tulpanträd m. m. O.
hade 1940 6,907,612 inv. (närmast efter New
York, Kalifornien, Pennsylvania och Illinois).
1940 utgjordes befolkningen av 6,566,531 vita och
339,461 (4,9 °/o) negrer etc. De största städerna
äro Cleveland (909,536 inv., 1950), Cincinnati,
huvudstaden Columbus, Toledo, Akron, Dayton,
Youngstown och Canton. Av de till kyrkliga
samfund anslutna äro de flesta rom. katoliker. För
den högre undervisningen finnas 52 univ. och
colleges. Bland dem märkas statsuniv. i
Columbus (gr. 1872), Western Reserve Univ. i
Cleveland (1826), Cincinnati Univ. (1874), Ohio Univ.
i Athens (1804), Miami Univ. i Oxford (1809),
Kent State Univ. (1912) och Bowling Green
State Univ. (1910). O. var 1950 den 4 :e av
U.S.A:s stater betr, produktionen av vete, den
6:e betr. majs. Andra viktiga produkter äro
potatis, sockerbetor, tobak, sojabönor och
vindruvor. 1948 funnos 184,000 hästar, 10,000
mulåsnor, 2,150,000 nötkreatur, därav 1,071,000
mjölkkor, 3,024,000 svin och 1,320,000 får.
Bergsbruket är betydande. Mineralproduktionen
omfattar främst kol och petroleum. Bl. a. produkter
märkas naturgas, kalksten, lera och salt. O. är
en av U.S.A:s ledande industristater. Viktigast
är järn- och stålindustrien. De största
anläggningarna finnas i Cleveland, Youngstown, Canton,
Steubenville och Middletown. De största
fabrikerna utgöras av masugnar, järnverk, gjuter ier,
mek. verkstäder, automobilfabriker, anläggningar
för tillv. av elektriska maskiner m. m. Bl. a.
må nämnas gummi fabriker,
petroleumraffinaderier, kvarnar, slakterier, sågverk, sko-, tobaks-,
lervaru- och porslinsfabriker samt glasbruk. De
största hamnarna äro Toledo, Cleveland,
Sandus-ky, Ashtabula och Conneaut. — Statslegislaturen
består av en senat med 33 medl. och ett
representanternas hus med 135 medl. Till
unionskon-gressen sänder O. 2 senatorer och 24 repr. —
Ohio River upptäcktes 1670 av La Salle.
Området lydde till 1763 under Frankrike. Den
första beständiga bosättningen i O. ägde rum
1788 vid Marietta och vid Losantiville (nuv.
Cincinnati). O. blev stat 1803.
Ohio—Erie-kanalen [åuhai’åu—i’ari-], se
Ohio River.
Ohio River [åuhäi’åu ri’va], Ohio, näsi
Missouri Mississippis största biflod.
Källfloder-na Allegheny River och Monongahela River, som
flyta inom Appalachiska platån, förenas till O.
vid Pittsburgh; längd 1,580 km (med Allegheny
River 2,065); flodområde 528,000 km2. O. flytei
i huvudsaki. s. v. riktning och mynnar i
Mississippi vid Cairo. Högsta vattenståndet
förekommer i mars, lägsta i sept. O. är segelbar i hela
sitt lopp, Allegheny och Monongahela i sina
nedre lopp. Inom O:s hela flodområde ha
vattenvägarna en sammanlagd längd av 3,700 km.
Mellan Eriesjön och O. öppnades 1835 2 kanaler:
Miami—Eriekanalen och O h i o—É r i e k a n
a-1 e n mellan Cleveland och Portsmouth; båda ha
numera mindre betydelse.
Ohlin, Bertil Gotthard, nationalekonom,
politiker (f. 1899 W4), fil. dr och doc. i
nationalekonomi vid Stockholms högsk. 1924, prof, i
nationalekonomi vid Köpenhamns univ. 1924—29,
vid Stockholms handelshögsk. sedan sistn. år. O.
har deltagit i ett stort antal svenska och
internationella utredningar. Så utförde han 1931 för
N. F. en undersökning om ”Den världsekonomiska
depressionen” (sv. uppl. s. å.). O:s främsta
vetenskapliga arbeten äro ”Handelns teori”
(gra-dualavh., 1924) och ”Interregional and
internatio-nal trade” (1933), där han grundar utrikeshan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
