Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nynäshamn - Nyodling - Nyodlingsbidrag - Nyodlingsfonder (-lånefonder) - Nyordning - Nyplasticism, neoplasticism - Nyplatonism, neoplatonism - Nypon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279 Nyodling—Nypon 280
ningen av Telegrafverkets huvudverkstäder från
Stockholm till N., vilken beslutades av riksdagen
1911 och fullbordades två år senare. N. har
alltsedan dess, präglats av storindustri och
hamnrörelse, särsk. sedan generalkonsul Axel Ax:son
Johnson hit förlagt ett oljeraffinaderi 1928
(tillbyggt 1938—40). 1919 inkorporerades Bedarön
m. fl. holmar (2,88 km2). N. blev köping 1911 och
stad 1946. — N. är beläget i en naturskön
kusttrakt, sönderskuren av vikar och fjärdar, starkt
kuperad och klädd av barrskog med inslag av
allehanda lövträd. Slipade hällar omväxla med
branta stup. Stadsbygden är i huvudsak
koncentrerad till n. delen av en udde, som från
Södertörn skjuter ut mot s. mellan Nickstaviken i
v. och Gårdsfjärden i ö. Stadsplanen är av vid
sekelskiftet vanlig typ med slingrande gator;
huvudgatorna Centralgatan och Nynäsvägen sträcka
sig i stadens längdriktning. På ett berg nära
huvudstationen reser sig kyrkan, som byggdes för
insamlade privata medel 1928—29 (arkitekt L. I.
Wahlman). Till stadsbygden hör även holmen
Trehörningen i s. ö., som har broförbindelse med
fastlandet. Strax n. om bron ligger Nynäs
havsbad. Staden utbygges enl. en generalplan,
utarbetad av bl. a. A. Aalto. Den bygger på
antagandet, att N. skall bli komplement till Stockholms
hamn med en betydande industri.
Industrien omfattade 1950 14 arbetsställen med
sammanlagt 1,447 arb. De viktigaste företagen
äro Telegrafverkets verkstad, som sysselsätter
1,200 personer och tillverkar telefonstationer och
-apparater, samt A. Johnson & co:s
oljeraffinaderi (ab. Nynäs-petroleum, 475 arb.) med
tillverkning av alla slags petroleumprodukter. Nära
raffinaderiet anlades 1942 Institutet för
växt-forskning och kyllagring; det tillhör ett annat
av Johnsonkoncernens företag, Rederi-ab.
Nord-stjernan (Johnsonlinjen). övriga industrier äro
obetydliga. Staden är även en livligt besökt
turistort; friluftsreservat vid Hamnvik. På
Trehörningen finnes, förutom stora badhotell, ett
Pensionsstyrelsen tillhörigt sjukhus för
behandling av bl. a. reumatiska och nervösa sjukdomar
(250 vårdplatser). Vidare märkes ett
barnsanatorium för kirurgisk tuberkulos, ägt av stiftelsen
Konung Oskar II :s och Drottning Sophias
guld-bröllopsminne. Länslasarett. — Hamnen har
kajer med en sammanlagd längd av 430 m, varav
220 m med ett djup av minst 8,5 m; dessutom
har A. Johnson & co. flera kajer, varav en om
9,7 m djup (Oceankajen). N. har regelbunden
ångbåtstrafik med Visby i förbindelse med tågen
från och till Stockholm; denna linje, trafikerad
av Angfartygsab. Gotland, är Gotlands
huvudförbindelse med fastlandet. I N. utges tidn.
Ny-näshamns-Posten (2 ggr i veckan). N. har
tullstation och samrealskola. — N. lyder under
landsrätt (Södertörns domsaga) och bildar sedan 1947,
då det utbröts från ösmo, egen församling,
som utgör pastorat i Södertälje kontrakt,
Strängnäs stift. — Litt.: A. Quist, ”ösmo. En
Söder-törnsförsamlings historia” (2 bd, 1930).
Nyodling avser att till åker el. äng omvandla
ouppodlade marker samt består av bortröjning
av sten och trädrötter, uppbrännande av bärris
o. dyl., påförandet av sand, grus el. lera samt
vattenavledning och dikning.
Nyodlingsbidrag lämnas sedan 1928 av
statsmedel för nyodling och betesförbättring å
jordbruk om högst 20 har och får uppgå till 60 °/o
av odlingskostnaden, dock högst 400 kr pr har.
Samma egendom kan högst erhålla 800 kr per
år. Statsbidraget beviljas för 1 år i sänder av
riksdagen.
Nyodlingsf onder (-lånefonder).
Norrländska nyodlingslånefonden
bildades 1906 för främjande av nyodling inom
Norrland och Dalarne och Allmänna
nyodlingslånefonden 1914 för övriga delar av riket.
Från 1927, resp. 1926 utlämnas jämväl lån för
betesförbättring ur de båda fonderna. I lån kunna
erhållas högst 1,500 kr pr år. Det får uppgå till
75 °/o av kostnaden, högst 500 kr pr har. De två
första åren äro lånen ränte- och
amorterings-fria, därefter 3 °/o, resp. 4% ränta jämte V7 av
lånet i amortering.
Nyordning (ty. N euordnung), under 2:a
världskriget ofta brukad term, varmed man avsåg den
omgestaltning av Europas förhållanden under
nationalsocialistisk tysk ledning, som man på tysk
sida menade skulle bli en följd av tysk seger.
Nyplastici’sm, n e o p 1 a s t i c i’s m, en riktning
inom modernt nonfigurativt måleri, som söker
uppnå djup- och volymverkan enbart med
oblandade färger och en geometrisk indelning av
duken i kvadratiska el. rektangulära fält. N. kan
betecknas som en fortsättning och teoretisk
renodling av kubismen. Riktningen uppstod 1917 med
holländarna P. Mondrian, T. van Doesburg och
G. van Tongerloo som ledande konstnärer.
Nyplatoni’sm, n e o p 1 a t o n i’s m, filosofisk
skola, som på 200-talet e. Kr. grundlädes i
Alex-andria. N. upptog Platons tankar, vilka den sökte
sammansmälta med aristoteliska, stoiska,
judiskalexandrinska och orientaliska element, men den
måste å andra sidan tillskrivas stor självständig
betydelse. Den är antikens sista stora filosofiska
system, en metafysik av mystisk-religiös läggning,
vilken betraktar tillvaron som emanerande från
en högsta, över alla bestämningar, över vara och
vetande höjd princip genom en serie av
mellanstadier ned till materian, som representerar
ickevarat och det onda. N :s förnämsta tänkare
var P 1 o t i n o s. N. delade sig i tre riktningar:
1) den alexandrinsk-romerska (Plotinos,
Porfy-rios, Amelius m. fl.), 2) den syriska (Jamblichos,
Maximos, kejsar Julianus, Hypatia m. fl.), 3) den
atenska (Proklos, Isidoros, Damascius m. fl.). N.
har utövat stort inflytande särskilt på medeltidens
och renässansens filosofi samt på senare tiders
diktning. — Litt.: P. Helms, ”Nyplatonske
lær-domme om sjælen” (1915); E. Bréhier, ”La
philosophie de Plotin” (1928); A. Dahl,
”Augustin und Plotin” (1945).
Nypon, ”skenfrukten” hos 7?o^a-arterna
(”nyponbuskar”). Det består av den urnelika
blomaxeln, som vid fruktmognaden blir köttig och
röd samt är rik på organiska syror (äppelsyra
m. fl.) och socker. Inuti urnan sitta de egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
