Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Zeeland, Dominion of New Zealand - Historia - Litt. - Nya Älvsborg - Nybelin, Orvar - Nyberg, Henrik - Nyberg, Julia - Nybergs gruvfält el. Nyberget - Nyblæus, släkt - Nyblæus, 1. Gustaf - Nyblæus, 2. Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Nya Älvsborg—Nyblæus
244
Samoa förändrades 1946 till ett förvaltarskap
under överinseende av FN.
Litt.: C. A. Cotton, ”The geomorphology of
New Zealand”, 1 (1922); E. Best, ”The Maori”
(2 bd, 1924). P. W. Sundström, ”Ett hjältefolk
i Söderhavet. Historiska skildringar från N.”
(1931); Karin Warnholtz, ”Maoriland” (s. å.);
”The Cambridge history of British empire”, 7:2
(1933); W. P. Morrell, ”New Zealand” (1935);
”New Zealand”, utg. av H. Belshaw (1947); A.
H. Reed, ”Story of New Zealand” (4æ uppl.
1948).
Nya Älvsborg, f. d. fästning på Älvsborgsön,
förut Kyrkogårdsholmen, c:a 3 km utanför
Göta-älvs mynning, till försvar av inloppet till
Göteborg. Under danska kriget 1643—45 hade
befästningsarbeten utförts på Kyrkogårdsholmen och
1653 påbörjades N. efter ritningar av J.
Wärn-schiöld. Den blev färdig 1678, men var enl.
Dahlbergh mycket svag. N. bestod av en
irreguljär bastionerad femhörning med fyrkantigt
porttorn i tre batteribottnar samt ett hornverk.
Danska anfall under Tordenskjold avslogos 1717
och 1719. N., som 1869 upphörde att vara
fästning, hyser nu förråd för marinen och har 1925
—32 undergått en genomgripande konservering.
Nybelin, Orvar, zoolog (f. 1892 u/o), fil.
dr i Uppsala 1922, assistent i Svenska
hydrogra-fisk-biologiska kommissionen 1919—31, laborator
vid Statens undersökningsanstalt för
sötvattens-fisket på Lovön 1932, intendent vid
Naturhistoriska museet i Göteborg 1937; prof:s titel 1950.
N. har i talrika arbeten bl. a. behandlat fiskar och
parasiter av olika grupper samt i samband
därmed fisksjukdomar, lämnat viktiga bidrag till
kännedomen om kräftpestens orsak, skrivit
populärvetenskapliga arbeten och en minnesteckning över
Petrus Artedi. N. deltog i ”Albatross”-exp. 1948.
Nyberg, Henrik Samuel, orientalist (f. 1889
28/ia), doc. i semitiska språk i Uppsala 1919, fil.
dr 1920, prof. 1931; teol. hedersdr i Uppsala 1941,
medl. av Svenska akad.
1948. N. är främst
en mångsidig och
grundlärd semitist.
Hans viktigaste arbete
av rent lingvistisk
karaktär är
”Wortbil-dung mit Präfixen in
den semitischen
Spra-chen” (i Le monde
oriental, 14, 1920).
Hans dr-avh.
”Kleine-re Schriften des Ibn
al-’Arabi” innefattar
bl. a. ett storstilat
försök att analysera
den islamiska mystikens historiska
förutsättningar och är ett betydande religionshistoriskt arbete.
Ett annat väsentligt bidrag till islams idéhistoria
är texteditionen ”Chayyät, Le livre du triomphe
et de la réfutation d’Ibn er-Räwendi” (1925),
som bekantgör en okänd skrift från islams
tidigare polemiska litteratur. Tidigt intresserade sig
N. för det gränsområde mellan semitisk och
iransk forskning, som pehlevi-studiet utgör. Han
har bl. a. utg. ”Hilfsbuch des Pehlevi” (2 bd,
1928—31), som fick internationell betydelse som
den första vetenskapliga handboken för den
svårtillgängliga medelpersiskans studium. Icke mindre
betydande äro hans bidrag till Irans
religionshistoria: på en genial studie över de iranska
kos-mogonierna följde den kommenterade
textutgåvan ”Texte zum mazdayasnischen Kalender”
(1934) och 1937 det stora arbetet ”Irans
forntida religioner” (ty. övers. 1938), ett av den
nutida religionsforskningens och orientalistikens
mest betydande arbeten. N:s senare semitistiska
produktion har alltmer inriktat sig på den
gammaltestamentliga exegetiken. I sina ”Studien zum
Hoseabuche” (1935), följda av en svensk övers,
av ”Hoseaboken” (1941), gör han sig till
talesman för konservativ textbehandling och
fördjupad religionshistorisk exeges av G. T:s böcker.
1952 utg. han en hebreisk grammatik. Bland hans
populärvetenskapliga arbeten må nämnas ”Bysans
och Islam” (i Nordstedts ”Världshistoria”, 6,
1929).
Nyberg, Julia Christina, f. Svärdström,
skaldinna under märket Euphrosyne (1785—
1854. Hon fick dikter införda i Atterboms Poetisk
Kalender 1817—22, utgav ”Dikter” (1822), det
dramatiska poemet ”Vublina” (1823), ”Nyare
dikter” (1828), ”Samlade dikter” (2 bd, 1831—32)
och ”Nya dikter” (1842). Förledd av Atterboms
råd, sökte N. åstadkomma större romantiskt
berättande el. dramatiska diktverk men
misslyckades. Däremot gav hon okonstlad och behaglig,
melodiös form åt smärre motiv ur hjärtats el
naturens värld. — Monogr. av E. Runnqvist (1882).
Nybergs gruvfält el. Nyberget,
järnmalmsfält i Norrbärke sn, Kopparbergs län, omfattar
ett flertal gruvor. Sammanlagda längden är
närmare 2 km i n.—s. Malmen utgöres av skarnig
svartmalm jämte kalkmalm. — Gruvbrytningen i
N. går tillbaka till 1600-talet. Malmproduktionen
var i äldre tider föga betydande, men sedan
an-rikningsmalm i större skala börjat utvinnas 1912,
har den stigit till det mångdubbla.
Brytnings-siffrorna uppvisa under senare år stora växlingar.
Tidvis har här utvunnits över 100,000 ton malm
per år. Den bästa styckemalmen håller 60—66%
järn och 0,001—0,005% fosfor. N. äges av Avesta
j ernverks ab.
Nyblæus, släkt, urspr. från Nyble by,
Sköller-sta sn (Närke).
1) Gustaf N., militär, gymnast (1816—1902),
officer 1836, major 1862, överstelöjtnant 1864,
överste i armén 1872. N., som 1836 kommenderats
att genomgå Gymnastiska centralinstitutet, där
han starkt påverkades av P. H. Ling, var 1842—
62 fäktmästare vid Lunds univ. och 1864—87
föreståndare för Gymnastiska centralinstitutet. På
dessa poster verkade han för fäktkonstens
höjande samt genomförande av en tillämpad gymnastik
med militär och idrottslig betoning. Utom en rad
fackskrifter, handböcker i gymnastik o. s. v. skrev
N. också skönlitterära arbeten, ”Dalkarlssången”
(1850), ”Vers och prosa” (1897) m. fl.
2) Johan Axel N., den föreg:s kusin, filosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
