Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Sverige - Nya Syd-Wales
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Nya Syd-Wales
234
präster från Sverige (den
siste 1778), och predikan
hölls på svenska språket,
ända tills befolkningen ej
mer förstod detta.
Litt.: ”Per Lindeströms
resa till Nya Sverige 1653
—1656”, utg. av N.
Jacobsson (1923); Amandus
Johnson, ”The Swedish
settle-ments on the Delaware
1638—1664” (2 bd, 1911)
och ”Den första svenska
kolonien i Amerika” (1923).
Nya Syd-Wales [-coei’lz],
eng. Nezu South Wales, stat
i Australiska statsförbundet
(se karta vid Australien);
801,431 km2; 3,317,182 inv.
(uppskattad folkmängd 1951).
Huvudstad Sydney. Till N.
hör Lord Howe Island (13
km2, 179 inv. 1947). Vidare
innesluter N.
förbundshuvud-staden Canberra med
tillhörande territorium (2,360 km2,
24,982 inv.), som avsöndrats
från N:s område.
N. betecknade urspr. hela
0. delen av Australien jämte
Tasmanien; senare lösbrötos
denna ö samt kolonierna
Victoria i s. och Queensland i n.
Den första brittiska
bosättningen där ägde rum 1788. N.
var till en början
deporta-tionskoloni; från 1820-talet
vidtog även annan
invandring. Egen regering fick
N. 1856. 1850 kom den
sista transporten av deporterade. N. har från
början varit huvudkolonien i Australien och är
fortfarande ett av de viktigaste områdena i
Australiska statsförbundet.
N. omfattar 2 huvuddelar, den ena i v.,
tillhörande Murrays och Darlings flodsystem, den
andra i ö., omfattande bergskedjan och
kustlandet. Den förra är ett stort, mycket
nederbörds-fattigt slättland, här och där genomdraget av
låga bergsryggar, klätt av stäppvegetation, längs
floderna avbruten av glesa galleriskogar. Längst
i v. ligger i en ökenartad trakt gruvstaden Broken
Hill, berömd för sina rika
silvermalmsfyndighe-ter. Mot ö. blir regnmängden större och
vegetationen rikare. Här blir boskapsskötseln (fåravel)
huvudnäring. De bästa fårbetesmarkerna i
Australien ligga i landskapet Riverina mellan
Murray och dess biflod Murrumbidgee.
Berglandets v. fot består av ett av floderna mjukt
modellerat backland (The Downs) med god
tillgång på vatten och glesa Eucalyptus-skogar,
vilka dock nu fått vika för vidsträckta vetefält.
Huvudnäring är dock här intensiv får- och
nöt-boskapsavel. Längst i s. är fruktodlingen av stor
betydelse i denna zon. ö. om densamma reser
/ KARTA
öfver
KOLONIEN NYASVERiGE
\ (1638-1655) y
sig själva bergssystemet, bestående av genom
förkastningslinjer åtskilda platåer, som ligga på
inbördes olika nivåer, ss. New England Range
i n., Blue Mountains v. om Sydney och Australian
Alps i s. med högsta toppen Mount Kosciusko
(2,227 m ö. h.). Nederbördsmängden (Sydnej
1,228 mm) är för stor för veteodling. Därför
odlas på nordkusten ris och sockerrör, medan
huvudnäringen på sydkusten är boskapsskötsel
(nötkreatur). De största städerna äro Sydney.
Newcastle, Wollongong, Broken Hill och Blue
Mountains. Folktätheten är störst i kustområdet
och i bergens ö. delar. Av religionsbekännarna
tillhöra c:a 43% Church of England och 23%
äro romerska katoliker. För den högre
undervisningen finnas univ. i Sydney och Armidable.
Vete odlades 1947/48 på 7o°/o av arealen.
Dessutom skördas havre, majs, ris, korn, potatis och
tobak. Frukt- och vinodlingen är betydande;
ci-trusfrukter (särsk. apelsiner) odlades s. å. på 128
km2-. 1950/51 funnos i N. 3,7 mill. nötkreatur, 54,1
mill. får och 317,000 svin. Guld, silver, zink,
blymalmslig och kol utvinnas. 41,596 industriella
anläggningar sysselsatte 917,661 arb. 1949/50,
Ledande bransch är järn-, metall- och maskinin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
