Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Kaledonien - Nya Kastilien - Nya Kopparberget - Nya Kopparbergs härad - Nya kyrkan - Nya lantmannapartiet - Nya Lödöse - Nya Mexico - Nya Nederländerna - Nyangwe, Njangve - Nya Norrland - Nyans - Nyansa - Nyantik (novantik, neoantik) - Nyantikva - Nya Pressen - Nya riket - Nyasa - Nya sakligheten - Nyasaland - Nya samhället, Dagbladet - Nya Sibirien - Nya skolan - Nya Spanien - Nyaste Kristianstadsbladet - Nya stilen - Nya stjärnor, temporära stjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Nya Kastilien—Nya stjärnor
230
Litt.: F. Sarasin och J. Roux, ”Nova
Cale-donia” (7 bd, 1913—29).
Nya Kastilien, se Kastilien.
Nya Kopparberget, äldre namn på
Ljusnars-bergs kommun i Västmanland.
Nya Kopparbergs härad i v. Västmanland,
Örebro län, omfattar Ljusnarsbergs kommun och
Kopparbergs köping. N. tillhör Lindes och Nora
domsaga (tingsställen Lindesberg och Nora) och
Lindes fögderi.
Nya kyrkan, se Swedenborgare.
Nya lantmannapartiet, se Lantmannapartiet,
sp. 380.
Nya Lödöse, se Lödöse.
Nya Mexico, försvenskning av New Mexico.
Nya Nederländerna, se New York.
Nyangwe [nja’oæe], Njangve, gammal
arabisk handelsplats i v. Belg. Kongo vid
Kongo-floden. Här började Stanley sin färd utför
fiolen.
Nya Norrland, socialdemokratisk tidning i
Sollefteå, uppsatt 1907, daglig sedan 1929. Red. är
sedan 1951 Axel Andersson (f. 1909).
Nyans [-a’gs] (fr. nuance, av lat. nübes,
moln), skiftning i en färg, färgton. — Verb-,
Nyansera.
Nyansa, se Njansa.
Nyantik (no van tik, ne oan tik), den
klassicistiska strömning, som växte fram inom
konst och litteratur vid 1700-talets mitt; tidigare
har ofta den mera vaga beteckningen n y k 1 a
s-sicism använts. — Från andra klassicistiska
stilperioder skiljer sig den nyantika konsten
genom sin djupare, mera direkta anknytning
till den romerska och framför allt den grekiska
mtiken. Utgrävningarna i Pompeji och
Hercula-neum vid 1700-talets mitt samt arbeten om
antiken av de Caylus 1752, Winckelmann 1755 och
Stuart och Revett 1762 förebåda n., som kom
att prägla Ludvig XVI:s stil och direktoarstilen
i Frankrike samt Zo/>/-stilen (piskperukstilen) i
Tyskland och som även avsatte starka spår i
England. I Sverige skedde med den gustavianska
stilen en omsvängning från rokoko till n.
Empi-ren, i Sverige Karl Johans-stilen, betecknar n:s
senare och tyngre fas. Nyantik skolbildare bland
Europas målare blev David, bland skulptörerna
Fhorvaldsen och Canova, bland arkitekterna
bröderna Adams i England, Schinkel i Tyskland samt
bland de äldre J.-A. Gabriel, bland de yngre
Per-cier och Fontaine i Frankrike. — I nära
anknytning till n. inom konsten uppstod n. inom
litteraturen. Av betydelse för n. voro bl. a.
Lessings konstbetraktelser, F. A. Wolfs studier
över och J. H. Voss’ översättning av Homeros.
Företrädare för n. i tysk litteratur voro bl. a.
Goethe, Schiller och Hölderlin, i fransk Chénier
och senare les parnassiens, i italiensk Foscolo och
Leopardi, i engelsk Keats och Shelley, i svensk
C. A. Ehrensvärd, Tegnér, Runeberg och
Rydberg. — Litt.: Fr. Ernst, ”Der Klassizismus in
Italien, Frankreich und Deutschland” (1924); V.
Svanberg, ”Novantiken i Den siste atenaren”
(1928).
Nyantikva, boktr., boktrycksstil av
moderniserat gammalt snitt, se Antikva.
Nya Pressen, svenskspråkig tidning i
Helsingfors, grundad 1882 som organ för de
svensknationella strävandena i Finland, med Axel Lille
som huvudred. N. indrogs av Bobrikoff 1900
men begynte under samma ledning utkomma på
nytt 1906 som aftontidn. N. sammanslogs 1914
med Dagens Tidning under namnet Dagens
press, som efter sammanslagning med Svenska
Tidningen 1921 kallades Svenska Pressen.
1945 återupptog tidn. namnet N.
Nya riket, se Egypten, sp. 317.
Nyasa, se Njassa.
Nya sakligheten. 1) Konstkist., ty. Die neut
Sachlichkeit, den i Tyskland vanliga
benämningen på funktionalismen. I Sverige användes
uttrycket om en riktning av 1920-talets måleri, som
delvis inspirerad av kubismen sökte sina
förebilder i klassiskt formsträngt måleri. Skildringen
av den åskådliga formen blev det primära. Otte
Sköld och Arvid Fougstedt äro typiska repre
sentanter för riktningen.
2) Mus., den stilriktning, som efter 1 :a världs
krigets slut i opposition mot subjektivismen hot
högromantik och impressionism sökte tillämpa
diatonisk (ofta kyrkotonartlig) melodik, förtona!
harmonik, asymmetrisk och t. o. m. ataktisk
rytmik och strängt polyfona former. N. räknar
bland sina företrädare bl. a. tysken H. Distler,
dansken N. Raasted och svenskarna D. Wikander
och A. Runbäck.
Nyasaland [eng. utt. njä’saländ], se Njassa
land.
Nya samhället, Dagbladet N.,
socialdemokratisk tidning i Sundsvall, uppsatt 1900, daglig
sedan 1908. Bland red. märkas J. A. Henriksson
(1900—06), Ture Nerman (1910—15), Johan
Mauritz Västberg (1919—33). Huvudred, sedar
1946 är Anselm Konrad Gillström (f. 1899).
Nya Sibirien, se Nysibiriska öarna.
Nya skolan, samtida benämning på
nyromantikens bärare i svensk litteratur.
Nya Spanien, se Mexico, sp. 901.
Nyaste Kristianstadsbladet, frisinnad tidning
i Kristianstad, som sedan 1891 utkommer 6
dagar i veckan. 1856 uppsattes
Christianstadsbla-det, vars namn tre gånger undergått smärre
förändringar. Red. sedan 1952 är Christer Olofson
(f. 1909)-
Nya stilen, se Kronologi, sp. 887.
Nya stjärnor, lat. no’vae, temporära
s t j ä r n o r, kallas sådana stj ämor, som
plötsligt flamma upp på himlen och förbli synliga
en tid för att sedan långsamt försvagas och
antingen försvinna el. kvarstå som ljussvaga
stjärnor. Den namnkunnigaste av dessa n. är
Tygo Brahes Nova Stella, i stjärnbilden
Cassio-peia, som av honom varseblevs n/n 1572 (den
hade redan 7/n upptäckts av andra observatörer).
Den var då av samma ljussstyrka som Sirius,
himlens skenbart ljusstarkaste stjärna, växte
ytterligare i ljusstyrka, så att den i slutet av mån.
hade samma ljusstyrka som planeten Venus, när
denna lyser klarast; sedan avtog ljusstyrkan
lång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
