- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
207-208

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Novaja Zemlja - Novák, Arne - Novák, Vítězslav - Novalis - Nova Lisboa (Huambo) - Novantik - Novara - Novarro, Ramon - Nova Scotia, N. S. - Novatianter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

207

N o våk—N o vatianer

208

ten är kallare. Växt- och djurvärlden är fattig
och helt arktisk.

Befolkningen utgöres av fåtaliga samojeder
och ryssar (trol. c:a 200 inv.). En geofysikalisk
station och radiostation finns vid Matotjkin sjars
mynning i Karahavet. Båtförbindelse med
Ar-changelsk juni—sept. N. blev bekant i
Västeuropa genom Burroughs resor 1556, ehuru
ryska jägare redan förut kände till ön; den
besöktes 1594 av W. Barents och har senare besökts
av ett flertal vetenskapliga expeditioner bl. a.
Nordenskiölds 1875. — Litt.: ”Report of the
scientific results of the norwegian expedition to
Novaya Zemlya 1921” (3 bd, 1924—30); jfr
art. av O. Holtedahl i Nord. Tidskr. 1931.

Novåk [nå’väk], Arne, tjeckisk
litteraturhistoriker (1880—1940), 1920 prof, i tjeckisk
litteraturhistoria vid Masaryk-univ. i Brno,
utgav i samarbete med J. Jakubec ”Geschichte der
cechischen Literatur” (1907, 2:a uppl. 1913; i
”Literaturen des Ostens”), tills, m. Jan V.
Novåk ”Pfehledné dèjiny literatury ceské”
(”Tjeckiska Iitt:s historia i översikt”, 3:e uppl. 1922)
samt ”Die tschechische Literatur” (i ”Handbuch
der Literaturwissenschaft”, 1931). På sv.
föreligga ”Den tjeckiska litteraturen i
fågelperspektiv” (1928) och ”Barockens Prag” (1931).

Novåk [nå’väk], Vitèzslav, tjeckisk
tonsättare (1870—1949), chef för tjeckiska
konservator iet i Prag 1919—22, framträdde som
kompositör i nationell anda med nyromantiskt inslag
och vann stor berömmelse genom symfoniska
dikter, uvertyrer, serenader, sviter (t. ex. den
berömda pianosviten ”Pan”, 1910, senare
instru-menterad), körverk och operor.

Novälis, pseud. för F. L. von Hardenberg.

Nova Lisboa [nå’va li$(oå’a], förr Huambo,
stad i Angola, s. v. Afrika, vid järnvägen från
Lobito till Katanga; omkr. 4,500 vita inv.
Flyg-och radiostation. N. är sedan 1930 off. Angolas
huvudstad, men guvernören och vissa myndigheter
bo fortfarande i Loanda.

Novantik, se Nyantik.

Nova’ra [nå-], huvudstad i prov. Novara i
Piemonte, Italien, 45 km n. v. om Milanos
centrum; 68,000 inv. N., urspr. en rom. koloni vid
namn Novaria, var under medeltiden en
blomstrande stad. Här segrade österrikarna under
Ra-detzky 23/s 1849 över den sardiniska armén under
konung Karl Albert. Katedralen, urspr. en
forn-kristen basilika, blev på 1860-talet helt nybyggd;
baptisteriet är trol. från 900—1000-tal en.
Kyrkan San Gaudenzio är i sin nuv. gestalt från
1577—1659, kampanilen i barock från 1753—86.
Staden ligger vid Cavourkanalen och är
knutpunkt på järnvägen Turin—Milano. Här finnas
silkespinnerier, bomullsindustri och riskvarnar
samt en stor kartografisk anstalt.

Novarro [nåvä’råu], Ramon (eg.
Samanie-goes, Ramon Gil), amerikansk filmskådespelare
av mexikansk börd (f. 1899). N. var först
sångare och dansör, kom omkr. 1920 till filmen och
slog där igenom i ”Fången på Zenda” (1923)
och framför allt i den stora praktfilmen ”Ben
Hur” (1922—25). Andra stumfilmsroller, vilka

skaffade honom stor popularitet som romantisk
förste älskare, voro ”Scaramouche” och
”Studentprinsen”. Av hans bästa ljudfilmer märkas
”Operation X” och ”Natt över Cuba”.

Nova Scotia [nåu’va skåu’/a], förk. N. S.,
provins i östligaste Canada; 54,565 km2, 642,584
inv. (1951). Prov, består av halvön Nova
Scotia, som genom det smala Chignectonäset
sammanhänger med New Brunswick, och ön Cape
Breton. Berggrunden består på Cape Breton och
i n. v. delen av halvön huvudsaki. av
karbon-lager, medan större delen av halvön har
senpre-kambriska lager samt ö. om Fundy Bay
trias-lager. At Atlanten är kusten hög och fjordrik
men vid Fundy Bay låg och jämn. Klimatet har
jämförelsevis stora skillnader mellan sommar och
vinter. Halifax har i medeltemp. för jan. —5°o
och för juli i8°3. Den relativt kalla
Labrador-strömmen förorsakar ofta kustdimma. Årliga
nederbörden uppgår i Halifax till 1,405 mm. Den
naturliga vegetationen består av skogar med
gran, tall, lönn, björk m. fl. träd.

1941 voro 7,04 °/o av befolkningen utlandsfödda.
De flesta inv. äro romerska katoliker. För den
högre undervisningen har N. 9 univ. och colleges,
bland vilka märkas Dalhousie Univ. (gr. 1818) i
Halifax, Acadia Univ. (1839) i Wolfville och
Saint Francis Xavier Univ. (1866) i Antigonish.
De största städerna äro huvudstaden Halifax
(70,488 inv. 1941), Sydney, Glace Bay,
Dart-mouth och Truro. — Jordbruk är huvudnäring.
De viktigaste växtslagen äro vallväxter, havre
och potatis. Fruktodling (särsk. av äpplen) är
betydande i Annapolis Valley. Boskapsskötseln
be-drives i samband med mejerihantering.
Fjäderfä-aveln är även betydande. Fisket sysselsatte 1949
c:a 15,000 personer och fiskkonservindustrien
5,000. Den största fiskehamnen är Lunenburg.
Särsk. fångas hummer och torsk. Betr,
kolproduktionen kommer N. näst Alberta av Canadas
provinser. De viktigaste kolfälten äro Sydney- och
Inverness-fälten på Cape Breton och Pictou- och
Cumberland-fälten på fastlandet. De viktigaste
industrigrenarna äro metall-, fiskkonserverings-,
trävaru-, livsmedels- och tryckeriindustri. Största
hamn är Halifax. — N. styres av en
lieutenant-governor och en lagstiftande församling på 30
medl., valda på 5 år. Staten har 10 medl. i
för-bundsparlamentets senat och 12 i dess underhus.
— N. utgjorde en del av den franska kolonien
Acadia, som med undantag av ön Cape Breton
avträddes till England 1713. Cape Breton
erövrades av engelsmännen 1758. N. omfattade 1713
—84 även New Brunswick och 1758—84 Cape
Breton, vilka områden 1784 blevo skilda
provinser; 1820 lades Cape Breton definitivt till N. —
Se bild 2 å pl. vid Canada.

Novatiäner, schismatiskt parti inom romerska
församlingen, på 200-talet, uppkallat efter
pres-bytern Novatianus. Under Decius’
förföljelse hade många avfallit, och när dessa vid
förföljelsens avstannande 251 önskade återupptagas
i församlingen, reste sig en mildare och en
strängare mening mot varandra. Presbytern
Cor-nelius, som tillhörde det mildare partiet, valdes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free