Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköpings stadsbibliotek - Norrköpings Tidningar - Norrköpings tricotfabrik Alb. Westerholm - Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnväg - Norrland - Norrland (samhälle) - Norrlanda - Norrlands artilleriregemente - Norrlands dragonregemente - Norrlandsfrågan - Norrlandsgränsen el. norrlandsterrängens gränslinje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157 Norrköpings Tidningar—Norrlandsgränsen 158
historik över saml. — Litt.: Hj. Lundgren, ”N.
1913—38” (i ”N:s handlingar”, 4, 1938).
Norrköpings Tidningar, tidning, utg. i
Norrköping sedan 1787, då den avlöste det av
boktryckaren J. Edman från 1758 utg. veckobladet
Norrköpings Weckotidningar. Bland dess red.
märkas lektor Ludvig Eklund (1875—98), fil. dr
E. R. Sundin (1899—1929) och J. M. D.
Börjesson (1929—50). Nuv. red. är sedan 1951
Lennart Anders Dansk (f. 1909). N. är i politiskt
avseende konservativ.
Norrköpings tricotfabrik Alb. Westerholm,
ab., etabl. 1894, bolagsform 1898 och formellt
nygrundat T920 i samband med en fondemission,
tillverkar trikåunderkläder och strumpor vid
fabrik i Norrköping. Filial fabriker finnas i Mjölby
och ödeshög. Sammanlagt sysselsättas c:a 425
arb., aktiekapital 1,3 mkr.
Norrköping—Söderköping—Vikbolandets
järnväg, Norrköping—Kummelby—Söderköping
—Valdemarsvik och Kummelby—Arkösund:
spårvidd 0.89i m: längd tot km: öppnad för trafik:
Norrköping ö.—Söderköping, t6 km, 1893:
Söderköping—Valdemarsvik, 39 km, 1906:
Kummelby—Arkösund, 46 km, 1895. N. förstatligades
1950.
Norrland, den största och nordligaste av
Sveriges 3 huvuddelar: 261,814,87 km2, 1,198,906 inv.
(1953). 1800 hade N. c:a 240,000 inv.
Folkökningen uppgick 1870—t900 till över too.ooo per
årtionde men har sedan dess starkt avtagit;
—40 endast c:a 28,000. Folktätheten är 5 inv.
per km2 land. — N. omfattar Landskapen
Lappland, Norrbotten, Västerbotten, Ångermanland,
Medelpad, Hälsingland. Gästrikland, Jämtland och
Härjedalen. Det är indelat i Norrbottens,
Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs och
Jämtlands län. N. uppvisar icke någon större
enhetlighet. Emellertid kan det icke ur geografisk
synpunkt förnekas, att N. avsevärt skiljer sig
från Svealand och Götaland däri, att det ur
naturgeografi sk synpunkt är mera enkelt och
enhetligt byggt, även om denna uppfattning i
icke oväsentlig mån beror på att N. t. v. är
vida mindre utforskat än Sveriges båda andra
huvuddelar. — Litt.: A. G. Högbom, ”N.
Natur-beskrifning” (1906); G. Andersson och S. Birger,
”Den norrländska florans geografiska fördelning
och invandringshistoria” (1912); P. Hellström,
”N;s jordbruk” (1917); H. Wik, ”N:s export
1871—1937” (1941); ”N. Natur, befolkning och
näringar” (i Ymer, 1942; med utförliga
litt-anv.); ”Den praktiska N.-boken”, red. av E.
Lindeberg m. fl. (2 bd, 1943).
Norrland, samhälle i Bjärtrå sn i
Ångermanland.
Norrlanda, sn i Lina ting, Gotland, på
östkusten, ö. om Roma; 39,77 km2, 248 inv. (1953).
623 har åker. Ingår i Gothems och N. pastorat
i Visby stift, Medelkontraktet; tillhör
storkommunen Dalhem. — Kyrkans nuvarande,
enskep-piga långhus med grotesk arkitekturskulptur är
ett verk av den anonyme Egypticus, 1300-talets
förra hälft; koret, från 1200-talets senare hälft,
och tornet, från 11 oo-talet, stå kvar från en
äldre anläggning.
Norrlands artilleriregemente, A 4, uppsattes
1893 enl. 1892 års härordningsbeslut och
förlädes till nybyggda kaserner i Östersund. Genom
1901 års härordningsbeslut förlädes 1010 ett
de-tachement om 1 kanondivision till Roden. Enl.
1914 års härordning skulle i reg. bl. a. ingå 1
bergsbatteri. Genom 1925 års försvarsordning
avskildes detachementet i Roden till en
självständig kår. N. tillhör 2:a militärområdet. Reg:s
skjutfält är beläget vid Grytan, 14 km s. ö. om
Östersund.
Norrlands dragonregemente, K 4, leder sitt
ursprung från Tomas Gerffelts reg. samt från
de ryttare, som Eric Planting 1658 började värva
i Trondheims och Jämtlands län. Under
växlande organisationsformer var detta sedermera
indelta rytteri underställt chefen för det
jämtländska inf.-reg. 1802 erhöll det namnet Jämtlands
hästjägarskvadron. 1830 uppsattes ännu
en skvadron, varefter det sammanslagna
förbandet kallades Jämtlands hästjägarkår,
som 1853 skildes från fältjägarreg. Genom 1892
års härordningsbeslut uppsattes ytterligare 3
skvadroner och ändrades namnet till N. Efter
att tidigare ha övats på Frösö läger ägde reg:s
utbildning under 1890-talet rum på
Drottningholm, Strömsholm och vid Gustaf i Dalarne.
1900—01 inflyttade reg. i nya kaserner i Umeå.
Enl. 1925 års försvarsordning hade reg. en
1930 skvadron detacherad till Boden, vilken återgick
enl. 1936 års försvarsordning. Reg. tillhör 6:e
militärområdet.
Norrlandsfrågan, sammanfattande benämning
på de befolkningspolitiska och ekonomiska
problem, som sammanhänga med Norrlands
egenartade geografiska struktur och relativt sena
utveckling. Norrland är ännu främst ett
råvaru-producerande land med ensidigt inriktat
näringsliv, vars resurser ej anses komma landet självt
i tillräcklig grad till godo. Den ringa
befolkningstätheten, de stora avstånden m. m. göra, att
bl. a. kommunalförvaltning och
kommunikations-väsen där ställa sig särsk. kostsamma. N.
aktualiserades först genom trävaruindustriens
genombrott i Norrland. Trävarubolagens jordförvärv
nödvändiggjorde lagstiftning till skydd för den
självägande bondeklassen. Särskild lagstiftning
(”n orrlandslagstiftninge n”) måste
genomföras för att skydda skogsbeståndet mot för
stark avverkning. Vidare nödvändiggjordes en
ganska vittgående reglering av älvar och
vattenfall. De senare utbyggas nu i snabbt tempo.
Senare uppkom problemet att skaffa full
försörjning åt skogsarbetarklassen genom inrättandet av
arbetarsmåbruk. Man har dock ej kunnat hindra
en fortsatt minskning av antalet skogsarbetare,
som hotar Sveriges framtida virkesförsörjning.
På senare år har man alltmer inriktat sig på att
genom grundandet av nya industrier skaffa
Norrland ett mera mångsidigt näringsliv. Ett led häri
utgör anläggandet av Norrbottens järnverk.
Norrlandsgränsen el.
norrlandster-rängens gränslinje, geol., kallas den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
