Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norlind, 3. Arnold - Norling, Nils - Norling, Sven - Norm - Norma, Kafé & restaurant ab. - Normal - Normal (linje) - Normalarbetsdag - Normalbläck - Normalelement - Normalfilm - Normalfärger - Normalhöjdpunkt - Normalisera - Normalljus - Normallösning - Normalpapper - Normalplan - Normalpris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
N orling—N ormalpris
126
3) Gottfrid Arnold N., de föreg:s bror,
geograf, författare (1883—1929), fil. dr i Lund 1912,
doc. s. å. Redan i dr-avh., ”Die geographische
Entwicklung des Rheindeltas bis um das Jahr
1500”, dokumenterade N. sin
geografisk-histo-riska inriktning; viktiga bidrag till medeltidens
klimatologi lämnade han i ”Einige Bemerkungen
über das Klima der historischen Zeit” (1914) och
visade sig i ”Das Problem des gegenseitigen
Ver-hältnisses von Land und Wasser” (1918) som en
god kännare av medeltidens geografiska
föreställningar. Denna tidsperiods tankevärld lockade
honom i hög grad, särsk. ägnade han ett
kärleksfullt studium åt Dante (bl. a. en biogr. 1925 och
övers, av ”Inferno” och ”Purgatorio”, 2 bd, 1921
—30). Dessutom skrev han åtskilliga populära
arbeten, bland vilka må nämnas ”Järnriddarna rida
till Jerusalem” (1918), ”Henrik Sjöfararen”
(s. å.) och ”De geografiska upptäckternas
tidevarv” (i ”Norstedts världshistoria”, 7, 1930),
samt verkade i folkbildningens tjänst. — N:s
blida, drömmande väsen framträdde särsk. i de
meditativa ”Från min veranda” (1928),
”Skapande liv” (1929, postum) och i ”Det osynliga
bygget” (1930). — G. 1922 m. förf. Emilia Fogelklou
Norlind. — Litt: Emilia Fogelklou, ”Arnold”
(1944, 3æ uppl. 1945).
Norling, Nils Sigfrid, socialdemokratisk
tidningsman och politiker (f. 1880 27/e), medarbetade
1900—05 i olika Skåne-tidn., var därefter red.
för Landskronakuriren och 1910—48 chefred,
för Arbetarbladet i Gävle, där han även innehade
ett flertal kommunala förtroendeuppdrag (bl. a.
stadsfullmäktiges ordf. 1931—46). N. tillhörde
riksdagen (F. K.) 1919—36, där han bl. a. var led.
av Konstitutionsutskottet och 1 :a lagutskottet.
1920—45 var han v. ordf, inom Sveriges storloge
av IOGT. Som tidningsman gjorde sig N. känd
för självständighet och stod ofta i opposition till
det egna partiet. Förutom diktsaml. ”Under röda
fanor” (1905) och novellsaml. ”Människobarn”
(1912), ”Göingar och annat folk” (1924) har N.
utg. de ordenshistoriska arbetena ”Femtio års
godtemplararbete i Sverige” (1929) och ”Bakom
lyckta dörrar” (1940).
Norling, Sven Adolf, veterinär (1785—1858).
Efter avlagd veterinärexamen 1805 och därpå
följ, studier i Köpenhamn och Stockholm
verkade N. någon tid som chef för arméns
hästlasarett men förordnades 1810 till lektor och
föreståndare för Veterinärinrättningen i Skara.
Livligt intresserad för utvecklingen av den
veterinära undervisningen, lyckades N. förmå
statsmakterna att anlägga ett veterinärlärov. i
huvudstaden 1819. N. blev dess förste chef och fick
som ledare av landets båda veterinära
läroanstalter titeln överdirektör. N. är en av
förgrundsfigurerna i den svenska veterinärvetenskapens
historia.
Norm (lat. nörma, eg. vinkelmått, rättesnöre),
regel, som bestämmer, hur något bör vara i ett
visst hänseende; så talas om etiska, estetiska och
ofta även logiska n.
Norma, Kafé & restaurant a b.,
Stockholm, grundades 1924 under namnet Kafébolaget
Norma; nuv. namn 1941. Företaget hade till
främsta mål att förbättra den allmänna
kaféstandarden i Stockholm. N. äger numera i
Stockholm 20 egentliga Norma-restauranger (vilka
1952 erhöllo individuella namn) och driver
dessutom en beställningsavd. Med koncernen
införlivades 1939 Restaurant-ab. Regnbågen (med en
restaurang i Stockholm och en vid Svenska
aero-plan-ab. i Linköping) samt 1944 ab. Berns’
salonger, Stockholm.
Normal, (regel)riktig, mönster-; vanlig,
genomsnitts-; klok.
Normäl (mat.), den räta linje, som är
vinkel-rät mot en annan rät linje, ett plan eller,
beträffande kroklinjer och buktiga ytor, mot
kroklinjens tangent, resp, ytans tangentplan i en viss
punkt. En kroklinje i rymden har oändligt många
n., vilka samtliga ligga i ett och samma plan,
normalplanet.
Normalarbetsdag el., med tanke på en mer
ovillkorlig begränsning,
maximalarbetsdag åsyftar i regel ett genom lagstiftning
begränsat tidsmått för det dagliga arbetet. Genom
detta uttryckssätt ville man från arbetarhåll
betona det ”naturliga” i en sådan
arbetstidsbegräns-ning i anslutning till de naturrättsliga
tankegångar, som mer el. mindre medvetet lågo bakom den
socialistiska agitationen. Uttrycket har också
använts av dem, som arbetade för en annan
arbets-tidsreglering än 8-timmarsdagen, t. ex. en
48-timmarsvecka med möjlighet till längre
arbetstid under vissa av veckans dagar (= den nuv.
svenska arbetstidslagstiftningen). Även för att
beteckna en arbetstidsbegränsning till t. ex. tio
timmar per dag kunde uttrycket n. användas i
äldre tid. I våra dagar torde det även kunna
beteckna en kortare arbetstid än 8-timmarsdagen.
Normalbläck, bläck av viss beskaffenhet,
föreskrivet för användning i statens verk.
Normalelement, se Galvaniska element.
Normalfilm, se Film, sp. 402.
Normalfärger, se Målarfärg.
Normalhöjdpunkt, utgångspunkt för ett lands
precisionsavvägning (se Nivellering).
Normalisera, göra överensstämmande med det
vanliga; språkv., ändra en text så, att stavning,
böjningsformer, interpunktion m. m. bli enhetliga.
Normalljus, se Fotometri.
Normallösning, kem., lösning, som per liter
innehåller 1 gramekvivalent av den lösta
substansen.
Normalpapper, papper av viss beskaffenhet,
föreskriven vid användning hos offentlig
myndighet. Alltefter handlingens större el. mindre
vikt skall papperet vara mer el. mindre hållfast
etc. N. delas i detta hänseende i 4 klasser, och
varje ark skall i vattenstämpel innehålla
tillverkarens namn, tillverkningsår samt n.-klass.
Normalplan, mat., se Normal.
Normalpris kan bestämmas å en nyttighet i
samband med en prisreglering. Medan n. i 1939
års prisregleringslag utan särskilt tillstånd kunde
överstigas, om kostnadsökning o. dyl. motiverade
detta, utgör det i 1947 års prisregleringslag ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
