Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Norge
90
ligga så högt, att den
uppfattas som vernskog, varmed
menas den glesställda och
kortvuxna skog, som växer
högst upp mot fjällen och
längst ut mot kusterna och
som skyddar den nedanför
och innanför liggande
bruks-skogen, bebyggelsen och
in-markerna. Vernskogen upptar
en stor del av skogsmarken
(i Opland 22, i Telemark
i4°/o). Virkesförrådet och
återväxten per har är i allm.
lägre i N. än i Sverige. I
Akershus fylke, som har
N:s bästa skogar, är
virkesförrådet 78 m3 och den
årliga tillväxten 3,16 m3 per
har. Hela virkesförrådet
beräknas till 322,6 mill m3,
därav 52,7 °/o gran, 28,0 °/o tall
och 19,3 % lövträd, den
årliga tillväxten till 10,5
mill. m3, varav 8,4 mill. komma på
barrskogen. Avverkningen uppgick 1947/48 till 10,2
mill. m3. C:a Vs av den avverkade
gagnvir-kesmassan transporteras i flottleder. 1946
—48 flottades årl. i medeltal 3,3 mill. m3
virke. 10,2% av skogarna tillhöra staten, 8,4 °/o
enskilda bolag, 62,8% jordbrukarbefolkningen,
8,2 °/o andra enskilda. Återstoden är mest
stats-och bygdeallmänningar samt kommunala skogar.
Fisket är näst jordbruket den viktigaste
näringsgrenen på Vestlandet och i Nordnorge
med undantag av de inre delarna av fjordarna,
där fiskmängden är obetydlig. Man skiljer på
hemma-, säsong-, bank- och egge- samt havsfiske.
Under de stora säsongfiskena (torsk- och
sillfiskena) söka sig väldiga stim av torsk och
sill in till kustbankarna för att leka el. söka
föda. Utbytet av torsk- och sillfisket varierar
starkt från år till år. Torskfisket bedrives
under vintern och våren vid Tröndelag-Möre,
Lofoten och Finnmarkskusten. Lofotfisket och
Mörefisket pågå från mitten av jan. och 10—12
veckor framåt, Finnmarksfisket (”loddefisket”)
från mitten av mars till slutet av juni.
Lofotfisket är det ojämförligt viktigaste av de 3
stora torskfiskena. Torskfisket vid Lofoten tycks
sedan 1949 genomgå en såväl teknisk som
social revolution genom den nya och lyckade
användningen av snörpvad. Huvudmassan av torsken
beredes antingen till stockfisk (törrfisk} på
fiskeplatsen el. efter saltning till klippfisk på de kala,
flata berghällarna i Nordland och söderut. Av
torsklevern framställes fiskolja; rommen sakas
och avsättes i Frankrike, där den användes vid
sardinfisket. På vintern söker sig sillen i
väldiga stim in mot Norges västkust, mellan
Trond-heimsfjordens mynning och Lindesnes, för att
leka, och vintersillfisket ger större fångstmängd
än någon annan gren av N:s fiske. Hälften el.
mera av denna ”storsill” och ”vårsill” tas vanl.
med snörpvad, resten med olika slags nät. Den
Den odlade jordens, den naturliga ängens och den produktiva
skogsmarkens fördelning på fylkena 1949.
F yl k e Odlad jord Naturlig äng Produktiv
skogsmark
Km1 0/0 av
landarealen Km> •/. av
landarealen Km’ »/o av
landarealen
östfold 763,0 20,0 11,0 0,3 2,342,5 60,4
Akershus 829,9 l6,6 35,5 0,7 3,185,3 63,7
Hedmark 812,3 3,1 158,5 0,6 13,684,3 52,1
Opland 6m, 7 2,7 224,1 0,9 7,059,5 29,2
Buskerud 452,5 3,3 78,5 0,6 5,168,3 37,1
Vestfold 477,5 21,3 8,5 0,4 1,386,5 61,7
Telemark 288,6 2,0 49,5 0,4 5,363,8 38,0
Aust-Agder 149,4 1,7 26,9 0,3 3,607,8 41,3
Vest-Agder 196,2 2,9 35,s 0,5 1,789,5 26,2
Rogaland 427,3 4,9 0,5 715,2 8,3
Hordaland 34Q,9 2,3 180,5 1,2 1,613,9 10,7
Sogn og Fjordane .. 267,5 1,5 196,0 2,185,0 12,3
Möre og Romsdal .. 405,3 2,8 191,6 1,3 1,633,1 11,2
Sör-Tröndelag 6l 1,4 3,4 107,9 0,6 4,412,0 24,6
Nord-Tröndelag 637,8 3,0 35,7 0,2 6,325,9 30,1
Nordland 487,! T 3 257,5 0,7 5,613,5 15,5
Troms 26O,4 1,0 142,9 0,6 4,548,0 17,S
Finnmark 55,4 0,1 59,8 0,1 4,308,6 9,8
Hela Norge 8,123,3 2,6 1,838,1 0,5 74,943,2 24,3
övervägande mängden beredes numera till
sillolja och sillmjöl, en mindre del saltas el.
exporteras färsk. Fetsillen är en yngre och mindre sill,
som under sommaren och hösten kommer in mot
kusten, särsk. i Nordland och Troms, för att söka
näring. Den användes i främsta rummet till
matsill. Stor betydelse har det fiske, som bedrives
på större avstånd från kusten, på bankarna i
kontinentalsockeln (b a n k f i s k e) el. på
kontinentalsockelns sluttning {eggen} mot djuphavet
(egge fiske). Under bank- och eggefiskena,
som bedrivas särsk. från Sunnmöre och
Vester-ålen, fångas hälleflundra, rödspotta, kolja, långa,
torsk, lubb, tonfisk, rocka m. m. Havsfisket
försiggår vid Island, Färöarna och Björnön samt
vid Grönlands västkust, där torsk, sill och
hälleflundra fångas. Huvudsaki. i fjordarna mellan
Lindesnes och Stad fångas skarpsill (brissling),
som beredes till ”sardiner”. Makrillfisket idkas
i maj och juni på sydkusten, särsk. i trakten av
Lindesnes. Större delen av fångsten försälj es i
färskt tillstånd inom landet, en mindre del
exporteras i fruset tillstånd, något beredes till
fiskmjöl. Laxfisket försiggår mest på västkusten,
hummerfisket på s. delen av västkusten och på
sydkusten. Värdet av hela saltvattensfisket
uppgick 1947 till 300 mill. norska kr, varav 104,2
mill. kommo på torsk-, 94,1 mill. på sill- (inkl,
brissling-), 9,7 mill. på hälleflundre-, 12,4 mill.
på gråsej-, 7,3 mill. på kolje-, 7,0 mill. på makrill-,
5,3 mill. på lax-, 5,5 mill. på räk- och 5,3 mill.
på hummerfisket. Av den totala fångstmängden
1951, 1,8 mill. ton, kommo 1,2 mill. ton på sill
och skarpsill och 485,700 ton på torsk. Antalet
fiskare var enl. särskild räkning 1948
sammanlagt 85,518, varav 16,737 hade fiske som enda,
51,705 som huvud- och 17,076 som
binärings-syssla.
Säl- och valfångsten har sedan mitten
av 1800-talet fått större betydelse för N. än för
något annat land i Europa. Grönlandssälen
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
