- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
67-68

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordmark (Värmlands län) - Nordmark (tyskt landskap) - Nordmark—Klarälvens järnvägar, NKlJ - Nordmarks domsaga - Nordmarks härad - Nordmarks kontrakt - Nordmän - Nordmöre - Nordosseternas ASSR, Nordossetien - Nordostlandet - Nordostpassagen - Nordpol - Nordpolsexpeditioner - Nordquist, Per - Nordqvist, Conrad - Nordqvist, Gustaf - Nordqvist, Oscar - Nordraak, Rikard - Nordre Bergenhus amt - Nordre Röse - Nordre Trondhjems amt - Nordre älv - Nordrhein-Westfalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

N ordmark—N ordrhein-W estfalen

68

och bergsbygd; i n. når Vålbergsrös 476 m ö. h.
759 har åker. I N. många gruvor, Tabergs,
Finn-mossegruvorna (se d. o.) och Nordmarks, tillh.
Uddeholms ab. Kyrkan av trä byggdes 1728—
31. Pastorat i Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
Tillhör storkommunen Värmlandsberg.

Nordmark [nå’rt-], tyskt landskap, se
Altmark.

Nordmarka [nö’rm-], höglänt skogstrakt (400
—700 m ö. h.) mellan Ringerike i Buskerud,
Hadeland i Opland och Romerike i Akershus
fylke, n. v. om Oslo. Många skidstugor och
vandringsleder.

Nordmark—Klarälvens järnvägar, NK1J,
längd 171 km, spårvidd 0,891 m. ägas och
trafikeras av Nordmark—Klarälvens järnvägs-ab. N.
omfatta dels huvudlinjen Skoghall—Karlstad—
Munkfors—Hagfors med sidolinjerna Karlstad ö.
—Karlstad hamn och Sjögränd—Edebäck, dels
bandelen Hagfors—Filipstad V. med sidolinjerna
Geijersholm—Starrkärr och Nordmark—Taberg.
Endast huvudlinjen trafikeras med personförande
tåg, i övrigt förekommer blott godstrafik. N.
började byggas från Filipstad 1873 och
färdigställdes fram till Sjögränd och Edebäck 1877.
Från Sjögränd fortsatte banbygget till Munkfors
1890, vidare till Karlstad 1904 och till Skoghall
1915. Järnvägen elektrifierades 1921. Bandelen
Karlstad—Skoghall är utrustad med treskenspår,
så att både smalspåriga och normalspåriga vagnar
kunna framföras. Aktiemajoriteten äges av
järnvägens störste trafikant, Uddeholms ab.

Nordmarks domsaga, se Nordmarks härad.

Nordmarks härad i Värmland gränsar till
Dalsland och Norge samt omfattar socknarna
Sil-lerud, Silbodal, Blomskog, Trankil, V. Fågelvik,
Holmedal, Töcksmark, östervall skog, Karlanda,
Järnskog och Skillingmark samt Arjängs köping;
1,753 km2; 16,296 inv. (1953). N. utgör
Nordmarks domsaga under Svea hovrätt (kansli
och tingsställe i Årjäng), tillhör Nordmarks
fögderi och i huvudsak Nordmarks kontrakt av
Karlstads stift.

Nordmarks kontrakt, i Karlstads stift,
omfattar 6 pastorat: Holmedal; Karlanda; Töcksmark,
Östervallskog och V. Fågelvik; Blomskog,
Trankil, Torrskog och Vårvik; Sillerud; Silbodal.

Nordmän, nordiska vikingar.

Nordmöre [nö’rm-], under medeltiden eget
fylke i Norge, ingår i nuv. Möre fylke.

Nordosseternas ASSR, Nordossetien,
autonom sovjetrepublik inom RSFSR på n.
sluttningen av mell. Kaukasus; 9,200 km2, 329,000 inv.
G 939)- Betydande silver-, zink- och
blyproduktion. Huvudstad: Dzjandzjikau.

Nordostlandet, se Spetsbergen.

Nordostpassagen, sjövägen mellan Atlanten
och Stilla havet n. om Europa och Asien genom
Beringssund. Försök att finna n. gjordes bl. a.
på 1590-talet av holländaren Barents, men n.
genomseglades i hela sin längd först av A. E.
Nordenskiöld med ”Vega” 1878—79, senare av
ryssen B. A. Vilkitskij 1914—15 och av R.
Amundsen 1918—20 med ”Maud” m. fl.

Nordpol, se Jordmagnetism och Pol.

Nordpolsexpeditioner, se Polarexpeditioner.

Nordquist, Per, målare (1771—1805), elev
av och senare medhjälpare åt J. F. Martin. N.
blev särsk. känd och uppskattad för sina små
lustiga genretavlor med aktuella motiv
(”Kafferepet”) och illustrationer, ss. till Anna Maria
Lenngrens dikter. 1802 gjorde han en resa till
Paris och 1804 till Italien, där han dog. Här
gjorde han framför allt topografiskt intressanta
vyer från Rom och landskapsteckningar, gärna i
sepialavyr. En stor del av dessa teckningar
finnas på Nationalmuseum, Stockholm, och 48 av
dem utgåvos 1822 i litografi.

Nordqvist, Johan Conrad, musiker (1840—
1920). Han blev altviolinist i hovkapellet 1859,
andre kapellmästare 1879 och hovkapellmästare
1885. Därjämte var N. musikdir. vid Jönköpings
reg:te från 1862 och lärare vid Konservatoriet.
1875 blev han organist i Storkyrkan, och 1886—
89 var han dirigent i Musikföreningen. Som chef
för Kungl. teatern 1888—92 nedlade han ett
framgångsrikt arbete. N. var mycket uppskattad
som dirigent och ledare. Som kompositör
framträdde han med en mängd verk (huvudsaki.
feststycken och kantater). Mest berömd blev hans
sorgmarsch vid Karl XV :s begravning.

Nordqvist, Gustaf Lazarus, tonsättare (1886
—1949). Efter studier vid konservatoriet i
Stockholm och i Berlin var N. sedan 1914 organist i
Adolf Fredriks kyrka i Stockholm och dessutom
från 1924 bitr, lärare i harmonilära vid
Musik-högsk. Som tonsättare har han framträtt med
en violinsonat, pianostycken, ett antal kantater,
körsånger a cappella för blandad kör och
manskör, koraler (Sv. ps. 48) samt c:a 200
solosånger, i vilka han anknyter till den
nyromantiska riktningen men med vissa drag av
impressionism.

Nordqvist, Oscar Frithiof, zoolog,
fiskeri-tjänsteman (1858—1925). Född i Viborg, deltog
N. i Vegaexpeditionen 1878—80, blev fil. dr
1886 i Helsingfors, 1889 inspektör för
fiskerier-na i Finland, 1905 fiskeriintendent i s. distriktet
inom Sverige och 1913 byråchef för
fiskeriären-den i Lantbruksstyrelsen. N. tog initiativet till
bildandet av S. Sveriges fiskeriförening och blev
föreståndare för dess försöksverksamhet och
fis-keriskola. Bland hans talrika skrifter märkes
”Sötvattensfiske och fiskodling” (1922; tills, m.
flera medarbetare).

Nordraak [nöTdråk], Rikard, norsk
tonsättare (1842—66). Han utbildades i Köpenhamn och
Berlin, verkade nitiskt för den nationella
tonkonsten och fick i E. Grieg en varm vän för
sina strävanden. N. hann endast föga
förverkliga sina höga ideal, då han ung bortrycktes.
Hans ”Ja, vi elsker”, till ord av Bj. Björnson,
är norsk folksång. Monogr. av Liv Greni (1941).

Nordre Bergenhus amt, se Sogn og Fjordane
fylke.

Nordre Röse, se Drogden.

Nordre Trondhjems amt, se Nord-Tröndelag
fylke.

Nordre älv, Göta älvs n. utloppsgren.

Nordrhein-Westfälen [nå’rtråin-], land i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free