Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska folkhögskolor - Nordiska föreningsbanken ab. - Nordiska författarrådet - Nordiska interparlamentariska förbundet - Nordiska jordbruksforskares förening - Nordiska juristmöten - Nordiska kompaniet ab. - Nordiska konstförbundet - Nordiska kriget, Stora nordiska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49 Nordiska föreningsbanken ab.—Nordiska kriget 50
ekonomiska frågor. Statsunderstöd utgår från de
nordiska länderna.
Frede r i k s b orgs folkhögskola i
Hilleröd, Danmark, har, sedan den 1934
övertogs av cand. mag. C. P. O. Christiansen, som
under intryck av händelserna i Tyskland 1933
utformade ett skolprogram, i vilket Nordens väg
genom världshistorien är det centrala temat, gått
under benämningen dansk och nordisk. Skolan har
årl. utom danska lärare haft en svensk och en
norsk lärare och har besökts av elever från de
nordiska länderna, om än de danska eleverna varit
i flertal. Alla eleverna ha möjlighet till
undervisning i de nordiska språken och om norskt och
svenskt kulturliv. Sedan 1937 är Frederiksborgs
folkhögsk. förenad med Grundtvigs folkhögsk.
Sedan hösten 1951 är efter Christiansens död
cand. mag. S. Haugstrup-Jensen föreståndare för
Frederiksborgs folkhögsk.
Nordiska folkhögskolan i K u n
g-ä 1 v inledde sin verksamhet 1947. Den anger sig
vara samnordisk och har nått kontakt med alla
de nordiska länderna, vilka även äro företrädda i
skolstyrelse och lärarkår. Elevantalet har utgjort
omkr. 40 per läsår, och hittills har knappt hälften
varit svenskar. Skolan mottar elever, som tidigare
genomgått folkhögsk. el. ha därmed jämförbar
utbildning, och motsvarar med sin grundkurs
andra årskursen vid folkhögsk. Även en övre avd.
är inrättad. Rektor är sedan starten
civilekonomen fil. kand. Sture Altvall.
Nordiska föreningsbanken ab., fi.
Pohjois-maiden yhdyspankki oy., Helsingfors, grundades
1862 som Föreningsbanken i Finland. 1919 antogs
nuv. namn efter sammanslagning med Nordiska
aktiebanken för handel och industri. N. tävlar
med Kansallis-osake-pankki om främsta platsen
bland Finlands affärsbanker. Antalet kontor i
Helsingfors uppgår till 21, och med 120 filialer
spridda över hela landet kan N. betjäna alla
landsändar.
Nordiska författarrådet, se
Författarföreningar.
Nordiska interparlamentariska förbundet,
se Interparlamentariska unionen.
Nordiska jordbruksforskares förening
bildades 1918 på förslag av A. Elof son och omfattade
från början Sverige, Norge, Danmark och
Finland. Sedermera har även Island tillkommit.
Föreningens uppgift är att främja samarbetet mellan
forskarna på jordbruksområdet. Varje land
bildar en avd. Organ för föreningen är tidskr.
Nordisk jordbrugsforskning. Kongresser hållas
vart 3:e år växelvis i de olika länderna.
Nordiska juristmöten, sammankomster av
praktiska och teoretiska jurister från de
nordiska länderna för dryftande av rättsspörsmål
av gemensamt intresse el. lagstiftningsåtgärder,
som synas angelägna. Det första n. hölls i
Köpenhamn 1872 som ett led i de skandinaviska
strävandena med deltagare från Sverige, Norge
och Danmark. Sedermera ha inalles 19
sammankomster hållits, omväxlande i Oslo, Köpenhamn
och Stockholm. Från 1919 betraktas Finland och
Island som fristående, deltagande länder, och 1925
hölls n. f. f. g. i Helsingfors. Det gemensamma
nordiska lagstiftningsarbetet har i avsevärd grad
främjats genom n., och efter förslag av n.
utgavs av H. Ascheschoug m. fl. 1878—99 en större
systematisk framställning av den nordiska rätten.
”Nordisk Retsencyklopædi” (5 bd).
Nordiska kompaniet ab., Stockholm, förk
NK, grundat 1908 genom övertagande av
firmorna K. M. Lundberg och Joseph Leja, driver
som huvudrörelse varuhus med grosshandel samt,
delvis genom dotterbolag, detalj- och grosshandel
med livsmedel. Dessutom driver N.
konfektions-och tapetserarverkstäder, textilkammare och
-tryckeri i Stockholm samt snickeri- och
möbelfabrik, sågverk, metallfabrik och
tapetserarverkstäder i Nyköping. Moderbolagets tillverkning
omfattar herr- och damkonfektion, damhattar,
pälsvaror, inredningstextilier, möbler,
tapetserar-arbeten, lokal- och bostadsinredningar i trä,
metall och glas, belysningsarmatur samt
byggnads-armatur i metall och järn. — Företaget äger
Carl Larssons slakteri ab., Percy F. Luck & co:s
handels-ab., Myrstedts & Sterns ab., ab. Förenade
livsmedel m. fl. företag samt dessutom c:a 28%
av aktierna i ab. Turitz & co., som i sin
ordning äger Epa-företagen. Aktiekapital 26,2 mkr.
Koncernen sysselsätter som helhet c:a 2,900
personer. — Den drivande kraften vid grundandet
av N. var Joseph Sachs (1872—1949), förutv.
chef för firma Joseph Leja, initiativtagare till
varuhusbygget vid Hamngatan 18—20.
Byggnaden uppfördes 1913—15 efter ritningar av F.
Boberg enl. H. Kreugers konstruktioner.
Nordiska konstförbundet stiftades i
Stockholm 1945 av konstnärer och konstintresserade
personer från Danmark, Finland, Island, Norge
och Sverige och har till ändamål att genom
kontinuerligt konstutbyte mellan de nordiska länderna
bidraga till den nordiska samhörighetskänslan och
kulturgemenskapen samt eljest verka till gagn
för det nordiska konstlivet. Bland N :s främsta
programpunkter märkas dels anordnandet av
gemensamma nordiska konstutställningar av nu
levande konstnärer, dels retrospektiva
separatutställningar av avlidna nordiska konstnärer. Sålunda
ha stora nordiska konstutställningar anordnats av
N. i Oslo 1946, Stockholm 1947, Reykjavik 1948,
Köpenhamn 1949 och Helsingfors 1950. N. är
organiserat sektionsvis.
Nordiska kriget, Stora nordiska
kriget, kallas det krig, som fördes i n. och ö.
Europa 1700—21. Det hade sitt upphov i ett
anfallsförbund mot Sverige mellan Fredrik IV
av Danmark, August II av Sachsen-Polen och
Peter I av Ryssland. Kriget börjades av August
genom ett anfall på Riga febr. 1700, i mars
anfölls Holstein-Gottorp av Danmark, och i aug
s. å. bröt Ryssland freden. En svensk
landstigning på Själland framtvang freden i Travental
(8 aug. 1700; g. st.), varigenom Danmark
nödgades att utgå ur alliansen. Om Karl XII:s
fälttåg mot August och Peter se Karl, sp. 12—14.
August tvangs till fred i Altranstädt (14 sept.
1706) och måste därvid avsäga sig Polens krona.
Däremot ledde Karl XH:s ryska fälttåg till ne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
