Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordamerika - Klimat - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Nordamerika
20
Medeltemperaturen under januari och juli.
de västligaste kedjorna. Frånvaron av en v.-ö.
bergskedja, som kunde bilda en barriär för de
kalla nordliga ishavsvindarna, medför, att det
icke förekommer några plötsliga växlingar i
klimatet, när man går från n. till s. Nordliga, kalla
vindar ha nu fritt spelrum ända ned till
Mexikanska bukten, medan å andra sidan varma,
sydliga vindar från denna kunna nå långt in över
kontinenten. Med denna avsaknad av en v.-ö.
klimatbarriär sammanhänger, att endast mindre
områden, t. ex. Great Basin, äro undandragna
den allmänna luftcirkulationen och att icke några
längre bestående lufttrycksmotsättningar mellan
land och hav med ty åtföljande regelbundna
mon-sunvindar uppkomma, utan att barometerminima
draga fram över hela N. från stillahavskusten till
Atlanten med mycket stor hastighet, ofta
åstadkommande mycket hastiga temp.-ändringar.
Havsströmmarna ha av flera orsaker relativt liten
inverkan på N :s klimat. Lufttrycks- och
vindförhållandena äro i N. helt annorlunda under
sommaren än under vintern. I juli sträcker sig ett
lågtrycksområde, som har sitt centrum i Great
Basin, från Californiaviken upp mot Hudson
Bay. Det omgives i ö. och v. av subtropiska
hög-trycksområden. I s. ö. N. måste därför härska
s.—s. ö., varma och fuktiga havsvindar, som, då
icke några större topografiska hinder finnas, göra
sig gällande långt upp i Canada, särsk. inom v.
prärieprovinserna. N. v. stillahavskusten har v.
—n. v., fuktighetsmättade havsvindar, som
söderut (ung. från mellersta Kalifornien) bli n. och,
eftersom de gå från kallare till varmare områden,
torra. I n. ö. N. gör sig det nordatlantiska
låg-trycksområdet (med centrum s. om Island)
gällande och medför kalla n. v. vindar. Detsamma
är inom detta område förhållandet under
vintern, medan lufttrycks- och vindförhållandena i
nästan hela det övriga N. då äro rakt motsatta
dem under sommaren, beroende på att under
sommaren kontinenten är varmare än omgivande
hav, under vintern tvärtom. I jan. ligger över
Great Basin ett mäktigt barometermaximum, som
utbreder sig särsk. åt s. ö. och n. I s. N. råda
övervägande n. ö., torra vindar (nordostpassagen),
i ö. N. v.—n., kalla vindar, som särsk. i n. kunna
bli mycket hårda. Stillahavskusten, till ung. s.
Kalifornien, får fuktiga s. v.—s. vindar. N. delen
av stillahavskusten har riklig nederbörd hela året
om, medan den s. har typiskt medelhavsklimat
med varma, torra somrar och vinterregn. I s. ö.
och mell. N. är (på gr. av vindförhållandena)
nederbörden rikligare under sommar- än under
vinterhalvåret. Den avtager mot v. och n. och
uppgår v. om ung. ioo° v. Igd i allm. ej till 500
mm per år. Kordillerernas av bergskedjor
omgivna och därför från den allmänna
luftcirkulationen undandragna platåer och bäcken ha
halvöken- till ökenklimat med mindre än 250 mm
årlig nederbörd. Rocky Mountains ha i sin s. del
endast inom sina högsta partier över 500 mm årlig
nederbörd. I n. N:s subarktiska och arktiska
delar är nederbörden ringa (under 500 mm) och
faller huvudsaki. under sommaren.
Växtvärld. Längst i n. urskiljer man en arktisk
region, som omfattar N. norr om trädgränsen. Sin
sydligaste punkt når denna och därmed det
arktiska området på n. New Foundland. Området
täckes till största delen av tundra.
S. om det arktiska området utbreder sig ett
barrskogsbälte, som omfattar största delen av
Canada och delar av n. U.S.A. samt i
Kordil-lererna sträcker sig långt åt s. Bland barrträden
märkas Abies balsamea, Pimis banksiana, Picea
canadensis, Larix americana, bland lövträden
Be-tula papyrifera, Populus tremuloides och P.
bal-samifera. Inom barrskogsregionen ha kärr och
mossar stor utbredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
