Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordals, Sundals och Valbo domsaga - Nordamerika - Omfattning, areal och läge - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Nordamerika
16
borgs län, under Hovrätten för Västra Sverige,
omfattar Valbo, Nordals och Sundals härader i
Dalsland samt utgör ett tingslag med tingsställen
i Mellerud och Tångelanda; kansli i Vänersborg.
Nordamerika, eng. North America, världsdel,
omfattande n. och större delen av den
amerikanska dubbelkontinenten el. Amerika.
Omfattning, areal och läge. N:s sydgräns
dragés olika, beroende på vilka synpunkter
(fysiskt-geografiska, kulturgeografiska etc.) man lägger
på begreppet. Ibland drar man gränsen mellan
Nord- och Sydamerika över Panama-, ibland över
Tehuantepecnäset. I förra fallet räknas
Mellanamerika och Västindiska öarna till N., i det
senare till Sydamerika. Klimatologiskt, växt-,
djur-och kulturgeografiskt äro Mellanamerika och
Västindiska öarna mera sammanhörande med
Sydamerika än med N., varför det senares sydgräns
lämpligast (och som i denna art.) lägges över
Tehuantepecnäset. Till N. räknas, utom en del öar
i Atlanten och Stilla havet samt den
kanadensiska, arktiska övärlden el. arkipelagen, även
Grönland. N. i mera begränsad bemärkelse
omfattar alltså det nordamerikanska fastlandet (till
Tehuantepecnäset i s.) med omgivande öar (utom
Grönland) el. de politiska enheterna Canada, de
små franska besittningarna S:t Pierre och
Mi-quelon, U.S.A. (med Alaska) och Mexico (utom
sydöstligaste delen). Med denna avgränsning har
N. en areal av i runt tal 2i,s mill. km2 (därav
1,5 mill. på Canadas arktiska arkipelag) och en
folkmängd av c:a 185 mill. Tages N. i sin
vidsträcktaste bemärkelse, alltså med sydligaste
Mexico, Mellanamerika, Västindiska öarna och
Grönland inberäknade, uppgår arealen till 24,5
mill. km2 och folkmängden till c:a 235 mill. N.
kommer bland världsdelarna i storlek närmast
efter Asien och Afrika och är, även i sin mera
begränsade bemärkelse, ung. dubbelt så stort som
Europa. Sin största utsträckning har N. i n. till
s. Avståndet från Point Barrow på Alaskas
nordkust till Tehuantepecnäset är c:a 7,200 km, från
Alaskas västspets till Labradors östligaste punkt
omkr. 5,950 km och från Cape Mendocino i
Kalifornien till Cape Hatteras i North Carolina
omkr. 4,250 km. Nordamerikanska fastlandets
nordligaste punkt, Cape Murchison (Murchison
Promontory) på Boothia-(Felix-)halvön, ligger på
7i°54’ n. br. (något nordligare än Europas
nordligaste punkt). Mer än 3/4 av N. falla emellertid
inom den tempererade el. den för kulturliv mest
lämpade klimatzonen.
Geologi. Som det viktigaste draget i den
nordamerikanska kontinentens geologiska byggnad
framträder i v. den mäktiga veckade bergskedjan,
som sammanfattas under namnet Kordillererna.
I n. ö. finnas de vidsträckta urbergsområdena i
Hudson-Bay-trakterna och Grönland, vilka till
stor del äro neddenuderade till peneplan, den s. k.
Kanadensiska skölden, i Amerika
också kallad Laurentia efter S:t
Lawrenceflo-den. På denna finnas i stor mängd avlagrade
proterozoiska bildningar (prekambrium el. yngre
urberg), och i mitten av denna serie, i en
avlagring, som fått namnet huronian (efter Huron-
sjön), finnas spår av en nedisning med tilliter
och räfflade hällar. Under den paleozoiska tiden
avlagrades kring de gamla fastlandskärnorna
marina bildningar. Dessa bilda nu berggrunden inom
större delen av det centrala N. mellan
Appalach-erna och Klippiga bergen.
På skilda ställen i N., särskilt i ö. delen,
finnas paleozoiska bildningar i starkt rubbat läge,
vilka tydas som rester av den kaledoniska
bergskedjans utgreningar från det arktiska området. I
de ö. och centrala delarna av U.S.A. finnes en
synnerligen rik utveckling av marina paleozoiska
bildningar från kambrium till övre karbon.
Under karbon- och permtiden ägde här landhöjning
och bergskedjebildning rum, och den appalachiska
bergskedjan, av vilken nu några ruiner finnas
kvar i ö. delen av U.S.A., i Alleghanybergen,
uppbyggdes då. Denna s. k. appalachian revolution
är samtidig med uppbyggandet av det hercyniska
bergssystemet i Europa. Under den senare delen
av karbontiden (den period, som i Amerika kallas
pennsylvanian) avlagrades största delen av N:s
rika stenkoisbildningar.
Från karbontiden till krittiden ta kontinentala
förhållanden överhand i N.; geosynklinalerna ha
i stort sett blivit fyllda, och de marina lämningar
från denna tid, som finnas i N., härröra från
epikontinentala hav. De kontinentala
avlagringarna från samma tid innehålla talrika lämningar
av landfaunan, varav särskilt dinosaurier av
många olika slag ha insamlats till de amerikanska
museerna. Under kritperioden utbildades i västra
N., i New Mexico, Colorado, Wyoming och
Montana samt v. därom, en geosynklinal, som vid
slutet av kritperioden genom den s. k. laramide
revolution (efter Laramie, fyndort för
vertebrat-fossil från översta kritan) gav upphov till de
veckzoner, som nu återfinnas i Klippiga bergen
och kunna följas från Mexico till Alaska. Dessa
äro emellertid endast en del, den östra, av de
nordamerikanska Kordillererna. Däri inbegripas
nämligen såväl Klippiga bergen och de stora
platåerna som kustbergen med Kaskadbergen och
Sierra Nevada. De senare äro bildade genom en
senare veckning, kallad cascadian revolution (efter
Kaskadbergen), som började vid mitten av
mio-centiden. Kustbergen, som ännu ha mycket skarpa
konturer, kunna följas från Mexico över den
kaliforniska halvön till Alaska och löpa sedan ut i
Aleuternas ökedja. Vulkaner förekomma i så
gott som alla delar av Kordillererna, men endast
några få äro ännu verksamma. På Aleuterna och
i Alaska finnas icke mindre än 42 vulkaner, som
varit verksamma i historisk tid. I Kaskadbergen
och Sierra Nevada finnas vidsträckta lavafält
men endast fyra verksamma vulkaner; sydligare,
i Mexico, äro de något mera talrika med inalles
sju verksamma. — Under tertiärtiden avlagrades
inom skilda områden av nordamerikanska
kontinenten, företrädesvis inom dess v. delar, terrestra
bildningar av olika slag, innehållande rika
dägg-dj ursfaunor. — Mellan Klippiga bergen och
Kaskadbergen finnas stora platåområden, delvis
neddenuderade veck. Dessa platåer sakna till en
del avlopp till havet, och på andra ställen ha floder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
