Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noppa - Noppning - Nor (sund) - Nor (socken i Värmlands län) - Nor, Noor (gods i Knivsta socken) - Nora (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
N öppning—N ora
8
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk uh 1954.
Vanligast äro skogsnoppa, G. silvaticum,
som är flerårig, med korgarna i ax och växer i
skogsbackar, samt sumpnoppa, G. uliginosum,
som är ettårig, med korgarna i kvast el. huvud
och växer på fuktiga platser.
Noppning, avputsning av ett ej
färdigappre-terat tyg, bestående i att ojämnheter, främmande
småpartiklar, ändar 0. s. v. bortplockas.
Nor, trångt sund.
Nor, sn i Värmlands län, Mellansysslets
domsaga, v. om Karlstad; 106,04 km2, 4,861 inv.
(1953). Omfattar större delen av slättbygden
kring nedre Norsälven samt omgivande
skogsmarker. 3,226 har åker. Sulfitfabrik vid Edsvalla
(se d. o.), bobinfabrik vid Vålberg. I Ä1 v e n ä s
har Svenska rayon ab. (gr. 1941) en fabrik för
tillv. av rayonprodukter. Egendomar: Varpnäs
(med lantbruksskola), Trossnäs, Höglunda. Vid
Trossnäs förr exercisplats. Kyrkan av sten är
från 1798 (sakristia 1859, ny tornspira 1904).
Ingår i N:s och Segerstads pastorat, Karlstads
stift, Nors kontrakt. Utgör tills, m. Segerstad
storkommunen Nor; 169,07 km2, 5,404 inv. (1953).
Nor, Noor, i Knivsta sn, Stockholms län, 19
km s. ö. om Uppsala; 600 har. Huvudbyggnaden
uppfördes av kanslipresidenten greve N.
Gylden-stolpe (d. 1709). N. kom vid 1700-talets mitt
genom köp och byte till riksrådet frih. C. Hermelin,
vars efterkommande innehade N. till 1917.
Nora, stad i s. v. Västmanland, Örebro län,
vackert belägen vid v. stranden av Norasjön (83
m ö. h.) och Hagbyåns utlopp; 9,40 km2, 3,640
inv. (1954). Om det
medeltida N. vet man föga, då de
flesta urkunder gått
förlorade vid eldsvådor. Enl. gammal
hävd, bekräftad av Gustav
Vasa 1527, var ”Nora
kyrke-bol” en marknadsplats, där
utom bergsmännens egna
stall och kyrkbodar många
härbärgen och
”köpmansbo-dar” uppfördes. Såväl Karl
IX som Gustav II Adolf
visade intresse för orten, som
fick stadsprivilegier 1643
samtidigt med Lindesberg.
Till 1648 var den nya staden
säte för landshövdingen över
N. stads landshövdingedöme.
1731 nedbrann så gott som
hela staden. Tack vare
tillkomsten av järnvägar, N.—
Ervalla 1856 och
N.—Karlskoga 1872—73, med bibana
från Gyttorp, vilken 1894
utsträcktes till Bredsjö, samt
1870-talets högkonjunktur för
bergsbruk och järnhantering
har N. gått framåt. N. är till
största delen bebyggt med
en- och tvåvånings trähus,
ofta med trädgårdar inåt
kvarteren; ännu kvarstå
åtskilliga ålderdomliga och
pittoreska byggnader med vackert utsirade
gårdsportaler. I s. v. har börjat utvecklas
höghusbebyggelse. Den nuv. treskeppiga kyrkan är
från 1878—80; korfönstren ha glasmålningar av
E. Forseth. N. har samrealskola, sjukstuga,
tingshus, häradsskrivare, distriktslantmätare och
bergmästare (V. bergmästaredistriktet). Ett
de-tachement av Göta trängkår (T2N) var 1945
—52 förlagt hit. I N. utkommer Nora stads och
bergslags tidn. med Grythytte och Hällefors tidn.
(3 ggr i veckan). 1950 räknade industrien 17
arbetsställen med tillsammans 327 arb. De största
företagen äro ab. Nora tändrörsfabrik (70 arb.),
Rådstugugatan i Nora. I bakgrunden kyrkan.
7 Samrealskola
2 Stadshotell
3 Stadshus
4 Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
