Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nitning - Niton - Nitra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Niton—Nitra
912
Fig. 2. Nitskarvar: a och b överlappsskarvar (b med
strimla), c skarv med dubbel strimla, tvåskärig.
mare, varvid en arbetare medelst en m o t h å
1-I a r e ger erforderligt stöd åt sätthuvudet.
Grövre nitar insättas vanl. rödvarma, varvid man
använder koleldade ässjor el. värmer niten enl.
motståndsprincipen med lågspänd elektrisk
växelström. Genom värmningen avser man, att niten
vid drivningen skall komprimeras, så att den väl
utfyller hålet, och att den genom krympningen
vid kallnandet skall ge ett tillskott till
samman-hållningskraften. Det har dock vid praktiska
försök visat sig, att kallnitning är effektivare
även vid grova nitdimensioner, vilket anses bero
på den genom kallbearbetningen höjda
elasticitets-gränsen. Vid pressning motsvarar presskraften
för varmnitning 6o—90 kp/mm2, vid kallnitning
180—200 kp/mm2.
Alltefter nitskarvens uppgifter skiljer man
mellan ångpannenitning (tät och samtidigt stark),
cisternnitning (tät skarv), fackverksnitning (stark
skarv) och plåtnitning. Konstruktivt kan man
indela skarvarna i sådana med överlappning
(en-skärig n.) och med dubbel strimla (tvåskärig
n.). Vid ångpannenitning föredrages den
tvåskä-riga typen (d. v. s. med en yttre och en inre
strimla), dels därför att böjande moment i
skarven härigenom undvikas, dels emedan man för
en given skaftsektion erhåller dubbla
kraftöverföringen och sålunda kan anbringa nitarna något
glesare, så att plåten försvagas mindre. Man
har sedan frihet att använda 1, 2 el. 3 nitrader
med nitarna anordnade i sicksack el. parallellt.
Då 3 rader användas, är syftet att reducera
plåtförsvagningen. Nitdelningen i den yttersta raden
väljes härvid dubbelt så stor som i den inre.
Med denna anordning ökas emellertid
svårigheterna att medelst diktning vid plåtkanterna
erhålla en tät skarv. — Ett annat namn för en
Fig. 3. Tvåradig kedjenitning (a) och tvåradig
sicksack-nitning (&), bägge enskäriga.
Fig. 4. Treradig sicksacknitning med dubbel strimla.
sådan nitskarv, vid vilken ett stort antal nitar
äro anordnade i rad för att förbinda två
plåtkanter, är n i t v ä x e 1. En äldre benämning på
en (grövre) nit är nagel el. n i t n a g e 1.
För n. av plåtkonstruktioner, t. ex. flygplan,
lämpa sig ett flertal typer av nitar (se fig. 5). I
allm. gör man niten av samma slags material som
plåten i syfte att undvika korrosion. Nitar av
dur-alumin drivas kalla, sedan de strax förut upp-
Fig. 5. Exempel på nitar av duraluminium: a flat, b
platthuvad, c ovalförsänkt, d svamphuvad, e hålad nit.
hettats till 500—5500; materialet antager
härefter härdning inom några timmar. För
sam-manfogning av tunna plåtar m. m. ha partiellt
urborrade s. k. h å 1 n i t a r, resp, rörnitar
fått vidsträckt användning. På sådana platser,
där man ej kan komma åt nitskaftet och är
förhindrad att använda rörnit, har s. k. s p r
äng-n i t n i n g mångenstädes visat sig användbar.
Sprängniten är en hålnit, i vars hål en värme-
Fig. 6. Exempel på plåtnitning: a kluven nit, b rörnit,
c sprängnit.
känslig sprängladdning anbragts. Sedan niten
inplacerats där den skall sitta, värmes den
genom att man mot sätthuvudet trycker en
nitvär-mare; då nitens temp. stigit till c:a 1300,
detonerar laddningen, varvid den hylsformiga delen
utspränges på önskat sätt. — Litt.: G. E. Meijer,
”Maskinelement” (1944).
Niton [-å’n], ett grundämne, se Radon.
Ni’tra, ty. Neutra, stad i Tjeckoslovakien, 70
km ö. om Bratislava; c:a 22,000 inv. N. ligger
vid Donaus biflod Nitra (190 km lång) och vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
