Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nin, Anais - Nineve el. Ninive - Ninghsia - Ninghsien - Ningpo, Ninghsien - Ninive - Niob el. niobium - Niobe - Niobid - Niobit - Niort - Niosvansad katt - Nipa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Nineve—Nipa
906
N. är g. m. målaren lan Hugo, som illustrerat
en del av hennes böcker.
Nineve el. N i n i v e, assyr. Ninua, forntida
stad i Assyrien, på Tigris ö. strand, n. ö. om
nuv. Mosul, numera ett väldigt ruinfält i form
av en långsträckt fyrhörning, inom vilket två
kullar, Kujundjik och Nebi Junus, höja sig.
Bebyggelsen i N. började redan i den yngre
stenåldern (4:e årtusendet f. Kr.), och
kulturlagren nå i Kujundjik en mäktighet av 27,5 m.
I bevarade urkunder nämnes staden f. g. på
akkadrikets tid (c:a 2450 f. Kr.). Isjtars
tempel, stadens huvudhelgedom, är känt sedan c:a
1800 f. Kr., men först fr. o. m. Tiglatpilesar
I (1116—1090) omtalas N. som kungligt
residens. Dess egentliga storhetstid började, då
San-herib (704—681) gjorde N. till rikshuvudstad.
Han anlade en dubbel befästningsgördel, 12 km
lång, runt staden, byggde ett praktfullt palats
och skapade ett storslaget vattenledningssystem.
Assurbanipal (668—626) anlade ett nytt palats,
det förnämsta byggnadsverket i N., smyckat med
utsökta skulpturer. N:s blomstring blev kort.
Det stormades 612 f. Kr. av mederna och lades
helt i ruiner. Som en obetydlig småstad fanns
N. emellertid kvar antiken igenom, och orten var
ännu på 1200-talet bebodd. Först genom
Timur-lenks härjningar (omkr. 1400) torde platsen ha
lagts öde. N:s moderna utgrävningshistoria
börjar 1842 med en undersökning av É. Botta. 1849
—50 påträffade engelsmännen A. H. Layard och
H. Rassam i kullen Kujundjik Sanheribs palats
och en del av Assurbanipals berömda bibi. 1852
—54 fann H. Rassam i samma kulle
Assurbanipals palats med dess konstskatter och ytterligare
en stor del av bibi. Sedan ha grävningarna
fortsatts, och tusentals kilskriftsurkunder från N.
ha förts till British Museum. 1927—32 företog
slutl. R. C. Thompson en ny systematisk
undersökning, som bl. a. ledde till upptäckten av de
tidigare epokerna i N:s historia. — Litt.: S.
Hedin, ”Bagdad, Babylon, N.” (1917); R. C.
Thompson och R. W. Hutchinson, ”A century
of exploration at Nineveh” (1929); M. P:son
Nilsson, ”De arkeologiska upptäckterna (1933).
Ninghsia, provins i n. v. Kina; 275,000 km2,
716,000 inv. (1950). Huvudstaden Ninghsia vid
Huang-ho har c:a 20,000 inv.
Ninghsien, stad i Kina, se Ningpo.
Ningpo, Ninghsien, stad i prov. Chekiang,
Kina, i Hang-chou-vikens s. del; c:a 220,000 inv.
Export av bomull, salt, fisk och te. Järnväg
till Hangchou och Shanghai. N:s uthamn är
Chen-hai. N. har många vackra tempel. Staden
grundlädes 713, och portugiserna kommo dit
omkr. 1520. N. blev traktathamn 1842.
Ninive, se Nineve.
Niob [niåb] el. m i o b i u m (i angelsaxiska
länder columbium), metalliskt grundämne, som
upptäcktes 1801 av Hatchett i mineralet columbit;
först C. W. Blomstrand (1864) och J. C. de
Ma-rignac (1865) lyckades framställa dess föreningar
i ren form och bestämma n:s atomvikt. N:s kem.
tecken är Nb (Cb), atomnummer 41, atomvikt
92 ,9. Metallen är glänsande ljusgrå, den är hård
men tänj- och svetsbar, dess spec. v. är 8,58, smpt
1,950°. N. användes som legeringselement i vissa
rostfria stål, som därigenom bli
motståndskraftiga mot korngränsfrätning. N.-föreningar ha
icke någon praktisk användning.
Ni’obe. 1) (Grek, myt.) N. (grek. Nio’be, lat.
Ni’obe) var dotter till Tantalos och förmäld med
konung Amfion i Tebe. Grunddragen av myten
berättas redan
av Homeros, i
Iliadens sista
bok. N. hade
sex söner och
sex döttrar;
stolt över sin
blomstrande
barnskara,
jämförde hon sig
med Leto, som
blott hade två
barn. I vrede
dödade Apollon
och Artemis
med sina
pilar N :s barn.
N.
förvandlades till en
klippa i berget
Si-pylos. Myten
behandlades ofta
i litteraturen
och
utsmycka
des alltmera; utförlig framställning i
Ovi-dius’ ”Metamorfoser”, VI. Den var ett
synnerligen omtyckt ämne för den bildande konsten,
varom bl. a. talrika vasbilder, väggmålningar och
reliefer bära vittne. Ett monumentalt uttryck har
sagan fått i en av den antika plastikens
figurrikaste grupper, Niobiderna i Florens, funna i
Rom 1583, sannolikt romerska kopior av
grekiska original från omkr. 300 f. Kr. Till en
äldre grupp (mitten av 400-talet f. Kr.), som
antagl. prytt en tempelgavel, höra 3 ävenledes i
Rom påträffade niobider, grekiska originalverk,
av vilka 2 finnas i Glyptoteket i Köpenhamn och
1 i Rom, på gr. av fyndorten ofta kallad Niobiden
från Banca commerciale, en kvinnogestalt av
betagande skönhet.
2) (Astron.) En av småplaneterna.
Niobid, Niobes barn, se Niobe 1).
Niobit, miner., se Columbit.
Niort [njår], huvudstad i fr. dep.
Deux-Sèv-res Poitou, vid floden Sèvre; c:a 33,000
inv.-Flera byggnader från 1400—1500-tal en, ss.
Notre-Damekyrkan (i gotik) och förra
stadshuset (i renässans), nu museum.
Niosvansad katt, se Katt, sp. 155.
Nipa, en i n. Sverige, särskilt i områdena
för Indalsälvens och Ångermanälvens dalgångar,
använd benämning för lodräta el. brant
stupande sandväggar vid älven, uppkomna genom
ras, som förorsakats genom att vattnet
underminerat älvstränderna. — Bild, se nästa
sida.
Niobid. Termmuseet, Rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
