Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Christina (de Casa Miranda) - Nilsson, Ernst - Nilsson, Fredrik - Nilsson, Fredrik Olaus - Nilsson, Fritiof (Piraten) - Nilsson, Gunnar - Nilsson, Gustaf - Nilsson, Heribert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Nilsson
892
glänsande turnéer i U.S.A. För övrigt
uppträdde hon i England, Frankrike och Ryssland som
europeiskt ryktbar diva och gästade Sverige 1876,
då hon bl. a. sjöng på Kungl. teatern i
Stockholm (Margareta i Gounods ”Faust”, Mignon
samt Valentin i ”Hugenotterna”). Hon gästade
Sverige åter 1881 och gav konserter i Stockholm
1885. Efter 1887 sjöng hon sällan offentligt,
sista gången 1893. 1872—82 var hon g. m.
bankiren A. Rouzeaud i Paris. 1887 äktade hon
spanjoren greve A. de Casa Miranda (d. 1902)
och vistades senare omväxlande i Madrid, Paris
och vid Rivieran. Sverige besökte hon ofta. Hon
avled i Växjö. Hon testamenterade över 750,000
kr. till stipendier i sång.
N. ägde en fyllig och omfångsrik sopran med
sällsynt jämnhet och behärskade på enastående
sätt koloraturen. Hennes dramatiska förmåga
prisades allmänt, och hon ägde ovanlig förmåga att
individuellt gestalta en roll. På konserter sjöng
hon gärna svenska folkvisor. — En minnessten
över N. restes 1943 vid Snugge, hennes
barndomshem i Vederslövs förs. — Biogr. av B.
Carlsson (1921), T. Norlind (1923) och Mia
Leche Löfgren (1944).
Nilsson, Ernst, brobyggare (1874—1946),
examinerades från Tekniska högsk. 1899 och var
1902—40 knuten till Stockholms stads verk,
därvid från 1909 som chef för Stockholms
hamnstyrelses brokonstruktionsbyrå. Han har lett
beräknings- och byggnadsarbetena för samtliga
större under hans tjänstetid uppförda broar inom
Stockholm (S:t Eriksbron 1906, Danviksbron
1923, Skansbron 1925, Stadshusbron 1919,
Trane-bergsbron 1934, Västerbron 1935, ombyggnaden
av S:t Eriksbron 1937, järnvägsbron vid År sta
1928).
Nilsson, Fredrik Wilhelm, botanist,
ärftlig-hetsforskare (f. 1903 16/s), agronomexamen vid
Alnarp 1925, fil. dr i Lund 1933,
förädlings-ledare vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt,
Landskrona, 1925, föreståndare för Sveriges
ut-sädesfören:s filial i Undrom 1931,
avd.-förestån-dare i Svalöv 1938, e. o. föreståndare för
Statens trädgårdsförsök, Äkarp, 1941, föreståndare
där och prof, vid Alnarps lantbruks-,
mejeri-och trädgårdsinst. 1946. N. reste i vetenskapligt
och praktiskt syfte i U.S.A. 1937—38. Han
organiserade förädlingsarbetet vid Föreningen för
växtförädling av fruktträd (Balsgård) 1942—48.
N. har utg. ”Studies in fertility and inbreeding
of some herbage grasses” (1933), ”Norrländsk
vallfröodling” (1935; tills, m. G. Ericsson) m. fl.
arbeten om vallväxter samt om förädling av
köks-växter och fruktträd.
Nilsson, Fredrik Olaus, Sveriges förste
baptistpredikant (1809—81), se Baptister, sp. 351.
Nilsson, Nils Fritiof Adam, författare
under namnet Fritiof Nilsson Piraten
(f. 1895 V12). N. är född i Vollsjö sn, Färs
hd, Malmöhus län, där fadern var
stationsinspektor, blev jur. kand, i Lund 1918, var anställd
på advokatbyrå i Stockholm 1919—21, innehade
egen byrå i Tranås 1921—30, vistades i
Göteborg 1932—34, bor sedan 1936 i Kivik. Som
skönlitterär förf, är N. i främsta rummet
berättare; han har en stark förmåga att göra
människor och miljöer levande. Han hämtar gärna
sina motiv ur den egna upplevelsen el. ur
folklivet, och han har skapat ett i hög grad
personligt framställningssätt, präglat av hans skånska
ursprung, hans akademiska utbildning, hans
engagemang i lundensiskt studentliv, hans
förtrogenhet med folkliga föreställningar och folklig
diktning samt hans beläsenhet i klassisk litteratur.
N. debuterade 1932
med ”Bombi Bitt och
jag”, ett slags
ung-domsmemoarer, och
har sedan utg.
romanen ”Bock i örtagård”
(1933), berättelsesaml.
”Småländsk tragedi”
(1936), romanen
”Bokhandlaren som slutade
bada” (1937),
”Historier från Färs” (1940),
”Tre terminer” (1943),
en brett upplagd
skildring ur livet
i det akademiska
Lund åren före 1 :a världskriget, första delen av
en planerad romancykel, ”Bombi Bitt och Nick
Carter” (1946), ”Skepparhistorier av mig själv
och andra” (1952). — Litt.: E. Noreen, ”Nutida
svensk berättarstil” (i ”Från Birgitta till
Piraten”, 1942); E. Tykesson, ”Tolv essayer” (1945).
Nilsson, Gunnar, bildhuggare (f. 1904 17/«).
N. utbildade sig dels på egen hand i hemstaden
Karlskrona, dels i Paris, där han bl. a. varit
elev hos Despiau och sedan 1928 är bosatt. Han
är känd för sin harmoniskt klassiska
formgivning och sin ömsinta verklighetsinlevelse,
egenskaper, som särsk. komma till sin rätt i
hans barnstudier (”Barnhuvud”, Nationalmuseum,
Stockholm) och flickstatyetter.
Nilsson, Gustaf Valdemar, politiker (f.
1900 23/o), stadsbibliotekarie i Kristinehamn från
1927, ordf, i Sveriges allmänna biblioteksförening
från 1946. N. som haft flera kommunala
förtroendeuppdrag, tillhör A. K. sedan 1937
(soc.-dem.). Han blev dess talman 1953. Sedan 1944
är han led. av socialdemokratiska partistyrelsen.
Han har deltagit i ett flertal
utredningskommit-téer.
Nilsson, Nils H e r i b e r t, botanist,
ärftlig-hetsforskare (f. 1883 28/ä), fil. dr 1915, doc.
i botanik vid Lunds univ. s. å., doc. i
ärftlig-hetslära och artbildningsteori 1920, prof:s titel
1926, ledare för förädlingsarbetena med råg,
havre och potatis vid Weibullsholms
växtförädlingsanstalt 1912—28, prof, i botanik och zoologi
vid Lantbruks- och mejeriinst. å Alnarp 1928—■
32, prof, i systematisk botanik och
ärftlighets-lära vid Lantbrukshögsk. 1932—34, prof, i
botanik vid Lunds univ. 1934—48. N:s vetenskapliga
forskning faller i övervägande grad inom
genetikens och systematikens områden, och särsk.
resultaten av hans genetiska arbeten ha varit av
stor betydelse för uppfattningen av viktiga hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
