Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nidstång - Nidularia, Nidulariaceae - Nidwalden - Niebuhr, 1. Carsten - Niebuhr, 2. Barthold Georg - Niebuhr, Reinhold - Nièce - Niedersachsen, Nedre Sachsen - Niederschlesien - Niederwaldmonumentet - Niederwartha - Niederösterreich, Nedre Österrike - Niel, Adolphe - Niello - Niels Ebbesen - Nielsen, Aage Krarup - Nielsen, Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Nidularia—N ielsen
856
den, som man önskade skulle drabbas av olycka.
Därigenom, ansågs det, skrämdes de goda
vät-tarna från den, som trolltyget åsyftade. Medan
n. restes, sjöng man en ”nidvisa” om den skam,
som nedkallades över ovännen; ibland ristades
också magiska runor på stången.
Niduläria, Nidulariäceae, bot., se
Brödkorgsvampar.
Nidwalden [ni’tvaldan], se Unterwalden.
Niebuhr [ni’bör], i) Carsten N., tysk
forskningsresande (1733—1815), deltog 1761—67
i en dansk vetenskaplig expedition till Orienten
och var den ende, som återvände med livet. N.
besökte bl. a. Arabien och genomkorsade stora
delar av Jemen och Persien. (Se Kilskrift, sp.
263.) N. skrev bl. a. ”Reisebeschreibung nach
Arabien u. a. umliegenden Ländern” (bd 1—2,
1774—78; bd 3 utgavs av J. N. Gloyer och J.
Olshausen 1837). 1775—76 utgav N. sin svenske
reskamrats, P. Forsskåls, efterlämnade skrifter.
— Litt.: Biogr. av B. G. Niebuhr (1817).
2) Barthold Georg N., den föreg:s son,
historiker (1776—1831). Han var född i
Köpenhamn, gick 1806 i preussisk tjänst, kom 1816 som
sändebud till Rom, levde efter 1823 mest i Bonn,
där han föreläste antik historia. Hans ”Römische
Geschichte” (2 bd, 1811—12; ny uppl., 3 bd, 1827
—32) bröt en ny väg för studiet av Roms äldre
historia och statsskick samt blev grundläggande
för nyare historisk kritik. Jfr uppsats av W.
Norvin i Scandia 1931.
Niebuhr [ni’bör], Reinhold, amerikansk
teolog (f. 1892), prof, i religionsfilosofi vid
Union Theological Seminary, New York, 1928, i
applied christianity
1930. N., som stått
under inflytande av
S. Kierkegaard, K.
Barth och E.
Brunner, har varit en
av
förgrundsgestalterna i U.S.A :s
kyrkligt-teologiska nyorientering, har gjort en
betydande insats inom
den ekumeniska
rörelsen och är över huvud
taget att anse som en
av nutidens
inflytelserikaste teologer. Bland
N:s skrifter märkas ”Moral man and immoral
society” (1932), ”An interpretation of Christian
ethics” (1935), ”The nature and destiny of man”
(2 bd, 1941—43) och ”Faith and history” (1949).
Nièce [njä’s], fr., brors- el. systerdotter.
Niedersachsen [ni’darzaksan],
NedreSach-s e n, land i Tyskland, inom den brittiska
ockupationszonen, upprättat 1946 av den forna
preussiska prov. Hannover samt länderna Oldenburg,
Braunschweig och Schaumburg-Lippe. Härtill
fogades 1947 delar av Bremens landområde; 47,278
km2, 6,7 mill. inv. (1950), därav 26% flyktingar
(Heimatvertriebene). Huvudstad är Hannover.
Niederschlesien [nfdarjlèzian], se Schlesien.
Nieder waldmonumentet [nfdarvalt-],
upp
rest 1883 på en brant sluttning av Niederwald på
n. stranden av Rhen mitt emot Bingen, krönes av
en Germania-staty (10,5 m hög) i brons; sockeln
(25 m hög) prydes av reliefer med motiv från
kriget 1870—71; konstnären var J. Schilling.
Niederwartha [nfdar-],
ackumuleringskraft-verk nära Dresden, uppfört 1928—29.
Vattenmagasinet, som avspärras av en maximalt 42 m
hög jorddamm, rymmer c:a 2 mill. m3. Det
naturliga tillflödet till dammen är obetydligt.
Niederösterreich [nlMaröstarrai^J, Nedre
Österrike, delstat (”land”) i n. ö. Österrike;
18,382 km2, 1,250,000 inv. (1951). N., Österrikes
historiska kärnland, omsluter Wien och utbreder
sig på ömse sidor om Donau, på dess s. sida upp
till Enns. Här omfattar N. delar av Kalkalperna
(Schneeberg, 2,075 111 högt) och alpförlandet med
Wiener Wald och Wienbäckenet, n. om Donau
bl. a. det bördiga Marchfeld och sydsluttningarna
av det böhmiska massivet. 44 % av Österrikes
totala åkerareal ligga inom N.
Niel [njä’l], Adolphe, marskalk av
Frankrike (1802—69). Han var urspr. ingenjörofficer,
blev efter belägringen av Rom 1849 brigad- och
1853 divisionsgeneral, ledde under Krimkriget
1854 ingenjörtrupperna vid Bomarsund och 1855
belägringen av Malakov. Som chef för 4:e
armékåren hejdade N. vid Solferino (1859)
österrikarnas anfall. 1867 blev han krigsminister och
framlade ett nytt härordningsförslag, som i mycket
beskuret skick antogs 1868. N. utgav ”Siège de
Sébastopol” (1858). — Biogr. av J. de La Tour
(1912).
Niello [njä’lå], it. (av lat. nige’llus, dimin. av
ni’ger, svart), en genom tillsats av svavel svärtad
legering av vissa metaller (silver, koppar, bly),
som smältes in i graverade fördjupningar (linjer,
mönster) i föremål av silver (bägare, skålar etc.).
Sedan ytan polerats, framträder den mörka
niello-dekorationen mot det ljusa silvret. Konsten att
n i e 11 e r a är känd sedan äldsta tider. De
avtryck på papper, som särskilt under 1400- och
1500-talen togos av den graverade ytan, före
niel-leringen, bruka kallas n i e 11 e r.
Niels E’bbesen [nils], dansk väpnare (d. 1340),
av Vendsysselsläkt. Som huvudman för en
sammansvärjning under greve Gerhard IH:s av
Hol-stein herradöme i Jylland överföll och dödade N.
greven i Randers natten till 1 april 1340, varefter
han stridande drog sig ut ur staden, som var starkt
besatt. Han var därefter ledare av
jyllänningar-nas uppror mot holsteinarna och säges ha stupat
i slaget vid Skanderborg 2 nov. s. å. N:s bedrift,
som banade väg för Danmarks återuppbyggande
under Valdemar Atterdag, har gjort honom till
dansk nationalhjälte. Det närmare historiska
sammanhanget är i övrigt oklart, och folkvisornas
berättelser äro inbördes motsägande.
Nielsen, Aage Krarup, författare, se
Kra-rup Nielsen.
Nielsen [ni’l-], Anton Lauritz, dansk
författare (1827—97), 1868—84
folkhögskolförestån-dare, publicerade från 1860 berättelser ur
bondelivet på Själland och Fyn. De äro vederhäftiga,
moraliska och vunno rätt stor popularitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
