Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Niagara - Niagara Falls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Niagara Falls
838
Laurentiska urbergplatån
ligger ett vidsträckt område,
där berggrunden utgöres av
sandstenar, kalkstenar och
skiffrar från ordovicisk till
devonisk tid. På gr. av olika
hårdhet hos bergarterna har
genom erosionen
framprepa-rerats åt n. el. n. ö. stupande
terrassbranter, cuestas, och
mellan dem jämna el. svagt
sluttande slätter. Så har s.
om Eriesjön utbildats en
cuesta i kalksten från övre
devon, Chemung cuesta, en
n. ö. om sjön i kalksten från
mellandevon, Onondaga
cuesta, och ytterligare i n. ö. en
tredje i silurkalk, Niagara
cuesta. Niagara River har
skurit igenom både Onondaga
och Niagara cuestas. Efter
att ha passerat den förstn.
vid Buffalo grenar sig floden och omsluter
Grand Island. Nedanför ön är flodens bredd
c:a 4 km. De översta 34 och nedersta 12 km
av loppet ha ett sammanlagt fall av 3,5 m.
96 m fallhöjd kommer på de mellersta 12 km.
De översta 2 km av dessa bestå av forsar med
15 m fallhöjd. Därefter komma de världsbekanta
Niagara Falls (Niagarafallen) med
en höjd av c:a 50 m. Genom Goat Island (Getön)
delas fallet i det kanadensiska Horseshoe Fall
(Hästskofallet), som fått namn efter fallets form,
och American Fall. Det förra är c:a 900 m
brett och 48 m högt, det senare 300 m brett och
51 m högt. Vattenmassornas djup vid
fallhuvu-dena är i medeltal resp, ett par m och 0,5 m.
Omkr. 95 % av vattenmassorna gå över
Horseshoe Fall. Medelavrinningen beräknas till 5,900
m3/sek. Fallen torde vara en av Nordamerikas
största turistattraktioner. Sedan 1925 äro de
illuminerade om kvällarna. Nedanför fallen
flyter floden relativt jämnt ett par km, varefter
följa Lower Rapids med ett fall av 31 m på
6 km. Vid Whirlpool (Vattenvirveln) gör floden
en skarp krök. Dalen nedanför fallen bildar en
10 km lång
kan-j on med ända
till 100 m höga,
nästan lodräta
sidor.
Whirlpool Rapids äro
på sitt
smalaste ställe endast
100 m breda.
Vid
Queenston-Lewiston passerar Niagara
River Niagara
cuesta,
dalgången vidgas, och
floden flyter
lugnt till
On-tariosjön. Sedan
Niagarafallen sedda från n.; t. h. Hästskofallet.
området blev fritt från inlandsisen, ha fallen ryckt
tillbaka från Niagara cuesta till sitt nuv. läge och
utbildat sin djupa kanjon. Denna erosion har i hög
grad underlättats genom bergarternas olika
hårdhetsgrad. överst ligger en hård dolomitkalksten,
lockportkalksten, därunder lösare
rochesterlerskif-fer och clintonkalksten, därunder först en hårdare
och sedan en lösare sandsten, thorold- och
albion-sandsten, därunder en hård sandsten,
whirlpool-sandsten, och underst en lös lerskiffer,
queenston-lerskiffer. Fallens vattenmassor ha underminerat
lockportkalkstenen, av vilken block bräckas av.
Dessa försättas i rörelse av vattnet, verka som
löpare i jättegrytor och urholka stora
fördjupningar. På detta sätt ha fallen förflyttats allt
längre mot s. och den djupa kanjonen uppstått.
Nedanför Horsehoe Fall har vattnet ett djup av
57 m. Man har beräknat, att Horsehoe Fall’s
mittparti ryckt tillbaka 1,4 m per år 1842—1911,
under det att motsv. siffra för American Fall
endast är 0,03 m. Man har också försökt
fastställa den tidrymd, under vilken hela kanjonen
skapats. Uppgifterna växla emellertid mellan
5,000 och 50,000 år. — Niagara River är en
betydande kraftkälla. För att bevara fallens
skön-hetsvärde ha Canada och U.S.A. emellertid 1910
överenskommit, att det förra landet får avleda
1,020 m3/sek och det senare 567 m3/sek. Canadas
utbyggda vattenkraft vid N. uppgår till 1,000,670
horse-powers (987,000 hkr) och U.S.A :s till
560,000 horse-powers (552,000 hkr). Trafiken
mellan Erie- och Ontariosj öarna går inom
Canada genom Welland- och inom U.S.A. genom
Eriekanalen.
Niagara Falls [naiä’gara få’lz], 1)
Niagarafallen, se Niagara. — 2) Stad i staten New
York, U.S.A., vid N. 1), vars vattenkraft här
framkallat bl. a. en betydande elektro-kemisk och
smältverksindustri; 91,000 inv. — 3) Stad i
Ontario, Canada, mitt emot N. 1), c:a 25,000 inv.
Här och vid Queenston i n. ligga Canadas stora
vattenkraftstationer vid Niagara River.
Profil av Niagarafallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
