Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New York, New York City - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
New York
828
hög, inrymmer Radio Corporation of Americas
kontor och många av National Broadcasting
Com-panys utsändningsateljéer (varför Rockef eller
Center ofta kallas Radio City). C:a 32,000
personer ha sin verksamhet förlagd till detta
bygg-nadskomplex. Större delen av den mark, på
vilken det ligger, äges av Columbia Univ. Ett nytt
inslag i Manhattans stadsbild är den
punkthus-liknande bebyggelse i stora enheter, som efter
2:a världskriget uppförts utmed East River, bl. a.
Stuyvesant Town och Peter Cooper Village
mellan I4th och 23rd Street. Vid East River,
mellan 42nd och 48th Street, är också FN:s
högkvarters byggnadskomplex uppfört.
Manhattan indelas vanl. i Downtown
(Nedre Manhattan), från Battery Park till I4th
Street, Midtown (Mellersta M.), mellan I4th och
8pth Sreet, och Uptown (Norra M.), n. därom
till Harlem River. Manhattans sydspets, alltså
N:s äldsta del, har en relativt oregelbunden
stadsplan, medan det rätvinkliga, rektangulära
gatunätet härskar inom den övriga delen av
Manhattan (likaså i Bronx, Queens och Brooklyn). De
n.-s. gatorna kallas (med ett par undantag)
ave-nues (avenyer), de ö.-v. benämnas streets (gator).
I Midtown och Uptown betecknas de flesta
gatorna med siffror, ej med namn. Fifth Avenue
delar alla ö.-v. gator (1—220 på Manhattan;
räkningen fortsättes i Bronx till 240) i en ö. (East,
E.) och en v. (West, W.) del; husnumreringen
sker också ut ifrån denna gata. — Den yttersta
spetsen av Manhattan upptages av Battery Park,
i vars mitt står en staty av John Ericsson. I
dess v. del låg intill 1940 ett akvarium (nu
flyttat till Bronx Park). Omkr. 2 km s. v. om
Battery Park ligger Bedloe’s Island med den
allbekan-ta, jättelika Statue of Liberty (Frihetsstatyn,
Frihetsgudinnan; själva statyn 46, sockeln 27 m
hög), utförd av Auguste Bartholdi och skänkt av
franska nationen till U.S.A. Från Battery Park
utgår Broadway, N:s pulsåder, denna
egendomliga, över hela jorden åtm. till namnet kända,
mångskiftande gata, som genomdrager hela Manhattan.
Den protestantiska Trinity Church vid
Broadway är N:s äldsta kyrka, urspr. byggd 1697,
förstörd genom eldsvåda 1776. Den nuv., i
ny-gotisk stil uppförda, bruna sandstensbyggnaden
blev färdig först 1846 (arkitekt Richard Upjohn).
Vid Trinity Church mynnar Wall Street, ett
centrum för Amerikas och hela världens
penningmarknad. Vid Wall Street ligga fondbörsen
(New York Stock Exchange), Bank of
Manhattan, vars byggnad är den högsta skyskrapan i
Downtown (282,5 m), finansfirman J. P. Morgan
and Co:s lilla obetydliga tvåvåningsbyggnad,
Bank of New York, U.S. Sub-Treasury m. fl.
finansbyggnader. På trappan till den 1842 i
dorisk tempelstil byggda Sub-Treasury står en staty
av George Washington, som här, i den dåv.
byggnaden Federal Hall, avlade ed på U.S.A :s
författning 30/4 1789. På Wall Street och i
kvarteren däromkring härskar under dagen, särsk.
vid börstid (kl. 10—15), ett intensivt, feberaktigt
liv, men under natten är där nästan folktomt.
Vid City Hall Park mynnar Brooklyn Bridge
samt ett stycke n. ö. därom Manhattan Bridge
och Williamsburg Bridge. Stadsdelen mellan
Brooklyn Bridge i s. och Houston Street i n.
samt mellan Centre Street och East River, East
Side, är den egentliga immigrantstaden,
överbefolkad, smutsig och förfallen, en motsvarighet till
Londons East End. Det är en av N:s tätast
befolkade delar, huvudsaki. bebodd av fattiga
syd- och östeuropéer samt judar och kineser.
Gatulivet och -handeln sätta på de italienska och
judiska kvarteren en mycket oamerikansk prägel.
Kinesstaden (Chinatown), i trakten av Columbus
Park, verkar föga äkta och är närmast en
uppreklamerad turistattraktion. Detsamma gäller i
viss mån Greenwich Village, ”N:s Montmartre”,
kring och v. om Washington Square. N. v.
delen av Downtown och sydligaste delen av
Midtown upptagas i stor utsträckning av industrier,
särsk. textil- och beklädnadsfabriker. Mellan 31st
och 59th Street ligga N:s tre största
trafikcentra, Grand Central (Terminal), Times Squares
underjordiska järnvägsstation samt Pennsylvania
Station, och de flesta och största hotellen,
affärshusen, teatrarna, biograferna m. m. De
märkligaste byggnaderna här, Empire State, Chrysler
och Chanin Building samt Rockefeller Center,
äro redan omnämnda. F. n. äro nya skyskrapor
under fullbordan, särsk. kring Grand Central,
den största S o c 0 n y-V a c u u m s nybyggnad
(mitt emot Chrysler Building), som bl. a. skall
ge kontorsutrymmen på 1,3 mill. kvadratfot. Det
egentliga centrum i denna del av Manhattan är
Times Square el. den lilla öppna plats, där
Broadway, Seventh Avenue och 42nd Street skära
varandra. Strax s. om Times Square ligger det
världsberömda Metropolitan Opera House.
N.-societetens förnämsta gata är den vackra Park
Avenue, n. om Grand Central. Även Lexington,
Madison och Fifth Avenue kantas i stor
utsträckning av det förmögna N:s palats. S. delen av
Fifth Avenue är N :s förnämligaste af färsgata,
men i n., utmed Central Park, finnas flera
mil-lionärspalats. På parkens ö. sida ligger
Metropolitan Museum of Art och vid dess v. American
Museum of Natural History. Manhattans
vackraste park är den smala Riverside Park utmed
Hudson River, mellan 72nd och I29th Street,
med (president) Grant’s Tomb, ett ståtligt
mausoleum av granit. Innanför Riverside Parks n. del
ligga det stora Columbia Univ. och den väldiga,
1892 påbörjade men ännu icke fullbordade
Cathe-dral of Saint John the Divine, uppförd i stil
med de stora gotiska katedralerna i Europa. I25th
Street är Uptowns viktigaste affärsgata men även
ett centrum för ett nöjesliv av billig el. mer
el. mindre tvivelaktig karaktär. N. ö. delen av
Manhattan, närmast mellan I25th och I45th
Street, kallas Harlem och är N :s negerstad;
dess huvudgata är Lenox Avenue.
Manhattan står genom en mängd färjor,
broar och tunnlar i förbindelse med omgivande
fastland och öar. Den äldsta av broarna är
Brooklyn Bridge, byggd 1870—83. Den har en
totallängd av c:a 1,800 m och en spännvidd av
486 m, är 25,5 m bred och har 4 spårvägs- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
