Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New Mexico - New Orleans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
New Orleans
818
Landskapsbild från det torra s. v. New Mexico.
Se även bild 14 å pl. vid Förenta staterna.
av korta gräs {short grass), grammagräs,
buffelgräs, galletagräs, vilket senare uppträder i n. v.
delen av staten. I dalgångarna och sänkorna i
s. v., mell. och s. ö. N. blir grässlätten
buskstäpp-artad. Längst i s. är denna buskstäpp fullt
utbildad i mell. delen av staten. — Den utlandsfödda
vita befolkningen uppgick 1940 till 15,247, varav
8,875 voro mexikanare. De största städerna äro
Albuquerque (96,815 inv.), huvudstaden Santa Fé
(27,998) och Roswell. 1936 voro 196,795
romerska katoliker, 10,225 tillhörde Söderns
metodistkyrka och 8,687 Söderns baptistkyrka. För
den högre undervisningen finnas statsuniv. i
Albuquerque (gr. 1892), Normal Univ. i Las Vegas,
College of Agriculture and Mechanic Arts i Las
Cruces och en bergsskola i Socorro. — Stora delar
av N., särsk. i v., ha för ringa nederbörd, för att
åkerbruk utan
konstbevattning skall kunna bedrivas.
Dry farming och
konstbevattning ha därför stor betydelse.
1939 voro 2,242 km2
konst-bevattnade. De största
anläggningarna träffas i Rio
Grande del Norte-dalen, bland
dem Elephant Butte-dammen,
och i Pecos Rivers dalgång.
De viktigaste kulturväxterna
äro vallväxter, vete, maj s,
havre, korn, potatis och
bomull. Stora boskapsfarmer
finnas, framför allt i n. delen av
staten. Särsk. fåraveln är
framstående.
Avverkningsbara skogar upptaga mer än
34,400 km2. N. förfogar över
ansenliga mineraltillgångar,
av vilka guld, silver, koppar, stenkol, bly och zink
äro de mest betydande. Petroleum och naturgas
utvinnas i stora kvantiteter. Brytningen av
mo-lybden, kalisalter och flusspat är betydande.
Viktigast äro maskin-, trä- och livsmedelsindustrierna
i de största städerna. — Statslegislaturen består
av en senat med 24 medl. och ett representanternas
hus med 49 medl. Till unionskongressen sänder
N. 2 senatorer och 2 representanter. — N.
avträddes av Mexico till U.S.A. 1848 och blev
territorium 1850. 1861 avsöndrades från detta
område Colorado och 1863 Arizona. N. blev stat 1912.
New Orleans [njö å’lianz], huvudstad i
Louisiana, U.S.A., c:a 300 n. br., huvudsaki. mellan
Lake Pontchartrain (en lagunsjö, som genom The
Rigolets står i förbindelse med Mexikanska
bukten) i n. och Mississippi River i s., c:a 170 km
ovanför dess mynning; 570,445 inv. (1950), med
förstäder 681,000 inv., varav omkr. 30% äro
negrer. Större delen av N. är belägen innanför en
meander av Mississippi River, varför staden
också kallas The Crescent City (”den
halvmånformi-ga staden”). Praktiskt taget hela staden ligger
under flodens medelvattenstånd, varför den
skyddas av höga fördämningar. Storartade
pumpanordningar föra vatten till Bayou Bienvenue och Lake
Pontchartrain. Den äldsta stadsdelen, Vieux
Car-ré, ligger n. ö. om den viktigaste af färsgatan, den
i n. v.—s. ö. riktning gående, 52 m breda Canal
Street. I denna fransk-spanska stadsdel
förekomma smala gator och låga hus. Centrum är
Jackson Square, bland vars byggnader märkas Saint
Louis-katedralen och statsmuseet Cabildo (båda
påbörjades 1795). I närheten ligger den berömda
grönsaksmarknaden, The French Market. De
gamla husen ha ofta en stor el. flera små
balkonger på pelarrader. Skyskraporna i stadens
centrum äro byggda på mark, som pålats med
väldiga trädstammar. N. om Audubon Park ligga
Tulane Univ. (gr. 1834) och det katolska Loyola
Univ. (gr. 1912). Staden har också ett univ. för
negrer, New Orleans Univ. (gr. 1873). S. om
floden ligger negerstadsdelen Algiers. Här ha
också växt upp ett flertal förstäder, Gretna m. fl.
Av de många industrierna är sockerindustrien den
New Orleans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
