Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neumann, John von - Neumann, Therese - Neumark - Neumayer, Georg - Neumer - Neumünster - Neunkirchen - Neupert, Edmund - Neuquén - Neur-, neuro- - Neural - Neuralgi - Neuralröret - Neurasteni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
N eumann—N eurasteni
792
grundval av hans idéer och under hans ledning
konstrueras f. n. i Princeton en maskin med särsk.
stor kapacitet och snabbhet, som samtidigt är
enklare än de tidigare.
Neumann [nåi’-], T h e r e s e, tysk katolsk
ex-tatiker (f. 1898), född i byn Konnersreuth i n.
Bayern. N. fick 1918 en skräckneuros efter en
eldsvåda och låg förlamad och nästan blind till
1925, då hon efter föregivna uppenbarelser av
den heliga Teresa plötsligt blev frisk igen. 1926
började stigmatiseringsmärken visa sig hos henne
i samband med häftiga passionsextaser vid
fast-lagstiden. Sedan slutet av 1922 uppges N. ej ha
intagit fast föda och sedan 1926 endast bitar av
hostian i vatten. N. har undersökts av flera
vetenskapsmän, och medvetet bedrägeri anses
uteslutet. Hon torde kunna inräknas i den talrika
skaran av religiösa hysteriker. — Litt.: J.
Teo-dorowicz, ”Konnersreuth im Lichte der Mystik
und Psychologie” (1936).
Neumark [nåi’-], n. ö. delen av det gamla
Mark Brandenburg, kring Wahrte ö. om Oder;
c:a 9,500 km2. Huvudstad var Küstrin.
Neumayer [nåi’mäiar], Georg Balthasar
von, tysk sjöman, hydrograf, meteorolog och
jordmagnetiker (1826—1909). Efter sjöresor och
vistelse i Australien lyckades N. intressera
vetenskapsmän o. a. i Europa för inrättandet av ett
observatorium i Melbourne 1856, vilket av N.
organiserades med speciell hänsyn till nautisk
meteorologi och jordmagnetism. 1864 var han
åter i Europa och började arbeta för upprättandet
av Deutsche Seewarte, vilket dock först 1875
lyckades honom. 1903 frånträdde han ledningen
av detta inst.
Néü’mer, fornkristen notskrift, urspr. blott
tecken för höjd och sänkt ton vid dirigering av
körer (utförd med handen); sedan skrivtecken
(punkt, komma etc.). De västerländska n. kunde
ej visa fasta intervaller så som motsv. tecken
inom den bysantinska notskriften. N:s glanstid
var 900-talet. Efter 1000 fästes de på notlinjer
och uppgingo sedan i koralnotskriften.
Neumü’nster [nåi-], stad i Schleswig-Holstein,
Tyskland, 30 km s. s. v. om Kiel; c:a 73,000
inv. (1948). Järnvägsknut; förstördes i centrum
under 2:a världskriget.
Neunkirchen [nåi’nkir^an], stad i
Saarområ-det, 17 km n. ö. om Saarbrücken; 39,866 inv.
(1939); stora järn- och aluminiumverk samt
stenkolsgruvor.
Neupert [nö’jpart], Edmund Karl Fredrik,
norsk pianist och pedagog (1842—88). Företog
Neumer till ”Gloria in excelsis”.
på 1860-talet konsertresor men övergick sedan till
lärarverksamhet och var anställd vid flera
berömda institut (i Berlin, Köpenhamn, Moskva och
New York). N. utgav en mängd betydelsefulla
övningsverk för piano.
Neuquén [néoke’n], territorium i v.
Argentina, gränsande till Chile; 94,000 km2, 87,000 inv.
N. är till större delen bergigt med fruktbara
dalar och värdefull skog. Från en stor
dammbyggnad i Rio Neuquén konstbevattnas
vidsträckta områden. Huvudstaden Neuquén (c:a 10,000
inv.) ligger 260 m ö. h.
Néur-, néuro- (av grek. neu’ron, sena, nerv),
i sammansättningar: nerv-.
Neuräl (av grek. neu’ron, nerv), som har med
nervsystemet att göra, ofta om processer i detta.
Neuralgl (av grek. neu’ron, nerv, och a’Ig os,
smärta), nervsmärta. Därmed har betecknats
smärttillstånd i känselnerv, vilket icke är förenat
med påvisbar anatomisk förändring av nerven.
Smärtan utmärkes av karakteristisk utbredning
i ett bestämt nervområde, utan förlamning el.
upphävande av känseln. De flesta nervsmärtor
ha emellertid en anatomisk orsak och böra
därför icke kallas n. Mycket vanligt är,
att muskelsmärtor på reumatisk bas
uppfattas som n. De äro ofta smärtsamma
sam-mandragningstillstånd i musklerna. Det
vanligaste av dessa är ischias, som länge
felaktigt benämnts n. S. k. occipitalneuralgi
är ofta inflammationer i vidhäftningsställena av
nackens muskler och icke n. O r b i t a 1- (i
n-fraorbita l-)n e u r a 1 g i beror vanl. på
inflammatoriska processer i de känselnerver, som
gå till ögonbryn och panna.
Interkostal-n e u r a 1 g i är ofta uttryck för verkliga
inflammatoriska processer el. svulster i kotpelaren,
lungsäcksinflammation med varbildning o. s. v.,
vilka angripa nervstammarna mellan revbenen
(interkostalnerverna). Det är felaktigt att
använda benämningen n. på sådant tillstånd.
N.-diagnosen är stadd på avskrivning. Det enda
lidande, där ordet n. är fullt berättigat, är t r
i-geminusneuralgien el. a n s i k t s s m ä
r-t a n.
Neurälröret, se Fosterutveckling, sp. 871, och
Nervvävnad.
Neurasteni (av grek. néu’ron, nerv, och
asthe-nés, svag), nervsvaghet, nervositet, benämning på
sjukligt nervöst tillstånd. Fysiologien lär, att
ut-tröttning, utmattning, överansträngning av
kroppens nervösa apparater icke leda till omedelbart
avtynande av de nervösa funktionerna utan till
en ökad retbarhet med häftiga reaktioner. Så
är n. icke karakteriserad av en hämning utan
snarast av en stegring av nervsystemets
funktioner. Man har därför också kallat n. för
nervsvaghet med ökad känslighet och häftigare
reaktionssätt gentemot livets sinnesrörelser. N. har
ett störande inflytande såväl på de kroppsliga
som på de psykiska funktionerna och ger såväl
kroppsliga som själsliga symtom. Långvariga
sjukdomar med el. utan feber, överansträngning
av kroppslig el. själslig natur, över huvud allt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
