Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nematoder el. trådmaskar - Nemea - Německý Brod - Nemertini - Nemes, Endre - Nemesia - Nemesis - Nemesis divina - Nemirovitj-Dantjenko, Vladimir Ivanovitj - Nemirovsky, Irène - Nemisjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
N emea—N emis j ön
760
ålen, T. tritici, vars hannar bli omkr. 2 mm
långa, honorna omkr. 5 mm, framkallar bl. a. i
axen av vete gallbildningar, innehållande maskar;
kornålen, T. hordei, längd 1,5—2,5 mm,
framkallar på korn, havre, vårråg, ängskavle och
timotej ”åkertrötthet”, med gallbildningar på
rotspetsarna. Till släktet Heterodera höra bl. a.
havre- el. b e t å 1 e n, H. Schachti, längd omkr.
1 mm, som angriper ett stort antal kulturväxter,
särskilt om samma art år efter år odlas på
samma jord, och potatisålen, H. rostochiensis,
längd omkr. 0,6 mm. Fam. Ascaridae omfattar
bl. a. de viktiga inälvsparasiterna s p o 1 m a
s-kar och springmask. Till fam.
Strongyli-dae hör utom ett stort antal viktiga husdj
ursparasiter (”lungmaskar” hos många hovdjur,
kanin, höns m. fl.) den fruktade h a k- el. g r u
v-masken, Ankylostomum duodenale, 10—-12 mm
lång. Som larv borrar den sig genom huden
in i lungorna, därifrån genom luftstrupen till
svalget, genom matstrupe och magsäck ned till
tarmen, sätter sig fast i tj ocktarmsväggen,
gnager sig in och framkallar blödande sår. Den
sjuke lider av stark blodbrist. Larven kräver
täml. hög, jämn värme, varför Sverige
förskonats från denna mask. Till fam.
Trichotracheli-dae höra bl. a. piskmasken och t r i k i n e n.
Fam. Filaridae omfattar bl. a. de tropiska, hos
människan parasiterande Filaria-arterna (se
Ele-phantiasis och Guineamasken). De egentliga n.
närstående är den med orätt fruktade
tagelormen, släktet Gordius, som lever parasitiskt
i kroppshålan av insekter och som vuxen kan bli
80 cm lång. Sedan den utvandrat ur värddjuret,
anträffas den ofta i smärre vattensamlingar, vanl.
hoprullad till ett glest nystan.
Neme’a, dalgång i närheten av staden Kleonai
i grekiska landskapet Argolis. N. var tillhåll för
det nemeiska lejonet (se Herakles, sp.
191) samt platsen för de vartannat år på
våren firade nemeiska spelen, enl. sagan
instiftade av Adrastos, en av ”de 7 mot Tebe”,
till minne av Ofeltes’ död, i historisk tid ägnade
”den nemeiske Zeus”, av vilkens berömda tempel
3 kolonner ännu kvarstå.
Nèmecky Brod [nje’metski brå’t], ty.
Deutsch-Brod, stad i ö. Böhmen, Tjeckoslovakien,
vid floden Säzava och järnvägen Prag—Wien;
c:a 9,000 inv. Stad sedan 1200-talet; textil- och
maskinindustri.
Nemertini, en ordn. plattmaskar, omfattande
vanl. långsträckta, stundom ända till meterlånga,
bandlika former, utrustade med blodkärlssystem
och en med giftkörtlar och en tagg försedd
ut-stjälpbar snabel. De flesta leva i havet och
anträffas vanl. hoprullade bland stenar och tång.
Alla äro glupska rovdjur. Havsformerna
genomgå fritt kringsimmande sitt larvstadium. Vid
Sveriges västkust finnas bl. a. den i vissa
musslor parasiterande Malacobdella grossa.
Ne’mes [-/], End re, tjeckisk-svensk målare
(f. 1909), fick sin utbildning i Prag och kom till
Sverige strax före 2:a världskrigets utbrott. 1947
blev han lärare vid Göteborgs musei rit- och
målarskola (Valand). N. har framträtt med
må
leri och grafik i en surrealistiskt betonad stil,
inspirerad av Kokoschka, Chirico och Picasso.
Nemésia, zool., se Minörspindlar.
Ne’mesis, grek, myt., vedergällningens
gudinna el. rättare personifikationen av gudarnas
vrede över människornas överträdelser el. alltför
stora lycka. Så uppträder N. hos Homeros. I
den efterhomeriska episka diktningen indrogs N.
i mytologien, i det att Helena, som var orsaken
till det trojanska kriget, gjordes till hennes
dotter. N. hade kult i Smyrna och Rhamnus i
Ättika, där hennes bild var ett verk av
Agora-kritos. N:s attribut voro måttstock och tygel.
Ne’mesis divina G fr. Nemesis), föreställningen
om en redan i detta livet förefintlig detaljerad
gudomlig vedergällning. N. tänkes bestå i att den,
som utfört en ond handling, själv blir offret för
en likartad sådan. Betraktelser över n. ha
sysselsatt bl. a. Linné och Strindberg i dennes
senare diktning.
Nemirovitj-Dantjenko [njemjirå’vj [-itf-da’ntjin-ka],-] {+itf-da’ntjin-
ka],+} Vladimir Ivanovitj, rysk
författare och teaterledare (1858—1943). N. hade skrivit
en del skådespel, romaner och noveller och f. ö.
som ledare av Filharmoniska skolan i Moskva
skapat sig ett namn som teaterpedagog för såväl
skådespel som opera, då han 1898 tills, m. K.
Stanislavskij öppnade Konstnärliga teatern i
Moskva, vars administrativa ledning intill 1 :a
världskrigets slut helt låg i hans händer. N.
ledde senare egen lyrisk scen i Moskva.
Nemirovsky [fr. utt. -åfski’], Irène, fransk
författarinna av rysk-judisk börd (f. 1903). I ett
fint artistiskt språk, med inträngande
människokunskap och melankolisk livssyn gav N. i
romaner och berättelser bilder ur livet i sitt hemland
och bland sina landsmän i exilen. Hon utgav
bl. a. romanerna ”Le malentendu” (1925), ”David
Golder” (1929; sv. övers. 1931), ”Le bal” (1930;
sv. övers. 1932), ”L’affaire Courilof” (1933; sv.
övers, s. å.), ”Le pion sur 1’échiquier” (1934),
”Le vin du solitude” (1935; sv. övers. 1937).
”Jézabel” (1936), ”La proie” (1938) och ”Les
chiens et les loups” (1940). Under tyska
ockupationen av Frankrike under 2:a världskriget
sattes N. 1942 i ett koncentrationsläger, fördes
senare österut och har sedan varit försvunnen;
hon räknas som avliden. Postumt ha utkommit
bl. a. ”La vie de Tchekov” (1946) och romanen
”Les biens de ce monde” (1947).
Nemisjön, it. Lago di Nemi, kratersjö i
Alba-nobergen c:a 25 km s. ö. om Rom; 167 km2, 34
m djup, under antiken kallad Lacus nemorensis el.
(poetiskt) Dianas spegel. Namnet Nemi härledes
från Nemus Dianae, Dianas lund. Under
kejsartiden byggdes villor på N:s stränder. Sannolikt
Caligula konstruerade två c:a 70 m långa och
20 m breda praktskepp på sjön. Dessa flytande
nöjespalats ha efter någon tid uppgivits, varvid
de demonterats och sänkts. Skroven och talrika
rester av inredningen ha sedan årh. lockat
skattsökares och forskares fantasi. Genom
sjösänkning (1928—31) frilädes och upptogos skeppen,
som givit en betydande inblick i antikens
skepps-byggnadskonst. Våren 1944 brändes de av tyskar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
