Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neiiendam, 4. Robert - Neikter, Jakob Fredrik - Neil, William - Neill, Alexander Sutherland - Neipperg, Adam Adalbert von - Neisse (floder) - Neisse (stad) - Neisser, Albert - Neiva - Nejkon - Nejlika - Nejlikbrosksvamp - Nejlikolja - Nejlikrot - Nejliksläktet - Nejlikträdet - Nejlikväxter, karyofyllacéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Neikter—Nejlikväxter
752
hofteater” (1922), ”Ungdom og galskab” (1923;
sv. övers. 1924), ”Mennesker bag masker” (1931)
och ”A/S Köbenhavns hippodrom, Folketeatret
1845—1945” (1945). — N. är sedan 1922 chef
för teatermuseet på Christiansborg, som han
skapat. — G. m. N.3).
Neikter [néi’-], Jakob Fredrik,
kulturhistoriker (1744—1803). Efter vidlyftiga studier
och resor blev N. 1787 skytteansk professor. Han
räknas som den ypperste målsmannen i Sverige
för den av Montesquieu och den engelska
historieskrivningen påverkade historiskt filosofiska
riktningen; nämnas må den oavslutade följden av
avh. ”De efficacia climatum ad variam gentium
indolem* (1777—97), vari han sökte påvisa
klimatens olika inverkan på folkens anlag och seder.
Mest betydande var N. nog som estetiker; han var
en av de första, som kritiserade den
fransk-klassiska smaken. Viktigt är hans inträdestal i
Vitt.-akad., ”Undersökning om ordsakerne till smakens
olikhet, upkomst och fall hos särskilte folkslag”
(Vitt.-akad:s Handl., d. 3, 1787). — Litt.: A.
Blanck, ”Den nordiska renässansen” (1911); A.
Nilsson, ”J. F. N.” (i Samlaren, 34, 1913); J.
Samzelius i ”Symbola litteraria” (1927). N.
påverkade bl. a. Höi jer och Gei jer.
Neil [nil], William, engelsk matematiker
(1637—70). Han var den förste, som lyckades
exakt bestämma längden på en kroklinje, den
s. k. semikubiska el. Neils parabel.
Neill [nil], Alexander Sutherland,
engelsk reformpedagog (f. 1883). Som
1900-ta-lets mest radikale företrädare för frihet i
uppfostran har N. vid sin i Summerhill i Leiston,
Suffolk, grundade skola fått ta emot besökare
från hela världen. Han grundar sin pedagogik
bl. a. på den uppfattningen, att samhället är
fel-konstruerat och individernas utveckling därför
gått i felaktig riktning. Vid hans skola ha barnen
frihet att infinna sig till lektionerna el. låta bli.
De få själva stifta lagarna för samlevnaden och
relativt fritt förfoga över inventarier m. m. i
skolan. N. hoppas, att barnen därigenom själva
skola upptäcka livsnormerna och leta sig fram till
de kulturella värdena. I 15 böcker, där han bl. a.
lanserat termerna problembarn, problemföräldrar,
problemfamiljer och problemlärare, har N.
propagerat för sina idéer. I sv. övers, föreligga ”The
problem child” (1926; sv. övers 1931), ”The
problem parent” (1932; sv. övers. 1933), ”That
dreadful school” (1937; sv. övers, s. å.), ”The
problem teacher” (1939; sv. övers. 1944), ”Hearts
not heads” (1945; sv. övers. 1947), ”The
problem family” (1949; sv. övers. 1950). — Litt.:
B. Linder, ”Hur A. S. N:s skola kommit till”
(i ”Svenska fören :s för psykisk hälsovård
småskrifter”, 6, 1933).
Neipperg [näi’pärk], Adam Adalbert
von, greve, österrikisk militär (1775—1829).
Han var envoyé i Sverige 1811—13. 1814 blev
N. uppvaktande hos Napoleons andra gemål,
kejsarinnan Marie Louise, och blev småningom
hennes högra hand i Parma, från 1816 som
överhovmästare och utrikesminister. N. blev 1821
hennes morganatiske gemål. Från dem
härstammar den furstliga ätten Montenuovo.
Neisse [näi’sa], vänsterbifloder till Oder från
Sudeterna: G1 a t z e r N. mynnar s. ö. om
Bres-lau; 195 km lång; Lausitzer el.
Görlit-z e r N. mynnar s. s. ö. om Frankfurt, 225 km
lång.
Neisse [näi’sa] (ty.), po. Nisa, stad i
Ober-schlesien, vid floden Glatzer Neisse 70 km s. s. ö.
om Breslau; 11,600 inv. (1946). N. är en av
Schlesiens äldsta städer. Under 2:a världskriget
ödelädes staden till mer än hälften. De
förnämsta byggnaderna i gamla staden voro den stora
Jakobikirche, ombyggd 1430, och
Kämmereige-bäude i senrenässans (1604).
Neisser [naTsar], Albert, tysk-judisk
läkare (1855—1916), från 1882 prof, i
hudsjukdomar i Breslau. Bland hans många arbeten
märkas främst hans bakteriologiska undersökningar;
han upptäckte bl. a. 1879 den för gonorrén
typiska mikrokocken (gonococcus). F. ö.
bearbetade han de flesta kapitel i läran om hud- och
könssj ukdomarna.
Neiva [sp. utt. nåi’va], huvudstad i prov.
Huila i Colombia, belägen i översta delen av
Rio Magdalenas dal; c:a 40,000 inv.
Bomullsindustri, tillv. av panamähattar. Flygstation.
Nejkon, se Smultronsläktet.
Ne’jlika, bot., se Nejliksläktet. Om
kryddnejlikor se Kryddnej likträdet.
Nejlikbrosksvamp, bot., se Broskskivlingar.
Nejlikolja, se Kryddnejlikträdet.
Nejlikrot, bot., se Geum.
Nejliksläktet, Dia’nthus, tillhör fam.
nejlikväxter. Blommorna äro försedda med av
förblad bildat ytterfoder och ha endast 2 fruktblad
(2 stift). I
Sverige finnas 4 arter
vilda; vanligast
är
backnejlikan (D. de It
oides), som växer
upp till Jämtland
och Västerbotten.
Förvildad hittas
ibland den av ålder
odlade
mångblom-miga borstnejlikan (D.
barba-tus). För sina
praktfulla, under
kultur ofta
fyllda blommor
odlas även t r ä d-
gårdsnej likan (D. caryophyllus), med
tan-dade kronblad, och fjädernejlikan (D.
plumareus), med djupt flikiga kronblad — båda
från s. Europa —, samt kinesisk nejlika
(D. chinensis), ettårig, med långa ytterfoderblad.
Nejlikträdet, dets. som kryddnej likträdet.
Nejlikväxter, karyofyllacéer,
Caryo-phylläceae, artrik fam. bland koripetalerna. N.
äro örter, sällan halvbuskar, med trind stam och
hela, vanl. motsatta blad. Blommorna, oftast i
Backnejlika (t. v.) och
borstnejlika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
