Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negrer - Negress - Negri, Ada - Negri, Pola - Negrín (Negrín-López), Juan - Negri Sembilan - Negritos - Negrografi - Negroid - Negros - Negro spirituals - Negundo - Negus - Nehemja el. Nehemia - Nehemjaboken - Nehrman, Britta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
N egress—N ehrman
748
ken har under senare år blivit mycket
uppmärksammad, liksom musiken. De svartas känsla för
rytm är mycket stor. Eljest ha n. icke i allm.
varit självständiga kulturbärare utan mest byggt
på införda kulturelement. Någon större
statsbil-dande förmåga ha de i allm. ej haft. De under
främmande påverkan uppståndna neger rikena ha
icke haft varaktighet. Endast i undantagsfall ha
n. skapat egna skrivtecken efter främmande
förebild, så hos vei och bamum i v. Afrika. N. fördes
redan tidigt över till Amerika som slavar,
huvudsaki. till Västindien, länderna kring Karibiska
havet och Brasilien, sedermera också till s. ö.
Nordamerika. De utgöra i dessa länder en ofta
avsevärd del av befolkningen. — Litt.: L.
Fro-benius, ”Der Ursprung der Kultur”, i (1898);
H. H. Johnston, ”The negro in the New World”
(1910); ”Atlas Africanus” (1922 ff.); C. G.
Seligman, ”Races of Africa” (1930); H.
Bau-mann m. fl., ”Völkerkunde von Afrika” (1940).
Negre’ss, negerkvinna.
Ne’gri, Ada, italiensk författarinna (1870—
1945), dotter till en fattig arbeterska, som
lyckades sätta henne i stånd att ta
folkskollärarinne-examen. Hon skildrar i sina första diktsamlingar,
”Fatalitå” (1892) och ”Tempeste” (1894), med
obändig, propagandistisk häftighet de fattiga
understa samhällslagrens nöd. Efter sitt giftermål
1896 besjöng hon framför allt moderskapets
lycka och höghet, t. ex. i ”Maternitå” (1904). Bland
hennes övriga verk må nämnas ”Dal profondo”
(1910), ”Le solitarie” (1917), självbiografien
”Stella mattutina” (1921), novellsamlingarna ”Le
strade” (1926), ”Sorelle” (1929). Hennes senare
arbeten, dikter och prosaböcker, bära en
religiösmystisk prägel.
Ne’gri, Pol a, polsk-tysk filmskådespelerska
(1897—1945). N. debuterade vid rysk teater 1913
och var bl. a. medl. av den berömda ryska
baletten men flydde vid revolutionens början till
Tyskland och blev filmskådespelerska. Hon fick
därefter engagemang i Hollywood, där hon
medverkade i flera filmer, men senare återvände hon
till tysk film. N. har uppburit roller i ”Madame
du Barry”, ”Zigenarblod”, ”Hotel Imperial” (i
Stillers regi), ”öster om Suez”, ”Förbjudna
paradiset”, ”Mazurka”, ”Madame Bovary”, ”Den
fromma lögnen” och ”Oss svindlare emellan”.
Negrm (N e g r i n-L 6 p e z), Juan, spansk
fysiolog och politiker (f. 1889), prof, vid univ.
i Madrid, moderat socialist. N. var finansminister
i L. Caballeros regering 1936—37 och
ministerpresident samt finans- och ekonomiminister 1937
—39. Efter nationalisternas seger i
inbördeskriget flydde N. till Frankrike, varifrån han i juni
1940 begav sig till Mexico. N. lämnade den
spanska exilregeringen i aug. 1945.
Negri Sembilan (malajiska, ”de nio staterna”),
stat i Malajiska federationen, vid Malackasundet;
6,682 km2, 268,000 inv. N. bildades 1895 av 9
mindre stater. Främsta exportartiklar äro tenn
och kautschuk. Huvudstad Seremban.
Negrftos [-ås] (sp., små negrer),
sammanfattande benämning på några primitiva, småväxta —
omkr. 140—150 cm — folk med svartbrun
hud
färg och krusigt, spiralrullat hår i s. ö. Asien,
där de finnas inom tre områden: Filippinerna
(aetea), Malackahalvön (semang) samt
Andama-nerna. N. äro det äldsta nu levande
befolkningselementet inom sina områden. — Litt.: W.
Nip-pold, ”Rassen-und Kulturgeschichte der
Negrito-Völker Südost-Asiens” (1936).
Negrografi, ljuskopieringsförfarande, som
grundar sig på kromatgummits ljuskänslighet.
Ett papper bestrykes med en lösning av gummi
arabicum och bikromat och belyses efter torkning
under den ritning etc., som skall kopieras.
Papperet behandlas därpå med vatten och
överpenslas sedan med en blandning av sprit, schellak och
kimrök samt behandlas med starkt utspädd
svavelsyra, då man får en positiv kopia.
Negroid, släkt med negrer, negerliknande.
Negros [nä’grås], ö bland Filippinerna.
Negro spirituals [ni’gråu spi’ritjoalz],
religiösa sånger, tillkomna bland negerslavarna i
Amerika, diktade på engelska över bibliska motiv
men försedda med melodier, präglade av den
rikedom på skiftningar i fråga om rytmisering
och harmonisering, som kännetecknar de
afrikanska negerstammarnas musikaliska
improvisationer. Av särskilt intresse rent musikaliskt sett
äro de rytmiska bildningarna — synkoperna —,
vilka för den moderna musiken, särskilt
dansmusiken, varit av stor betydelse.
Negu’ndo, se Lönnsläktet.
Negus (etiopiska negüsa), konung. — N. n
e-ge’sti (negüsa nagäst), ”konungarnas konung”,
den etiopiske härskarens titel, i Europa vanl.
återgivet med kejsare.
Nehe’mja el. Nehemi’a var en judisk
munskänk hos persiske konungen Artaxerxes I. Han
fick av denne tillåtelse att ett par gånger resa
till Jerusalem för att hjälpa sina efter
babyloniska fångenskapen nödställda landsmän. Vid sin
första resa till Jerusalem 445 f. Kr.
återuppbyggde N. stadens murar, och vid ett nytt besök i
Jerusalem ett årtionde senare genomdrev han,
att man där antog den lagbok, som prästen Esra
fört med sig från Babel och som torde ha
omfattat flertalet av lagarna i Moseböckerna. Han
förbättrade de fattigas lott och upphjälpte den
ödelagda, glest befolkade huvudstaden.
Nehemjaboken, historisk bok i G. T.,
behandlande återställelsearbetet efter exilen. Den
vilar i ej ringa grad på egna anteckningar av
Nehemja (se d. 0.).
Néhrman, Britta Catharina, skulptris (f.
1901 5/e), studerade vid Konstakad. i Stockholm
1920—23 och 1930—31. N. var elev av Bourdelle
i Paris 1923—24, varefter hon företog en
studieresa till Italien. 1929 studerade hon i Paris
för Despiau. Bland hennes arbeten må särsk.
nämnas porträtthuvud av prof. L G. Clason (1931
—34, brons, Konstakad.), torso (1931),
altarfigu-rer i trä (1933—34), dopkärl av tenn för Åmåls
kyrka (1937), ”Justitia”, fasadskulptur i marmor
på tingshuset i Katrineholm (1939), ”Flicka med
hårband” (1941), samtliga utmärkta för fast men
likväl känslig modellering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
