Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna - Tidningar - Rundradion - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
723
Nederländerna
724
ss. De Telegraaf, som indrogs efter kriget men
numera åter utkommer, och dess avläggare De
Courant-Het Nieuws van den Dag, som båda
gått tillbaka, Rotterdamsche Nieuwsblad, grundad
1878, och Haagsche Courant, grundad 1883.
Efter 2:a världskriget ha bl. a. startats Trouw,
antirevolutionär tidn., Het Parool, oavhängigt
socialdemokratiskt organ, och De Waarheid,
kommunistisk tidn. Officiell telegrambyrå är
Allge-meen Nederlandsch Persbureau (ANP) med säte
i Haag och Amsterdam.
Rundradion i N. skiljer sig till sin organisation
från praktiskt taget alla andra länders. Den
sam-manhålles visserligen av staten, vilken upptager
en årlig licensavgift, men drives eljest av 5
enskilda fören., vilka tillsammans ombesörja
tvenne samtidiga program. Av dessa fören.,
tillkomna 1924, är A.V.R.O. (Algemeene Vereeniging
Radio-Omroep) med c:a 175,000 medl. den
största. De övriga radiofören. äro K.R.O.
(Katho-lieke Radio-Omroep), den reformerta N.C.R.V.
(Nederlandsche Christelijke Radio-Vereeniging),
V.A.R.A. (Vereeniging van Arbeiders
Radio-Amateurs) och slutl. V.P.R.O. (Vrijzinnig
Protestantse Radio-Omroep), vilken är den minsta
fören. De två huvudsändarna äro belägna i
Hilversum.
För svar sväsen. Återuppbyggnaden av försvaret
efter 2.-a världskriget har skett förhållandevis
långsamt, bl. a. beroende på den stora
åderlåtningen till de militära styrkorna i Nederländska
Indien (Indonesien) fram till 1949. Fr. o. m. 1950
har dock återuppbyggnaden tagit fart. Den
präglas nu av N:s medlemsskap i Atlantpakten. 1951
antogs ett omfattande försvarsprogram.
Drottningen-regentinnan har högsta befälet över
krigsmakten. Närmast ansvarig för krigsmakten
är försvarsministern (armé- och
marinministerierna), under vilken lyda generalstaben, arméns
flygstab och marinstaben, vilka äro ledningsorgan
för armén, resp, arméns flygvapen och marinen.
Utbildningstiden är för armén i allm. 18 mån.,
marinen 21 mån. samt för tekniska specialister
och flygvapnet 24 mån.
Armén. Landet indelas territoriellt i 4
militärområden. Fälttrupperna stå under befäl av
chefen för fältarmén. De äro uppdelade på
gruppkommandon, som sammanfalla med
militärområdena. Dess styrka torde 1953 uppgå till c:a
3 div. och avses till 1957 utökas till 5 div., varav
1 skall vara fullt stridsberedd.
Utbildningsför-banden äro 9 inf.-reg., 2 pansar- och
spa-ningsreg., 3 art.-reg., 6 luftvärnsreg., 2
ingen-jörreg., 1 signalreg., underhållsreg. samt ett
stort antal skolor. Utbildningen ledes av en
arméinspektör. Personalen (utom de värnpliktiga)
uppgår i fred till c:a 18,000 man. Arméns
materiel är huvudsaki. brittisk och amerikansk.
Flottan. Den offensiva delen av flottan
består av 1 lätt hangarfartyg, 2 lätta och 2
luft-värnskryssare, 6 jagare och 7 ubåtar. De flesta
äro f. d. brittiska. Härutöver äro bl. a. 12 jagare
under färdigställande. För sjöfartsskydd finnas
15 f. d. brittiska och amerikanska fregatter och
korvetter m. m. För minkrigföring finnas c:a
40 minutläggare och minsvepare samt ett fyrtiotal
under byggnad. Personalen uppgår i fred till c:a
25,000 man. Huvudbas är Willemsoord vid Den
Helder.
Flygstridskrafterna äro f. n.
uppdelade på armén och marinen. Avsikten torde vara
att bilda ett självständigt flygvapen. Härför
uppsattes 1950 ett luftförsvarskommando under
chefen för arméns flygstab. Utöver skol- och
öv-ningsflygplan omfattar det nederländska
arméflyget c:a 200 flygplan, huvudsaki. jaktplan
av engelska typer. En utbyggnad till 21 div.
pågår, varför beställning på flygplan gjorts i
Storbritannien. M a r i n f 1 y g e t är baserat dels
ombord på ett hangarfartyg, dels på baser i land
och omfattar närmare 100 flygplan, huvudsaki.
jakt- och spaningsplan. En modernisering av
flygplanen pågår.
Fasta försvaret. Med hänsyn till
ekonomiska och militära resurser har det fasta
försvaret grupperats tillbakadraget i anslutning till
vattendrag och kanaler. Möjligheterna att hejda
el. fördröja fienden genom översvämningar ha i
stor omfattning tillvaratagits. Från IJsselmeers ö.
strand är en relativt svag uppehållsställning
utbyggd i sydlig riktning längs floderna IJssel och
Maas. V. om denna sträcker sig en andra
för-svarslinje, den s. k. Grebbelinjen, s. om Waal
förlängd av den s. k. Peellinjen, som med sin s.
flygel anknyter till de belgiska befästningarna n.
om Maastricht. Kraftsamlingen i försvaret är
förlagd till ”Fästningen Holland”, omfattande
området mellan IJsselmeers sydspets, floddeltat och
havet. Området begränsas österut av ”nya
holländska vattenlinjen” från fästningen Muiden vid
IJsselmeer över Utrecht till fästningen Gorinchen
vid Waal. Längs den c:a 60 km långa
ställningen ha översvämningar förberetts upp till 6
km bredd. Från Gorinchen fortsätter den
”sydliga vattenlinjen” västerut längs Waal och den
stora flodgrenen Hasring Vliet till Hellevoetsluis,
en befäst mindre örlogshamn. Linjens längd är
c:a 70 km. Även i detta avsnitt, som utgöres av
svår framkomligt deltaland, äro kompletterande
översvämningar förberedda. V. flanken skyddas
av anläggningar i Maas’ mynningar och fortet
Hoek van Holland vid Leks mynning.
”Ställningen Amsterdam” från Amsterdam till
IJmui-den (längd c:a 100 km) utgör systemets slutvärn.
Vapen och flagga. N:s vapen visar i krönt,
med biljetter, guld, strödd blå sköld rödbeväpnat
lejon, guld, hållande i högra
tassen svärd med fäste i guld
och klinga i silver samt i den
vänstra av gyllene band
ombundet knippe med sju pilar,
silver, med uddar i guld.
Sköldhållare två rödbeväpnade
lejon, guld, stående; å blått
språkband: Je maintiendrai,
med bokstäver i guld. — Flaggan har sedan
mitten av 1600-talet tre horisontala band: rött,
vitt, blått (se färgpl. vid Flagga).
Författning. Enl. gällande grundlag av 30/n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
