Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna - Befolkning och bebyggelse - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Nederländerna
720
de sista åren haft det högsta födelseöverskottet
i Europa. Den årliga befolkningstillväxten har
under de senaste åren varierat mellan 1,29%
(1946) och i,82°/o (1947). Denna tillväxt är utom
i storstäderna (och i mindre industriorter, ss.
Tilburg, Eindhoven och Enschede) störst i kolr
distrikten i s. ö. Glesast befolkade äro
hedområdena i ö. och öarna i n. med deras dynsand
och ljunghedar. I båda dessa trakter understiger
inv.-antalet 50 per km2. Den största folktätheten
(över 200) uppvisa det egentliga marsklandet och
Brabants industriområden.
Bebyggelsetypen är varierande. I Drenthe äro
gårdarna samlade i stora byar. I Groningens och
Frieslands marskland är den äldre bebyggelsen
grupperad i täta agglomerationer, anlagda på med
konst uppförda kullar (terpen el. wierden). I
Zeeland gjordes dessa kullar mindre, med plats blott
för en enda gård (vluchtbergen).
Stadsbebyggelsen var tidigt utvecklad tack vare medeltidens
hantverk och var starkast i v. Den nuv.
stadsbilden härrör emellertid från 1600-talet och
icke från medeltiden. — Största städer äro
Amsterdam (850,677 inv., 1952), Rotterdam
(691,473), ’s Gravenhage el. Haag (578,516),
Utrecht (196,533), Haarlem (165,074), Eindhoven
(146,388), Groningen (138,308), Tilburg (124,345),
Nijmegen (114,114), Enschede (111,180) och
Arnhem (108,619). Av N:s befolkning tillhöra
c:a 70% den nordiska rasen. S. om Rhendeltat
uppträder inom det romersk-katolska Limburg
och Nordbrabant även alpin rastyp.
Näringsliv. N. äro i första hand ett
industriland. 1947 fördelade sig den yrkesverksamma
befolkningen sålunda: jordbruk med binäringar
19,6%, industri 36,9%, handel 14,8%,
samfärdsel 8,8%, allmän tjänst 13,2% och husligt arbete
4,9 %.
Ehuru j ordbruket redan vid slutet av
medeltiden stod högt i N., utgjordes ännu för 100
år sedan V3 av arealen av improduktiv mark.
Nu intar denna blott Ve, tack vare att man
uppodlat högmossarna och förvandlat lågmossarna
till betesmark. Även en del av hedarna ha
uppodlats el. planterats med skog. Nästan 7/io av
hela arealen äro i våra dagar utnyttjade av lant-
Ny bondgård av gammal frisisk typ (bostad och
ladugård under samma tak).
bruket. Åkerbruket bedrives i hög grad
intensivt, vilket framgår bl. a. därav, att handelsgödsel
användes i stor utsträckning och att
hektarskördarna höra till de högsta i världen. Den
kultiverade marken (åker, betes- och slåttermark samt
trädgård) upptar sålunda 68,5 % av denna areal.
Skogsområdena tillhöra huvudsaki. de n. ö.
områdena. Spannmål odlas företrädesvis i
marsklandet, potatis och även sockerbetor i sänkorna
mellan dynerna. Dessutom odlas potatis och råg
på de magra hedmarkerna och på
högmossarnas mossjordar. Produktionen av brödsäd täcker
dock icke behovet. En stor del av den
produktiva jorden användes för boskaps- och
trädgårdsskötsel. Den senare är berömd för
sin produktion av blomsterlökar, tidiga grönsaker
och frukt av hög kvalitet. Odlingen av
blomsterlökar bedrives huvudsaki. i dynområdet mellan
Åkerjordens användning 1949 och avkastning
1950.
Areal Avkastning i dt/har
i km! i •/.
Vete 1,038 33,»
Råg 1,894 20,7 23,8
Korn 491 5,4 33,i
Havre 1,348 14,7 26,7
Baljväxter 314 3,4 27,8
Oljeväxter 252 2,8 14,2
Fiberväxter (lin) .... 203 2,2 54,«
Potatis 1,847 20,2 240
Sockerbetor 675 7,4 380
Foderväxter T,OI3 11,1
Alkmaar och Leiden med centra kring Haarlem,
Aalsmeer och Boskoop (65 km2 1950).
Drivhusodling av grönsaker är särsk. utbredd i
Nord-och Sydholland, Gelderland och Groningen.
Tillväxten av stadsbefolkningen, gott läge till
utländska avsättningsmarknader (Västtyskland och
London), den starka ägosplittringen i byarna,
som medför stora svårigheter för jordbruket,
propaganda, andelsföreningar, de moderna
kommunikationerna och bättre kampmedel mot
växt-sjukdomar ha gynnat trädgårdsodlingens tillväxt.
Boskapsskötsel. 1950 funnos 2,722,900
nötkreatur, 1,860,500 svin, 252,000 hästar och
389,000 får. Den holländska svart- och
rödbrokiga låglandsrasen är högproduktiv med c:a 3,500
kg mjölk om året (högst i världen). Hög- och
lågmossornas vidsträckta betesmarker ha gynnat
en hög boskapsproduktion, där Friesland gått
främst. Särsk. är boskapsskötseln lagd på
produktion av mjölkvaror: smör och särsk. ost, varav
den från Alkmaar, Edam, Purmerend, Hoorn och
Gouda är världsbekant. Dock har marknadsläget
nödvändiggjort en viss övergång till utländska
ostsorter. Även produktionen av slaktdjur med
exportslakterier i sjöstäderna är betydande. 1951
producerades 83,800 ton smör och 140,000 ton ost.
Fisket utvecklades i slutet av 1300-talet till
havsfiske och stod redan på 1500- och 1600-talen
högt. Holländarna ha bidragit till att utveckla
fiskkonserveringen. De största fiskeflottorna
tillhöra vid dynkusten städerna Scheveningen, Kat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
