Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Navigation - Navigationsakten - Navigationsskola - Navigationssällskapet - Navigatör - Navigera - Navgieringsofficer - Naviglio grande - Navis azimut - Navle, navel - Navling - Navpaktos - Navy cut - Náxos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
N avigationsakten—N åxos
696
riktning med en särskild antenn, pejlram, med
vilken speciella sändare, cirkulära radiofyrar, el.
andra radiostationer kunna pejlas. I vissa fall
äro radio fyrarna synkroniserade med signaler,
som fortplanta sig i luften el. vattnet, och dessas
tidsfördröjning medgiver avståndsbestämning.
Riktade radiofyrar utsända längs en kurslinje
(farled) en konstant ton, och på den ena sidan
höres tecknet . — (a) och på den andra — . (n),
varigenom ett fartyg genom avlyssning i en
vanlig mottagare kan följa leden. En annan typ
av riktad radiofyr är consol, varifrån sändas
punkter och streck i sektorer. Är man i en viss
sådan sektor, höras exempelvis först punkter
(vilka räknas) och senare streck (vilka också
räknas). Sammanlagt sändas 60 tecken, och
genom antalet av vartdera slaget kan man avgöra,
i vilken riktning man står från consolstationen. —
Genom att vid mottagning mäta fasskillnaden
mellan två synkroniserade sändare i land
erhål-les vid deccasystemet en ortlinje, som blir en
hyperbel. Genom flera sändare bildas en
decca-kedja, och radiomottagaren ombord, decometern,
utvisar tre ortlinjer, vilka uppsökas i ett
speciellt deccakort, där serier av hyperbler inlagts.
Skärningspunkten är fartygets läge. Även vid
loran äro ortlinjerna hyperbler, vilka bestämmas
av skillnaden i gångtid för två från olika
stationer samtidigt utsända korta radioimpulser.
Speciella mottagare jämte lorankort el.
lorantabel-ler erfordras för att kunna utnyttja loran. —
Radar visar på ett katodstrålerör, bildskärmen,
synfältet runt kring fartyget, och man kan
bestämma riktning och avstånd till olika föremål,
varigenom fartygets läge omedelbart erhålles.
Som särskilda hjälpmedel för radarnavigering
finnas radarfyrar och radarreflektorer.
För navigering av flygplan
användas samma metoder som för fartvg, dock
modifierade av kravet på snabba, lättlästa resultat
och ringa vikt och plats för apparaturen.
Flyg-burna pej Istationer ha sålunda visarinstrument el.
automatisk inställning av ramen till rätt läge.
Radiopejling sker ofta från marken, varvid den
noggrannare Adcock-metoden kan användas. För
inflygning till en flygplats och landning finnas
särskilda system, t. ex. Instrument Landing
System (ILS), där en radiofyr giver en kurslinje,
en annan giver en glidbana ned mot
landningsbanan och avstånden från denna markeras genom
vertikalt sändande fyrar. Vidare hör till dptta
system en anläggning, som möjliggör
avståndshe-stämning på stort avstånd från flygplatsen, samt
cirkulära fyrar för pejling. — Litt.: O. Johnsen,
”Lærebok i navigasjon” (2 bd, 1927) ; ”Admiralty
n. manual” (3 bd, 1918—40); P. Collinder, ”Från
Noaks duva till gyrokompassen” (1943) ;
”Lärobok i n.” (1945) ; ”Radio n.”, utg. av Ministry
of Transport (1946) ; H. A. Guldhammar,
Lære-bog i n.” (1947) ; R. A. Smith, ”Radio aids to
n.” (s. å.) ; S. V. Bratt, ”Radar till sjöss” (1949) ;
”Handbok i sjöfart” (1951).
Navigationsakten, en 1651 av engelska
parlamentet utfärdad lag om utländska fartygs rätt
att deltaga i sjöfarten på England och dess
kolo
nier. Den riktade sig närmast mot holländarna
och var ett fullföljande av tidens allmänna
mer-kantilistiska strävan. 1651 års lag ersattes efter
restaurationen av en ny, 1660, och denna
utbyggdes sedan under de närmast följ, hundra åren. —
De engelska navigationsakterna åsyftade främst
att i största möjliga utsträckning förbehålla
sjöfarten på det egna landet åt moderlandets och
koloniernas fartyg. Utomeuropeiska produkter
fingo importeras endast på sådana fartyg, och
detsamma gällde åtskilliga europeiska varor.
Kustfart och fiskimport voro direkt el. indirekt
förbehållna engelska fartyg. All handel mellan
England och dess kolonier var förbehållan
brittiska väldets fartyg, och flera viktiga koloniala
produkter fingo ej sändas till orter utanför
England och kolonierna, ehuru de efter uppläggning
i England vanl. kunde reexporteras. N. bortföll
1793 gentemot U.S.A. Den uppluckrades genom
handelsfördrag med Preussèn och Frankrike 1825,
upphävdes slutgiltigt 1849. Bestämmelsen om den
engelska kusttrafiken kvarstod till 1854, men vid
denna tid var den engelska handelsflottan havens
härskarinna och lagen onödig.
Navigationsskola, se Sjöbefälsskola.
Navigationssällskapet, stiftat i Stockholm
1922, har till uppgift att väcka intresse för och
kunskap i navigering och sjömanskap.
Medl.-an-tal c:a 7=10.
Navigatör, person, kunnig i navigering.
Navigera, utföra ett fartygs navigering
(se Navigation).
Navigéringsofficer, på örlogsfartyg som
biträde åt chefen vid fartygets navigering
kommenderad officer.
Naviglio gra’nde [navi’ljå], kanal i Italien.
Staden Milano förbindes genom N. med Ticino
och Lago Maggiore. N. användes även för
bevattning.
Nävis azimüt, av sjökapten F. W. Gleerup
konstruerat nautiskt instrument, medelst vilket
efter inställandet av fartygets latitud och en
himlakropps, vanl. solens, deklination fartygets
rättvisande kurs kan erhållas genom
instrumentets inriktning mot himlakroppen.
Navle, navel (lat. umbilicus), ett ärr på
buken efter navelsträngen (se d. o.). N. ligger
alltid i bukens mittlinje.
Navling, ombindning och överskärande av
navelsträngen vid förlossningen.
Na’vpaktos, se Lepanto.
Navy cut [néi’vi ka’t] (eng., eg.
”marinskärning”), benämning på ett flertal typer av
pip-och cigarrett-tobak; ett gemensamt kännetecken
är, att skärningen är täml. grov.
Naxos, grekisk ö i Egeiska havet, den största
ön bland Kykladerna (se d. o.); 442 km2, 20,430
inv. — ön, vars befolkning i klassisk tid
tillhörde den joniska stammen, hade enl. fyndens
vittnesbörd i förhistorisk tid en rik bebyggelse. Dess
förnämsta produkt var vin. Sin blomstringstid
upplevde N. på 500-talet f. Kr. under tyrannen
Lygdamis. Det var den ledande ön bland
Kykladerna och säte för en bildhuggarskola. Dess
blomstring gick emellertid under i en katastrof,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
