Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nautisk meteorologi - Nautisk-meteorologiska byrån - Nautisk mil - Nautisk Tidskrift - Nav - Navaho, navajo - Navalmedicin - Nawanagar - Navare - Navarin, fårragu - Navarino - Navarra - Navarro Tomás, Tomás - Navasjin, 1. Sergej Gavrilovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
N autisk-meteorolo giska byrån—Navasjin
692
de fartyg, och dessa planer fastslogos och
utvecklades ytterligare i London 1874 (se Maury, M.).
Resultaten av dessa observationers bearbetning
vid anstalter som Deutsche Seewarte,
Meteorolo-gical Office och Hydrographical Departement i
London, Meteorological Department of India,
Hydrographic Office och Weather Bureau i
Washington ha blivit utmärkta handböcker
(segelhandböcker) och kartor över vindar och
havsströmmar för nästan alla hav. Genom detta
arbete ha lämpliga segelleder kunnat angivas. För
fartyg, som råka in i tropiska cykloner, ha
segelregler uppsatts. I våra dagar sända fartyg per
radio regelbundna uppgifter om vädret, vilka
ligga till grund för väderleksprognoserna.
Nautisk-meteorologiska byrån i Stockholm
upprättades 1878 och sorterade under
Sjöför-svarsdep. Byråns huvudsakliga uppgift var att
anordna och insamla meteorologiska iakttagelser,
anställda på såväl flottans som enskilda fartyg
under längre sjöresor. Byrån skulle även bl. a.
befordra kännedomen om de meteorologiska
förhållandena i närgränsande hav. N. upphörde enl.
riksdagsbeslut 1921, och dess uppgifter delades
mellan Sjökarteverket och Sveriges
meteorolo-gisk-hydrologiska anstalt.
Nautisk mil, se Nautiska längdmått.
Nautisk Tidskrift, organ för Sveriges
far-tygsbef älsf örening.
Nav, se Hjul.
Na’vaho, n av a j o, indianstam i n. Arizona,
av athapaskiska språkgruppen. Kulturellt skilja
sig n. i högsta grad från språkfränderna i n. och
s. ö. och äro starkt påverkade av pueblokulturen.
De äro berömda för sina präktiga yllefiltar och
vackra silverarbeten samt för mosaiker av
olikfärgad sand. — Se bild 17 å pl. vid Förenta
staterna. — Litt.: G. A. Reichard, ”N. shepherd
and weawer” (1936).
Navälmedicin, läkekonstens tillämpning under
de speciella förhållanden, som råda till sjöss. I
Sverige är studiet av hithörande problem knutet
till Statens nämnd för flyg- och navalmedicinsk
forsknings- och försöksverksamhet.
Nawanagar [eng. utt. närøana’ga], stat i
Indiska unionen, omfattar n. delen av halvön
Kathiawar; 12,585 km2, 600,000 inv. Huvudstad
Jamnager. N. bildar tills, m. flera andra små
furstestater unionen Saurashtra och var före
1947 anslutet till Western India State Agency.
Nävare, se Borrar, sp. 553.
Navarin [-rä’] (fr.), fårragu, rätt av
fårkött, som efter hastig bryning får koka tills, m.
lök, tomater, ärter och ev. andra grönsaker.
Navari’no [-nå], italienska namnet på den
grekiska hamnstaden P y 1 o s i Messenien, på
s. delen av Peloponnesos’ västkust; c:a 3,000 inv.
Hamnbukten skyddas av ön Sfakteria. I slaget
vid N. 2o/io 1827 under grekiska frihetskriget blev
den turkiska flottan tillintetgjord av den
engelsk-fransk-ryska under Codrington.
Navarra [naæa’ra], provins i Spanien
mellan v. Pyrenéernas kam och övre Ebro;
10,506 km, 383,000 inv. Huvudstad är
Pamp-lona. N :s huvuddelar äro slätten längs övre
Ebro (La Ribera), Pamplona-bäckenet och
Aragons, Argas och Egas dalar med
spannmåls-, vin- och sockerbetsodling.
Berglandet i n. är rikt på skog och goda
betesmarker. I n. dominerar baskiska språket. —
N. blev kort efter 900 ett självständigt
kungarike under Sancho I Inigo. Riket, vars
huvudstad var Pamplona, hade sin storhetstid omkr.
år 1000, då Sancho III den store (d. 1035)
lyc-kades göra sig till herre över större delen av
det kristna Spanien. Vid hans död delades riket
mellan hans fyra söner. Efter en tid förenades
visserligen N. med Aragonien, men 1134 blev det
ånyo ett självständigt rike. 1234 utslocknade den
gamla, inhemska dynastien, och till kung valdes
en fransk feodal furste, greve Thibault av
Champagne (d. 1253). Då dennes ätt 1305
utslocknade med Johanna, kom N. till franska
kungahuset och var 1313—28 i personalunion förenat
med Frankrike. Vid Karl IV:s död upplöstes
denna, och N. övergick till hans syster Johanna,
g. m. greve Filip av Evreux. Deras son var
Karl den elake (1350—87), som allierade sig
med Kastilien och England gentemot Frankrike
och spelade en framträdande roll i
hundraårskriget. Med Karls son och efterträdare Karl den
ädle (1387—1425) utslocknade dynastien på
mans-sidan; hans dotter Blanca (1425—41) ingick
äktenskap med Johan II av Aragonien, som efter
makans död själv blev konung av N. Efter hans
död blev Frans av Foix (1479—83), en sonson
till Johans och Blancas dotter Eleonora, konung
och efterträddes i sin tur av sin syster Katarina
(1483—1517), g. m. Johan av ätten d’Albret
(1486—1516). Under deras regering beslöt
Ferdinand den katolske av Spanien, som önskade bli
herre över de i N. belägna passen över
Pyrenéerna, att erövra landet. I det 1512 utbrytande
kriget fick Spanien hjälp av England, N. av
Frankrike. Redan s. å. erövrade Ferdinand hela
det s. om Pyrenéerna belägna N., vilket 1515
införlivades med Kastilien. Den obetydliga rest
av kungadömet, som var belägen n. om
Pyrenéerna, förblev självständigt; huvudstad blev S:t
Jean Pied de Port, men N:s regenter vistades
mindre där än vid det franska hovet. Kung
Henrik d’Albret var g. m. Frans I:s av
Frankrike syster Margareta (1517—55); deras dotter
Johanna (1555—72) ingick äktenskap med Anton
av Bourbon (1555—62). Då deras son Henrik
(1572—1611) även blev konung av Frankrike,
förenades N. med detta land men bibehöll ända
till revolutionen sin formella självständighet.
Navarro Tomås [naæa’rå tåma’s], T o m å s,
spansk fonetiker (f. 1884), prof, i fonetik vid
Centro de estudios histöricos i Madrid 1914—
36, i spansk fonetik vid Madrids univ. 1930—
36, chef för Biblioteca nacional i Madrid 1936—
38, prof, i spanska vid Columbia Univ., U.S.A.,
sedan 1939. N. har framför allt beskrivit
spanskans fonetik i det grundläggande arbetet
”Manual de pronunciaciön espanola” (1918, 6:e uppl.
1950).
Navasjin [nava’Jyn]. 1) Sergej
Gavrilo-vitj N., rysk botanist (1857—1930), prof, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
