- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
681-682

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturhistoriska riksmuseet - Naturkunnighet - Naturlag - Naturliga rättigheter - Naturliga tal - Naturlig folkminskning el. mortalitetsöverskott - Naturlig folkökning, nativitetsöverskott, födelseöverskott - Naturlig förlossning - Naturlig förpliktelse, naturlig obligation - Naturlig föryngring, självsådd - Naturlig religion - Naturlig son - Naturligt system - Naturläkare - Naturlära - Naturminnesmärke - Natur och kultur - Naturrätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

681

Naturkunnighet—Naturrätt

682

10,000 däggdjur, över 92,000
fåglar och av fiskar över
12,000 nr. — N:s
vetenskapliga stab utgöres förutom av
föreståndarna (med titeln
prof.) för var och en av
N:s 7 avd. för 1)
vertebra-ter, 2) botanik (högre
växter), 3) mineralogi, 4)
entomologi (utom insekter även
myriapoder och spindeldjur),
5) (lägre) evertebrater, 6)
paleozoologi (utdöda djur),
7) paleobotanik (fossila
växter samt mossor, lavar och
barrträd) av museiassistenter
och amanuenser. Ordf, i föreståndarkollegiet
handhar såsom museidirektör N:s gemensamma
angelägenheter. — Litt.: ”N:s historia” (1916).

Naturkunnighet, se Naturlära.

Naturlag, se Lag.

Naturliga rättigheter, se Natur rätt.

Naturliga tal, de hela positiva talen (1, 2, 3
etc.).

Naturlig folkminskning el. mo r tal i tet
s-överskott föreligger, då dödsfallens antal
överstiger födelsernas.

Naturlig folkökning,
nativitetsöver-skott, födelseöverskott, se
Födelsefrekvens, tab. 1, 2 och 3 (sp. 428 f.).

Naturlig förlossning, av den engelske
obstetri-kern G. D. Read utarbetad och av bl. a. den
engelska sjukgymnasten Helen Heardman bearbetad
metod, som avser att möjliggöra smärtfri
förlossning utan narkos. Read anser, att fruktan är den
väsentliga orsaken till smärta vid förlossningen.
Den gravida skall läras att icke frukta
förlossningen, skall undervisas i graviditetens och
förlossningens fysiologi och skall genom lämpliga
övningar lära sig avslappning.

Naturlig förpliktelse, naturlig
obligation, en sådan — av naturlig rättsuppfattning
erkänd — skyldighet att företaga viss handling
(vanl.: betala en summa penningar), som ej kan
göras gällande inför rätta och ej med myndighets
hjälp utkrävas men likväl ej fullständigt
negligeras av rättsordningen. N. kan sålunda föranleda,
att penningar, som den naturligt förpliktade
betalt, få behållas; n. kan förstärkas genom
borgen; n. kan t. o. m. i vissa fall åberopas för
kvittning. I svensk rätt är detta fallet med den
förpliktelse, som genom tioårig preskription el.
preklusion nedsjunkit till n. Andra ex. på n.
erbjuda skuldebrev av omyndiga, vad och
hasardspel.

Naturlig föryngring, s j ä 1 v s å d d, skogsv.,
skogsåterväxt genom trädens egen besåning av
marken. N. anses i fråga om rasegenskaper och
härdighet i allm. vara att föredraga framför
konstlad föryngring (skogsodling).

Naturlig religion, särskilt av de franska
upplysningsfilosoferna använd benämning på deism
(se d. o.).

Naturlig son, (förr) son, född utom
äktenskapet (mots.: legitim).

Naturhistoriska riksmuseet.

Naturligt system, en översikt över växter och
djur, vilken i mots. till ett artificiellt system är
grundad på en indelning efter deras inbördes
likheter. Man tager därvid, t. ex. med avseende på
växterna, hänsyn till alla växtens delar och söker
på detta sätt erhålla en gruppering. Ett n., om
också ofullständigt (och i viss mån konstgjort)
uppställdes inom botaniken redan av Linné. Detta
utvecklades sedan genom B. och A. L. de Jussieu
samt har av senare forskare, i synnerhet A.
Eng-ler, i olika riktning modifierats och förbättrats.
Jfr Botanik, sp. 617.

Naturläkare, person, som söker bota
sjukdomar genom användande av kroppens egen
läkeförmåga, understödd genom befrämjandet av ett
naturligt levnadssätt och utnyttjande av naturens
hälsobringande krafter.

Naturlära var i 1873 års undervisningsplan för
de allmänna läroverken samt i 1878 års
läroverks-stadga i kl. 1—5 gemensamt namn för alla där
förekommande naturvetenskapliga ämnen; i kl.
6—7 motsvarades n. av natur (al)historia
(=botanik och zoologi) samt fysik och kemi. I 1905
års läroverksstadga infördes — liksom senare i
kommunala mellanskolestadgan — namnet biologi
för ämnena botanik och zoologi. Samma
beteckningar förekomma i 1928 års läroverksstadga
(biologi med tillägget ”med hälsolära”). — I
folkskolans undervisningsplan är
naturkunnighet liktydigt med n.

Naturminnesmärke, se Naturskydd.

Natur och kultur, bokförlag i Stockholm,
gr. av J. Hansson 1922. Förlaget har utg.
framför allt populärvetenskaplig litteratur. Bland
förlagsartiklarna märkas serien ”Natur och kultur”,
illustrerade verk inom psykologi, filosofi och
olika naturvetenskaper, en betydande
konstlitteratur, tekniska handböcker och skolböcker. Även
betr, politisk litteratur har N., särsk. under
krigsåren, gjort en stor insats. — Förlagets ägare
överförde 1947 rörelsen på Stiftelsen Bokförlaget
Natur och kultur, som leder företaget efter
oförändrade linjer.

Naturrätt (lat. iüs naturäle), en rättsordning,
som ansetts vara grundad i människans natur och
stå över den genom statens lagar skapade positiva
rätten. Inom modern rättsfilosofi och juridik ha
de naturrättsliga tankegångarna trängts tillbaka
under inflytande av historiskt relativistiska
be

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free