Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nattarbete - Nattasyl - Nattavara - Nattblacka - Nattblindhet, hemeralopi - Nattblommor - Nattbåge - Nattdjur, skymningsdjur - Natté - Nattens drottning - Nattfack - Nattfjärilar - Nattflyn - Nattglim - Nattier, Jean Marc - Nattiné - Nattmoln, lysande - Natt och dag (botanik) - Natt och Dag, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Nattasyl—Natt och Dag
670
inskränkningar, och än mera betr, bageri- och
konditoriarbete. I den svenska reviderade
arbetarskyddslagen av 3/i 1949 stadgas sålunda helt
allmänt: Arbetstagare skall åtnjuta erforderlig
ledighet för nattvila. I denna ledighet skall ingå
tiden mellan kl. 23 och kl. 5. Avvikelse må ske, där
visst arbete på gr. av sin natur el. allmänhetens
behov måste fortgå även nattetid el. bedrivas å
tid mellan ovannämnda klockslag. Vållar
naturel. olyckshändelse avbrott i driften el. fara för
sådan el. för skada å liv, hälsa el. egendom, må
n. i därav nödvändiggjord utsträckning
förekomma. När särskilda skäl eljest det föranleda, må
arbetarskyddsstyrelsen medgiva undantag från
förbud, för n. — Bageriarbetarnas n. reglerades
f. f. g. i Sverige genom en provisorisk lag av
1919. I nu gällande lag om vissa inskränkningar
betr, tiden för förläggning av bageri- och
konditoriarbete av ’“/s 1930 stadgas, att ”arbete för
tillverkning av bageri- el. konditorivaror må icke
bedrivas å sön- el. helgdag el. å tid mellan kl. 8
e. m. och kl. 6 f. m.”. Se vidare
Arbetarskydds-lagstiftning, sp. 692, och Butikstängningslagen.
Nattasyl, inrättning (i storstad) för
beredande av nattkvarter för husvilla el. hemlösa;
kommunal upptagningsanstalt för dylika.
Na’ttavara, samhälle i Gällivare sn.
Nattblacka, se Nattskärror.
Nattblindhet, hemeralopi, abnorm
försämring av synförmågan vid nedsatt belysning.
N. förekommer någon gång medfödd utan
sjukliga rubbningar i ögonen men är oftare ett
symtom vid sjukdomar i nät- och åderhinnan. Vid
långvarig brist på A-vitaminer i födan
inträder n., som dock lätt häves vid förtäring av
A-vitaminhaltiga födoämnen, ss. smör och fiskolja.
Nattblommor, blommor, som äro slutna på
dagen och öppna sig på kvällen, då de även ofta
börja dofta, t. ex. backglim. Vanl. äro n. vita
och besökas av skymningsfjärilar.
Nattbåge, astron., se Dagbåge.
Nattdjur, skymningsdjur, djur, som ha
sin aktivitetsperiod förlagd till skymningen och
dygnets mörka timmar. Skymningsdjur kunna ha
ett högt utvecklat synsinne, varvid deras ögon
för att uppfånga mesta möjliga ljusmängd, ss.
hos spökdjuret och ugglorna, äro större än hos
dagdjuren. N., som leva under konstant
ogynnsamma ljusförhållanden, ss. grottdjur, grävande
djur och djupvattensdjur, ha förminskade el.
degenererade ögon el. äro helt blinda. Ex. härpå
äro olm, mullvad och många djupvattensfiskar.
Som ersättning för synsinnet, vilket som regel
minskar i betydelse för n., inträda känsel-,
lukt-och smaksinnena.
Natté, tyg i lös panamabindning.
Nattens drottning, bot., se Kaktusväxter.
Nattfack. Då banken är stängd, mottagas i
n. penningar el. anvisningar att gottskrivas
kunden i räkning, då banken åter öppnas. I en
lucka på väggen till bankkontoret, till vilken
kunden får nyckel, nedläggas penningarna,
förvarade i en låst kassett.
Nattfjärilar, en stundom använd benämning på
Vitaxfly.
de fjärilsgrupper, som ej tillhöra dagfjärilar el.
småf järilar.
Nattflyn, Noctu’idae, en fam. storfjärilar, som
omfattar medelstora fjärilar, med kraftig men
kort kropp och jämförelsevis små vingar, i
synnerhet f
ramvingarna, som
äro smala och
avlångt
trekantiga. Vingarna
äro i vila
tak-formigt hoplagda. Framving-arna ha ofta
en
karakteristisk s. k. natt-
flyteckning, bestående av inre och yttre
tvärlinjer och våglinjer samt fläckar. Larverna
äro vanl. nakna och sakna vårtor och tornar. Till
n. hör bl. a. k å 1 f 1 y e t, Mamestra brassicae,
vars ovantill mer el. mindre mörkgröna el. oftare
bruna larv gör skada på vit- och blomkål; s 1
ö-kornflyets, Parastichtis basilinea, larver äro
skadegörare på brodden på höstsädesfält, och
vitaxflyets, Parastichtis secalis, larver leva
inuti sädesbrodden, och som äldre krypa de in
i bladslidan och gnaga på axens skaft. Om
gräsflyet, jordflyn och t a 11 f 1 y e t se
dessa ord.
Nattglim, bot., se Glimsläktet.
Nattier [natje’], Jean Mar c, fransk
porträttmålare (1685—1766). Han var först elev vid
Académie royale i Paris, reste 1716 till
Amsterdam, där han målade tsar Peter I och
kejsarinnan Katarina, samt återvände därefter till Paris,
där han invaldes i konstakad. 1718 och senare
fick professors värdighet. N. är Ludvig XV :s
och hans hovs store porträttör, och hans konst
blev högt skattad. På Parissalongen var han
en trogen utställare 1737—63. Bäst är han i sina
porträtt av unga damer, vilka han gärna
framställde som mytologiska figurer. Prov på hans
konst finnas i Versailles, Louvren, Wallace
Col-lection i London samt Condémuseet i Chantilly.
Nationalmuseum i Stockholm äger tre av N :s
porträttmålningar, däribland hertiginnan av
Orleans, kostymerad som Hebe (om dessa se R.
Hoppe i ”A. Watteau och andra 1700-talsmästare
i Nationalmuseum”, 1953). — Litt.: Monogr.
av P. de Nolhac (ny uppl. 1925). — Se bdd å
nästa sida.
Nattiné (vulgärspråklig nybildning efter
mati-né), sen kvälls- el. nattillställning (på biograf,
teater o. dyl.).
Nattmoln, lysande n., se Moln, sp. 182.
Natt och dag, bot., dets. som lundkovall (se
Kovall).
Natt och Dag, en av de äldsta adelssläkterna
av rent svenskt ursprung. Ätten för en delad
sköld, övre fältet guld, nedre blått (belagt med
spjälverk), vilket gav genealogerna vid
1500-talets slut anledning kalla släkten ”Dag och
Natt”, på 1600-talet ändrat till ”Natt och Dag”,
vilket senare upptogs av ättens medl. Ättens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
