Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalpark - National Portrait Gallery - Nationalprodukt - National Provincial Bank Ltd - National Recovery Administration (NRA) - Nationalråd - National Security Council - Nationalsocialism - Nationalsocialister, nazister, nasister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
National Portrait Gallery—Nationalsocialister
647
R. Florin); C. J. Anrick, ”Våra svenska n.”
(1927); E. Häyrén, ”Finlands
naturskyddsområden” (i ”Sveriges natur”, 1928).
National Portrait Gallery [nä7nl på’trit [-gä’lo-ri],-] {+gä’lo-
ri],+} museum i London invid National Gallery,
grundat 1856 och inrymmande porträtt i olja,
skulptur, teckning och akvarell av berömda
engelska män och kvinnor från 1500-talet till nuv.
tid.
Nationalprodukt, se Nationalinkomst.
National Provincial Bank Ltd [nä’/nl
pråvi’n-Jol bä’t)k li’mitid], engelsk storbank, grundad
1833 under namn av National Provincial
Bank of England och ”registrerad” 1880.
Utmärkande för detta inst. har varit, att det
redan från början inriktade sig på att bli en
inter-lokal bank. 1918 genomförde N. sin största fusion
genom att med sig förena Union of London &
Smiths Bank, vars första ursprung gick tillbaka
till 1839 och som nu var den 7 :e bland Englands
banker. Namnet ändrades till National
Provincial and Union Bank of
England. 1924 antogs nuv. namn. Genom
förbindelser med ett stort antal utländska banker är den
indirekt representerad över hela världen. N. är
en av Englands fem storbanker, the big fives.
National Recovery Administration [nä’/nl
ri-ka’vari gdministréi’Jan] (NRA), en kommitté
i U.S.A., tillsatt av president Roosevelt i maj
*933» med uppgift att genomföra ett industriellt
rekonstruktionsprogram inom ramen av de
utomordentliga fullmakter, som tilldelats presidenten
genom National Industrial Recovery Act (NIRA).
— Under 1933 infördes en serie undantagslagar,
nödvändiga som en förberedelse för
återuppbyggnadsarbetet men stående i den skarpaste
motsättning till tidigare konstitutionell praxis. Den
viktigaste av dessa var, förutom NIRA,
Agricul-tural Adjustment Act (AAA), avseende
genomgripande statskontroll över resp, industri och
jordbruk. Se vidare Förenta staterna, sp. 502.
Nationalråd (ty. Naticmalrat, ry. sovjet
natsio-nalnostej, fr. conseil national, sp. consejo
nacio-nal). 1) Den av den schweiziska
folkrepresentationens båda kamrar, som representerar folket
såsom helhet. — 2) Den av kamrarna i Österrikes
folkrepresentation enl. 1920 års författning, som
representerar folket såsom helhet. —■ 3) Den
kammare inom Sovjetunionens översta sovjet, som
representerar de stater, som ingå i unionen. Mera
rättvisande är termen nationaliteternas sovjet. —
4) Om ett spanskt n. under fascismen se
Falangen.
National Security Council [nä’/nl sikjo’ariti
kåu’nsl], en 1947 i U.S.A. upprättad
institution, bestående av presidenten, ordf, i National
Security Resources Board, utrikes-, försvars-,
armé-, marin- och flygministrarna. N. ger
presidenten råd i frågor, som beröra republikens
säkerhet.
Nationalsocialism, se Nationalsocialister.
Nationalsocialister, förk. nazister,
na-s i s t e r, ty. Nazi, medlemmar av och anhängare
till Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet samt
av partier, som starkt influerats av el. kopierat det
648
tyska partiets politiska förkunnelse och metodik.
Termen nationalsocialism är dock äldre och har
t. ex. i Sverige nyttjats redan av Rudolf Kjellén.
Det har även funnits partier, som tidigare än det
tyska betecknat sig som nationalsocialistiska.
Äldst och mest känt är det tjeckiska
nationalsocialistiska partiet, som
grundades redan 1897 och som bestod ännu
under mellankrigstiden i det då oberoende
Tjeckoslovakien; dess ledande kraft var då E. Benes.
Detta parti var ett radikalt vänsterparti och har
ingenting mer än namnet gemensamt med sådana
partier, som nu betecknas som
nationalsocialistiska.
Nationalsocialistiska tyska
arbetarpartiet (Nationalsozialistische deutsche
Arbeiterpartei, NSDAP) har sitt ursprung i en
alltysk (se Alltyska förbundet)
propagandaorganisation i München, ”Arbetsutskottet för en god
fred” (Arbeitsausschuss für einen guten Frieden),
bildat 7/3 1918 och urspr. omfattande 26 personer.
Efter det tyska nederlaget ombildades
organisationen 5/i 1919 till ett parti, benämnt Tyska
arbetarpartiet (Deutsche Arbeiterpartei).
Ordf, för München-avd. blev A. Drexler och
ordf, för den säkerligen ytterst efemära
riksorganisationen K. Harrer. På hösten 1918 inträdde
ett stort antal demobiliserade officerare och
soldater i partiet; bland dem märktes officeren
Rohm och soldaten Hitler, vilka båda mer än
de andra verkade för sina kollegers anslutning
till partiet. Snart nog kommo de att ge partiet
en ny prägel. Rohm knöt för dess del intima
förbindelser med de hemliga, ofta beväpnade
nationalistiska och kontrarevolutionära
organisationer, som det vid denna tid vimlade av i
Tyskland; Tyska arbetarpartiet blev dessa hemliga
förbunds o. a. halvmilitära organisationers
partipolitiska språkrör. Hitler var vid inträdet i
Tyska arbetarpartiet en okänd man, anställd som
politisk spion av armébefälet i München. Såväl
med avseende på medl :s antal och politiska
kvalifikationer som i fråga om relationer och
ekonomiska resurser intog partiet en mycket blygsam
plats. Hitler fick plats i det lilla partiets
styrelse. Vid ung. samma tid inträdde ytterligare
två män i partiet, vilka för detta kommo att spela
en viktig roll. Den ene var ingenjören G. Feder
(se d. o.). Den andre var en något
avsigkommen men begåvad skriftställare, Dietrich Eckart,
som främst ivrade för medelklassens stärkande
samt omfattade antisemitiska åsikter. Tills, m.
dessa två och Drexler utarbetade Hitler ett
programförslag med 25 punkter, vilket antogs i febr.
1920. Programmets nationalistiska karaktär
markerades av dess krav på alla tyskars enande i ett
Stor-Tyskland, Versailles- och S :t
Germainfre-dernas upphävande samt förvärvande av kolonier.
Ett större avsnitt var ägnat antisemitismen: tyskt
medborgarskap skulle allenast tillkomma personer
av tyskt blod, däremot icke judar, som voro att
betrakta som ”gäster”. Blott de förra skulle ha
politiska rättigheter, och de skulle ha ensamrätt
till alla ämbeten och till att verka inom press och
förlagsvärld. Vidare skulle invandring av
icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
