Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nasjonal samling (NS) - Nasr-eddin - Nasreddin hodja - Nassa, Stora och Lilla - Nassau (hertigdöme) - Nassau (stad i Hessen) - Nassau (stad på Bahamaöarna) - Nasti - Nastrand - Nasturtium - Nasua - Nasus - Nata el. nate - Natal (provins i Sydafrika)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
N asr-eddin—N atal
624
reellt hos det tyska rikskommissariatet. N :s
r i k s h i r d, en efterbildning av SS i Tyskland
gjorde sig skyldig till svåra övergrepp mot
patrioter. Quisling avlade i jan. 1945 ett sista
besök hos Hitler och anhöll därvid att få en friare
ställning i förh. till ockupationsmyndigheterna,
men han vann icke gehör. Från tysk sida
krävdes, att N. skulle bekämpa motståndsrörelsen
hårdare. En grupp ytterlighetsmän inom N.,
särsk. J. Lie, S. Riisnæs och H. Rogstad, höll
denna linje in i det sista. De förskansade sig
vid den tyska kapitulationen i maj 1945 på en
egendom utanför Oslo. Lie och Rogstad begingo
där självmord, medan däremot Riisnæs
tillfångatogs. Quisling och flertalet av hans övriga
närmaste män överlämnade sig åt myndigheterna el.
grepos av motståndsrörelsens kampgrupper. I
jan. 1942 hade den norska regeringen i London
stämplat N. som en förrädisk sammanslutning och
förklarat medlemsskap av densamma straffbart.
1944 hade N. c:a 48,000 medl. En räfst med
N. inleddes efter ockupationens slut 1945.
Partiet upplöstes, och dess aktiva medl. arresterades
och ådömdes olika straff.
Nasr-eddin, schah av Persien (1831—96),
uppsteg på tronen 1848. Han företog tre officiella
resor till Europa (1873, 1877 och 1889) samt
sökte i Persien införa europeiska sedvänjor. Han
föll offer för ett anarkistattentat.
Nasreddin hodja [hå’d/a], enl. turkisk
tradition en anatolisk skollärare, predikant och domare
från slutet av 1300- och början av 1400-talet. N.,
som ägde en spelande kvickhet och
förbluffande snarfyndighet, lär ha uppträtt som narr och
sanningssägare vid Timur-lenks hov. Han anses
vara upphovet till en mängd lustiga och för
turkiskt folkkynne karakteristiska anekdoter, som
genom århundradena levat på det turkiska
folkets läppar. Hans humoristiska historier voro
kända i Europa redan i början av 1600-talet och
kunna sedan spåras i olika diktares verk, ss. i
Goethes ”West-östlicher Diwan” (1819). På sv.
föreligga Ali Nouri, ”Nasreddin Khodjas
upptåg och skämt” (1902), och Fr. Böök,
”Nasreddin Hodscha” (1928).
Nassa, Stora och Lilla, obebodda skär och
holmar i Mö ja sn, Stockholms yttre skärgård.
Nassau [na’sau], till 1866 tyskt hertigdöme
med Wiesbaden som huvudstad, sedermera
huvuddel av regeringsområdet Wiesbaden i
Hessen-Nas-sau. N. omfattade 1865 4,708 km2 och hade 465,636
inv. — N. kom efter fördraget i Verdun 843 till
Tyska riket, styrdes av en sedan n oo-talet känd
ätt (grevarna av N.) och delades 1255 mellan
walramska och ottoniska grenarna. Den
förra, till vilken tyske konungen Adolf av Nassau
hörde, regerade i N. till 1866, då preussarna
annekterade landet. Ottoniska linjen delade sig i
linjerna N a s s au-O r a n i en, som innehade
ståthållarskapet i Nederländerna, och
Nassau-Katzenelnbogen. Denna sistnämnda klövs
i 4 grenar: Nassa u-S iegen,
Nassau-Dillenburg (utdöd 1739), N a s s a u-H
a-damar (utdöd 1711) och N a s s a u-D i e z. En
medlem av grenen N.-Diez, Johan Vilhelm Friso
(d. 1711), arvståthållare i Friesland, ärvde 1702
Vilhelm IH:s av Oranien flesta besittningar på
kontinenten och antog då titeln prins av Oranien.
Från hans son Vilhelm (d. 1751), som 1748 blev
arvståthållare i Nederländerna (Vilhelm IV),
härstammar det nuv. nederländska konungahuset.
Nassau [na’sau], stad och luftkurort i Hessen
i Tyskland, vid Lahn 15 km ö. om Koblenz; 2,200
inv.
Nassau [nä’så], huvudstad på Bahamaöarna
(se d. o.), på ön New Providences n. ö. kust; c:a
15,000 inv. Badort. Sjöfartsförbindelse bl. a.
med New York och Miami i Florida.
Nasti, bot., sådan rörelse hos ett dorsiventralt
organ, som förorsakas av yttre retningar men
vars riktning icke bestämmes av dessa utan
beror på det reagerande organet.
Nästrand (isl. Nästr^nd) ”likstranden”, plats
i Niflhem. Där finns (enl. ”Vgluspa”) en sal,
flätad av ormryggar, dörren vetter åt n., och
genom rökfånget falla etterdroppar in. I
strömmar av ormetter vada där menedare, mördare och
horkarlar, draken Nidhögg suger de dödas lik, och
vargar slita i människokroppar.
Nastu’rtium, Radicula, släkte av fam.
kors-blommiga. Innefattar örter med vanl. parbladiga
el. parflikiga blad. Skidorna äro täml. korta,
vanl. försedda med spröt.
Allmännast i Sverige är N. palustre,
sumpsenap, som har små, gula
blommor och växer på stränder, i
diken o. dyl. ända upp till Lappland.
N. aquaticum, källkrasse, har
större, vita blommor och är täml.
sällsynt i under vintern ej tillfrusna
källdrag och rännilar i s. Sverige.
Nyttjas som sallat och har
inplanterats på åtskilliga ställen. Se även
Pepparrot.
Näsua, zool., se Näsbj örnsläktet.
Näsus, lat., näsa.
Nata el. n a t e, bot., ett namn på
Stellaria media.
Natäl [eng. utt. natä’1], provins
i Sydafrikanska unionen (se karta
vid d. o.), på s. Afrikas ö. kust;
91,385 km2; 2,408,433 inv. (1951),
därav nära 11 % européer, till största del
engelsmän. N., ligger mellan Indiska oceanen och det
sydafrikanska platålandets s. ö. randberg, de mer
än 3,000 m höga Drakensbergen. Berglandet
sänker sig terrassformigt mot kusten och är i N.
huvudsaki. uppbyggt av karrooformationens
konglomerat, skiffrar, sandstenar och lavabergarter.
I sluttningarna ha floderna, ss. Tugela och dess
biflod Buffalo River, utskurit djupa
erosions-dalar. Klimatet är vid kusten tropiskt med en
medeltemp. i Durban för juli av i6°a och för
febr. 23^7. Pietermaritzburg (675 m ö. h.) har
blott 14?’ för juni och 23^0 för febr.
Nederbörden växlar mellan c:a 700 och 1,200 mm årl.;
maj—sept. äro nästan regnlösa. Vegetationen är
vid kusten tropisk skog med mangrovearter, vilda
bananer och palmer. På högre nivåer består den
Nasturtium
aquaticum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
