Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nasafjället, Nasafjäll - Nasaler el. näsljud - Nasalering - Nasaréer - Nasarener - Nasaret, Nazareth - Naseby - Nash, John - Nash, Jörgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Nasaler—Nash
620
Nasaret.
vens dal. Gruvan förvärvades 1947 av Bolidens
gruv.-ab.
Nasäler (av lat. näsus, näsa) el. n ä s 1 j u d,
sådana språkljud, vid vilkas bildning gomseglet
hålles något sänkt (så att luftströmmen från
svalget kan taga vägen genom näsan), dock ej mer
än att även vägen till munhålan samtidigt förblir
fri. Om då luftströmmen på någon punkt inom
munhålan fullständigt avspärras, alstras de
vanliga nasalkonsonanterna (el. n. i inskränkt
mening): m-, n- och v (ÖK^-)ljuden, alltefter
kontaktpunkten. Om däremot en del av
luftströmmen tillätes löpa ut genom munnen, uppstå
de olika nasalvokalerna ä, è, öm. fl.,
alltefter tungläget. De senare, som alltså bildas
precis som de vanliga (orala) vokalerna, blott med
delvis sänkt gomsegel, uppkomma i regel så, att
en oral vokal genom inflytande av en intillstående
nasalkonsonant nasaleras, så i franskan, där
i t. ex. an [uttal ä] a nasalerats av n (som sedan
förstummats), i portugisiskan, i polskan m. fl.
språk.
Nasalèring, förändring av en vokals uttal,
bestående i att vokalen, genom att dess normala
artikulationsläge kombineras med en partiell
sänkning av gomseglet, får näsresonans.
Nasaréer, invånare i Nasaret (se d. o.).
Nasarèner, tysk konstnär sgrupp i Rom i
början av 1800-talet, representerande romantisk
strävan. Gruppens grundare voro F. Overbeck och
F. Pforr. Bland övriga, som slöto sig till dem,
voro två bröder Veit och två bröder Schadow,
J. Schnorr v. Carolsfeld, P. Cornelius och J.
Führich. N. el. Isidorobröder blevo de kallade
av samtida efter klostret San Isidoro, där
flertalet bodde. De eftersträvade enkel hållning och
känslans äkthet; sina utgångspunkter sökte de i
prerafaelitisk konst i Italien, Flandern och
Tyskland. I Sverige företrädde G. E. Hasselgren n:s
riktning. En gren av denna överfördes till
England av W. Dyce, som påverkade F. Madox
Brown m. fl. — Litt.: P. Kaufmann, ”Auf den
Pfaden nazarenischer und romantischer Kunst”
(1922).
Nasaret, Nazareth, arab. en-Näsira, stad
i Galiléen i Palestina, i en fruktbar dal 25 km
v. om Gennesaret; c:a 11,300 inv. (1941), omkr.
% kristna och % muhammedaner. Stadens
gamla byggnader äro till största del förstörda el.
ombyggda. Märkligast är Bebådelsekyrkan med
en krypta på den plats, där ängeln skulle ha
uppenbarat sig för Maria; den tillhör nu
fran-ciskanorden, vars stora byggnadskomplex även
innehåller hospits. N. var Jesu hemort och trol.
även födelseort; han hade dock icke någon större
framgång där med sin förkunnelse (Luk. 4:16
—30). I biblisk tid hade staden föga anseende
(Joh. 1:4Ö). I det nuv. N. visas många
minnes-platser från Jesu liv, utom bebådelseplatsen
Josefs bostad, Mariakällan och synagogan, där Jesus
lärde. N. är vallfartsort. — Litt.: G. Dalman,
”Orter och vägar i Jesu lif” (1918).
Naseby [néi’zbi], by i mell. England, 20 km
n. n. v. om Northampton. Där besegrades Karl
I av parlamentstrupperna under Fairfax och
Cromwell 14 juni 1645.
Nash [nä’J], John, engelsk arkitekt (1752—
1835). Han blev en typisk representant för den
klassicism, som vid 1800-talets början återupptog
den ”palladianska” stilen, senrenässansens
monumentala kolonnarkitektur. Ombyggnaden av
Buc-kingham Palace, London, är hans förnämsta verk.
Nash [nä’J], Jörgen, dansk författare (f.
1920). N. är en av de få företrädarna för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
