Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Narcissväxter, amaryllidacéer - Narcotica - Nardus - Nardusolja - Nargile - Nargö - Narkissos - Narkomani - Narkos - Narkos-apparat, -mask - Narkosologi - Narkotin - Narkotiska medel, narkotika - Narodna Odbrana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Narcotica—Narodna Odbrana
614
tropiska arter med stora, vackra och doftande
blommor i rikblommig flock. Inemot 40 arter
odlas i växthus. Pancratium har trattlik krona.
Ett dussin arter finnas på Kanarieöarna, kring
Medelhavet och i Främre Indien. P. maritimum,
som växer på sandiga stränder i Sydeuropa,
nyttjas som surrogat för havslök. Jakobsliljan,
Sprekelia formo sis sima, har en 2 dm hög stängel,
som uppbär en ensam, tvåläppig, röd och
ho-nungsrik blomma, vilken i solsken synes
överpudrad av guldstoft. Om Hippeastrum och
Hy-menocallis se dessa ord. Narcissus, närmare 40
arter, har sitt utbredningscentrum i v.
Medel-havstrakterna. Blomkalken är sambladig, med
smal pip och utbrett bräm. Kring pipens
mynning sitter en klocklik el. skålformig bikrona.
Släktets mest bekanta arter äro N. poeticus,
pingstlilja, N. pseudo-narcissus, påsklilja, N.
jon-quilla, jonkvill, och N. tazetta, tazett (se färgpl.).
Agaveväxter, Agavoideae, ha de vanl. tjocka och
köttiga bladen i en rosett, som oftast är markställd
el. sitter på en pelarformad stam. Hela
under-fam. är amerikansk (jfr Agave och Fourcroya).
Polianthes tuberosa, ”tuberos”, från
Centralamerika liknar bromeliacéer och odlas ofta i en
dubbelblömmande form till snittblommor.
Hy-poxisväxter, Hypoxidoideae, ha alla rotstock.
Alstroemeria har sitt utbredningscentrum i Chile.
A. aurantiaca är härdig i Stockholmstrakten;
andra arter trivas väl i hemmen. Molineria
re-curvata (= Curculigo recurvata) från
Sundaöar-na och n. Australien har ända till 1 m långa,
längs efter veckade, dekorativa blad och är en
omtyckt krukväxt.
Narcotica (av grek. na’rke, bedövning),
narkotiska el. dövande medel, ämnen med
förlamande verkan på stora hjärnan, särskilt dess
bark, varav följa ro och sömn, narkos. Till
n. räknas: 1) bedövningsmedel (se d. o.)
el. anestetiska medel, t. ex. kloroform
och eter, 2) sömnmedel (se d. o.), ss.
klo-ral och veronal, 3) alkohol (se d. o.), vars
verkan i princip överensstämmer med övriga n:s,
samt 4) opium (se d. o.) och morfin (se
d. o.) m. fl. narkotiskt verkande växtbaser.
Na’rdus, bot., se Stagg.
Nardusolja, välluktande olja, bibelns
”koste-lig nardus”, som erhålles av rotstocken hos den
i Himalaja växande Nardostachys jatamansi, av
fam. Palerianaceae.
Nargile (av pers, närgtle, kokosnöt),
orientalisk vattenpipa, som består av vattenbehållare
av varierande form, piphuvud av metall el. lera
samt sugslang. Piphuvudet förses med glödande
kol, och tobaken lägges på dessa. I andra delar
av Orienten användes kokosnöt, resp, kalebass
som vattenbehållare. — Se bild vid Arabien,
sp. 670.
Nargö, estn. Naissaar, ö vid Estlands n. kust,
15 km n. v. om Reval; 18 km2; 450 inv. (1934),
därav 155 svenskar. Strax före 1 :a
världskrigets utbrott läto ryssarna utrymma ön för
be-fästningsanläggningar. Inv. flyttade då till olika
platser i Estland, Finland och Sverige. Senare
tilläto de estländska myndigheterna dem att
åter
vända, och härav begagnade sig ett par hundra
personer. Även under 2:a världskriget (1940)
var N. utrymd, då ön tvangs att ta emot
sov-jettrupper. 1941 befriades ön från bolsjevikerna,
och nargöbor kunde vända åter till sina hem.
Då sovjettrupperna på hösten 1944 återerövrat
Estland, var praktiskt taget N:s hela svenska
befolkning överflyttad till Sverige (jfr
Estlands-svenskar).
Narki’ssos (grek. Na’rkissos, lat. Narci’ssus),
i grek. myt. en skön yngling, vilken förälskade
sig i sin egen bild, som han såg i en källa, och
borttvinade i otillfredsställd trånad. Efter hans
död spirade blomman med samma namn upp ur
jorden. Ibland uppges, att Echo (se d. o.) älskat
honom.
Narkomani (av grek. na’rkosis, bedövning,
och mani’a, vansinne), en psykisk sjukdom, som
karakteriseras av ett kroniskt missbruk av och
begär efter gifter, vilka ingå i medikament med
smärtstillande (t. ex. morfinpreparat), lugnande
och sömngivande (t. ex. brom- el.
barbitursyre-preparat) el. stimulerande verkan.
Narkos [-å’s] (grek. na’rkosis), känslolöshet
(i hela kroppen el. i särskilda kroppsdelar),
bedövning, domning. Se Bedövningsmedel. —
Narkotisk [-ka.’-], bedövande.
Narkos-apparat, -mask. För tillförande av
narkosmedlet vid inhalationsnarkos använder man
sig i enklaste fall av en s. k. narkosmask,
en metalltrådskorg, i vilken lägges flera lager
gasväv och som placeras över näsa och mun,
varefter man droppar narkosmedlet på masken.
Man använder numera ofta mer el. mindre
komplicerade narkosapparater, vilka
möjliggöra noga avvägd tillförsel av gasformiga
narkosmedel, ev. kombinerat el. alternerande med
t. ex. eter. Möjligheter finnas även för
syrgas-tillförsel, varjämte andningen kan kontrolleras via
en i systemet inkopplad gummiblåsa.
Utandnings-luftens koldioxid absorberas i ett filter,
innehållande natronkalk. Narkos ges via en tättslutande
ansiktsmask; systemet är alltså slutet. Narkos
genom insprutning av narkosmedel i blodet har
under senare år fått vidsträckt användning, dels vid
kortare ingrepp, som ej fordra nämnvärd
musku-lär avslappning, dels i kombination med
inhalationsnarkos. Vid många större sjukhus handhaves
narkosen och övriga bedövningsformer numera
av särskilda narkos- el. anestesiläkare.
Narkosologi (till grek. na’rkosis, bedövning,
och lo’gos, lära), anestesiologi, läran om
bedövningsmedel och bedövningsteknik, en under
de senaste decennierna introducerad specialitet
inom medicinen. Dess utövare kallas narkosläkare
el. anestesiologer.
Narkotin, näst morfin den i opium rikligast
förekommande alkaloiden, har även i täml. stora
doser icke någon giftverkan.
Narkotiska medel [-kå’-], narkotika, se
Narcotica och Bedövningsmedel.
Närodna Odbrana [å’d-], serb., ”folkförsvar”,
namn på en serbisk politisk förening för
stor-serbisk propaganda. Grundad okt. 1908, spelade
den under bosniska annexionskrisen s. å. en
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
