- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
611-612

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Napoleon III (Charles Louis Napoléon Bonaparte, fransmännens kejsare) - Napoleon IV (Louis, fransk tronpretendent) - Napoléon d’or - Napoli - Nappa, nappaskinn - Nar - Nara - Narasväxt - Narayana - Narbada, Nerbudda - Narbonne - Narciss - Narcissism - Narcissväxter, amaryllidacéer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

—Narciss växter 612

carätra sattra), urspr. kanske en siare, som
upphöjts till gudomlig ställning. Senare kom N. att
beteckna ”högsta väsende” i allm., ss. Brahman,
Visnu, Giva, Kri§na.

Narbada [ne’rbada], Nerbudda, flod i
Indien, 1,300 km lång, upprinner 1,000 m ö. h. i
Maikalbergen och mynnar nedanför staden
Broach i Cambaybukten. Sjöfarten är föga
betydande. Endast till Broach kunna större fartyg
gå. N:s vatten användes i stor utsträckning för
konstbevattning. N. är näst Ganges hinduernas
heligaste flod; längs den ligga ett stort antal
vallfartsorter.

Narbonne [narbå’n], stad i franska dep.
Aude, Languedoc, vid Canal de la Robine, 8 km
från Medelhavet; c:a 30,000 inv. N. grundades
118 f. Kr. som den första utomitalienska
borgar-kolonien (Narbo Martii, Narbona), var
huvudstad i Gallia Narbonensis och från 200-talet till
1790 säte för en ärkebiskop. Det erövrades 412
av västgöterna, 508 av burgunderna, 720 av
araberna och 759 av frankerna men förlorade
småningom i betydelse på gr. av hamnens
uppslam-ning. N. kom 1507 till franska kronan. N. har
märkliga byggnader i gotik och renässans, främst
kyrkan Saint-Just, vars storslagna kor tillkom
1272—1332. Église de Lamourgier är nu arkeol.
museum. Förra ärkebiskopspalatset inrymmer
bl. a. rådhuset och en stor keramiksaml. Av
byggnader från antiken återstå en bro och ruiner av
en amfiteater. N. har stor vinmarknad,
spritindustri och svavelraffinaderi samt är sedan
gammalt berömt för sin honung.

Narci’ss, bot., se Narcissväxter.

Narcfesfsm, av Narkissos (se d. o.), en i
psykoanalytisk litt. ofta återkommande
benämning på det tillstånd i barnets liv, då
självupp-tagenheten och jagintressena dominera. I vissa
psykoneurotiska tillstånd framträder n. mer el.
mindre tydligt som en böjelse för sj älvbespegling.

Narcissväxter, amaryllidacéer,
Ama-ryllidäceae, monokotyledon växtfamilj, som är
nära släkt med liljeväxterna. I det vanl.
undersittande fruktämnet utveckla sig ofta blott få
fröämnen till mogna frön. Den översittande
kalken består av två blombladskretsar, och
ståndarna äro sex. N. äro örtartade lökväxter; några
få ha rotstock. Familjens omkr. 1,000 arter
förekomma talrikast i de tropiska och subtropiska
stäppområdena. Särskilt rika på n. äro Kaplandet
och Pyreneiska halvön. I Sverige saknas vilda
n. Familjen indelas i fyra underfam.
Amaryllisväxter, Amaryllidoideae, ha lök och blommorna
ensamma el. i en flock i toppen av en stängel.
Haemanthus, penselblom- el. blodliljesläktet, har
små blommor i rikblommiga, av stora och
brokiga hölsterblad omslutna blomsamlingar. H.
albi f los, H. natalensis m. fl. jämte ett stort antal
bastarder odlas som krukväxter. Om Clivia se
d. o., om Galanthus se Snödroppe och färgpl. och
om Leucojum se d. o. Amaryllis belladonna och
Vallota purpurea härstamma båda från Kaplandet.
Ixioliron montanum med violetta blommor är fullt
härdig och förtjänar att odlas i Sverige. Crinum,
haklilja, utgöres av omkr. 130 tropiska och sub-

611 Napoléon d’or-

propaganda för kejsardömets återupprättande. I
sitt äktenskap med Eugénie de Montijo hade N.
endast en son, Louis Napoléon. — Till N:s
omfattande författarskap hörde även ”Histoire de
Jules César” (2 bd, 1865—66). —• Litt.: P. de
La Gorce, ”Napoléon III et sa politique” (1933),
P. Guériot, ”Napoléon III” (2 bd, 1933—34), A.
Guérard, ”Napoléon III” (1943); R. Burnand,
”Napoléon III et les siens” (1948). På sv.
föreligga T. Säve, ”N. III och det andra franska
kejsardömet” (1901—03) och O. Aubry, ”Andra
kejsardömet” (1941).

4) Napoleon ”IV”, N. Eugène Louis
Jean Joseph, fransk tronpretendent (1856—79),
son till N. III och Eugénie de Montijo. N.,
”kejsarprinsen”, utbildades efter 1867 under
ledning av general Frossard och informatorn A.
Filon. Vid fransk-tyska krigets utbrott 1870
åtföljde han fadern i fält och deltog i
skärmyts-lingen vid Saarbrücken; efter återtåget till
Chå-lons skildes han från hären och sändes genom
Belgien till England, där han i sept.
återförenades med sin mor. 1872—75 genomgick han
militärskolan i Woolwich; efter faderns död 1873
proklamerades han 1874 offentligt som
bonapar-tisternas tronpretendent under namn av N. IV
Delvis för att vinna prestige som sådan gick N.
ut som frivillig med den engelska
militärexpeditionen mot zulukaffrerna 1879. Härunder deltog
han i en rekognoscering; truppen stötte på en
större zulustyrka och retirerade skyndsamt,
varvid N. övergavs och dödades. Hans lik
återfördes till England och begrovs först i
Chisle-hurst, sedan på kejsarinnans egendom
Farn-borough. — Litt.: Katherine John,
”Kejsarprinsen” (1941).

Napoléon d’or [napåleå’ då’r], benämning på
den franska 20-francen i guld under Napoleon
I och III.

Napoli [na’påli], it. namnet på Neapel.

Nappa, nappaskinn, kombinationsgarvat
(alun-vegetabiliskt) samt kulört färgat fårskinn,
som användes till handskar med narvsidan utåt.
Numera benämnas även
alun-krom-kombinations-garvade och rent kromgarvade fårskinn n.

Nar, ribba el. klen träslå, spec. vid
användning som sammanhållande organ till en av
bräder bestående yta.

Nara, stad i Japan, på v. Hondo, 40 km ö.
om Osaka; 70,000 inv. N. är känt för sina
stora parkanläggningar och zoologiska trädgårdar
och är livligt besökt av turister. — Se bild vid
Japansk konst, sp. 383.

Närasväxt, Acanthosi’cyos ho’rrida, en till
fam. Cucurbitaceae hörande risig och taggig el.
tornig buske, som växer på flygsandsdrivor i
Sydvästafrika och öknen Kalahari. De nästan
klotrunda, omkr. 1 dm tjocka frukterna ha
välsmakande, orangeröd pulpa, som jämte de
fett-haltiga fröna utgör en del hottentotters
förnämsta föda.

Näräyana, i en gammal indisk ritual text
identisk med världssjälen och -skaparen, som vunnit
denna ställning genom ett fem dagars offer (pan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free