Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Najadaceae - Najader - Najas - Nakenfröiga växter, gymnospermer - Nakenkultur, nudism - Nakke Hoved - Nakna jungfrun - Nakskov - Nakterhus - Naltjik - Namaland, Namaqualand - Namangan - Namdalen, Namsdalen - Nam-dinh - Namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591 Najader—Namn 592
smala, oftast motsatta, tandade el. taggiga blad.
De små, oskaftade blommorna ha hinnartat,
enkelt el. dubbelt hylle och en ståndare el. ett
fruktämne. Najas marina, havssärv, anträffas
flerstädes i bräckt, sällan i sött vatten i ö. Sverige,
från Skåne upp till Hälsingland.
Najäder, hos forntidens greker till skillnad
från havsnymferna (okeanider och n e r
e-i d e r) de kvinnliga gudaväsen, som tänktes bo
i inlandsvattnen, särskilt i källorna.
Najas, bot., se Najadaceae.
Nakenfröiga växter, g y m n o s p e’r m e r,
Gymnospe’rmae, bilda den mindre av
faneroga-mernas båda underavd. De igenkännas främst på
att fröämnena sitta nakna på de öppna
fruktbladen (d. v. s. fröämnena äro ej omslutna av
ett fruktämne). Blommorna sakna vanl. hylle och
äro enkönade. De gro med en pollenslang, som
växer ned genom mikropylen och arkegonhalsen
till äggcellen. Hos Ginkgo och kottepalmer (se
Cycadales) finnas självrörliga sädesceller.
Fröämnena innehålla redan före befruktningen
frövita, och typiska arkegon sitta nedsänkta i
frövitans övre del. N. äro träd eller buskar med
vanl. rikt förgrenad stam. Nu levande n. omfatta
4 klasser, Cycadales, Ginkgoales (se dessa ord),
Coniferae (se Barrträd) och Gnetales (se d. o.).
Om utdöda n. se Bennettitales, Cordaitales och
Cykadofyter.
Nakenkultur, nudism, en från Tyskland
härstammande idealistisk rörelse, vars anhängare
söka att genom nakengående sommartid ute i
naturen och genom propaganda väcka intresse för
en bättre kroppsvård samt, som de säga ”en
sundare syn på de sexuella problemen”. Rörelsen
är starkt etiskt betonad.
Nakke Hoved [hö’30], dansk fyrplats strax
ö. om Gilleleje på Själlands n. kust.
Nakna jungfrun, bot., se Tidlösa.
Nakskov [na’gsgåu], stad på Lollands
västkust, Danmark; c:a 16,000 inv. N. är ändpunkt för
järnvägen från Nyköbing F med bibanor till
Kra-genæs och Rödby. Ångbåtsförbindelse med
Spods-bjerg på Langeland. S:t Nicolaikyrkan är från
1400-talet. Gymnasium. Bland de viktigaste
industrierna märkas det stora skeppsvarvet, där de
flesta av östasiatisk Kompagnis fartyg byggas,
vidare Danmarks största sockerfabrik samt
fabriker för framställning av kondenserad mjölk
och havregryn. N. besattes 1658 och efter
belägring 1659 av svenskarna.
Nakterhus (ty. Nachthaus), ett slags
pelarfor-mat skåp, vari far tygskompass upphänges.
Naltjik [na’ljt/ik], huvudstad i Kabardinska
ASSR, Nordkaukasien, vid en bibana till Rostov
—Baku-järnvägen; c:a 50,000 inv. Känd sedan
1905 som sommarkurort, turist- och
alpinistcent-rum.
Namaland, Namaqualand, torrt kustland
i s. v. Afrika, delas av nedre Oranjefloden i
Stora N. i n., utgörande s. delen av f. d. Tyska
Syd-västafrika, och Lilla N. i s., en del av Kapprov.
Kusthamnen Port Nolloth har järnväg till
huvudorten Springbok(fontein) i ett koppardistrikt.
Namanga’n, stad och bomullsodlingens centrum
inom Ferganabäckenet i Uzbekistan, SSSR, vid
Kokand—Tasjkumyr-järnvägen; 77,351 inv.
(tQ39)- Bomulls- och sidenindustri. Frukthandel.
Namdalen el Namsdalen, kring Namsen,
Nord-Tröndelag fylke, Norge, omfattar i s.
G r o n g s och Overhalla skogrika bygder.
Nordlandsbanan går genom N. med sidospår till
Namsos.
Nam-dinh, stad i Viet-Nam i Indokinesiska
federationen, vid floden Cois delta 70 km s. s. ö.
om Hanoi; c:a 40,000 inv. Järnväg till Hanoi.
Namn (lat. nömen pro’prium), det ord, med
vilket en person el. ett föremål betecknas som
individ till skillnad från andra av samma art.
Personnamnen förete hos skilda folk
olika slags egenheter i bildningssätt och
bemärkelse. De ha stundom hämtats ur språkets
vanliga ordförråd, men oftast ha genom
sammansättning el. avledning bildats nya ord, som då i sin
särpräglade form burit sin karaktär av n. —
Hos vilda folk uppkallar man de nyfödda efter
naturföreteelser, kroppsliga egenskaper, efter djur
och växter o. s. v. Vid en något framskriden
odling inträder gärna seden att vid
namnbildningen anknyta till någon gudoms namn. — Bland
de indoeuropeiska folken har från urminnes tid
gällt som regel, att n. skulle utgöra tvåledade
sammansättningar. Dessa fingo ofta en vacker
och djuptänkt innebörd men kunde också vara
tillfälliga sammanställningar av två som namnled
gärna nyttjade ord. Aven uppstodo kortformer,
smeknamn o. dyl., vilka stundom brukades
alternerande med det fullständiga n., stundom i fullt
självständig funktion. Grekens n. — han bar i
regel blott ett — ägde vanl. en högtidlig prägel,
innehöll en föräldrarnas välönskan för barnets
framtid el. uttryckte en framstående egenskap.
Romarnas n. voro ej sällan osammansatta och
ofta hämtade från lägre föreställningskretsar än
grekernas: Crassus betyder fet, Naso stornäst,
Porcius svinaherde, Sextus den sjätte o. s. v.
Dock uppkommo under kejsartiden n. med vacker
etisk betydelse. Även hos romarna bar man urspr.
endast ett n., men tidigt kom därtill ett andra,
och på republikens tid voro tre n. regeln, näml,
förnamn (praenomen), släkt-(ätt-)namn (nomen)
och familjenamn (cognomen), t. ex. Lucius
Cor-nelius Scipio.
Germanerna läto med förkärlek sina
mansnamn påminna om krigisk bragd, om vapen, jakt,
mod och rådklokhet. Även i kvinnornas n. uttryck
-kas ofta liknande begrepp och egenskaper.
Typiskt germanska namnbildningar äro sålunda
sammansättningar med Ger- och -ger (geirr, spjut)
som fsv. Germund, Hol(m)-ger; med
Gun-(-gun), Hild- (hild), Vigh- (-vigh) — alla med
betydelsen ”strid” — som fsv. Gunnar, Hildulf,
Ragnhild, Vighbiorn o. s. v.; med Sigh- (seger)
som Sighurd, Sighmund etc. Karakteristiska äro
även de många bildningarna på djurnamn, t. ex.
Björn (-björn), Ulf- (ulf) o. s. v. Ytterst vanliga
äro över hela det germanska området n., bildade
i anslutning till gudamakterna el. deras n. Hit
höra t. ex. nordiska n. på As-, Frö-, Tor-, -tor
och -tora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
