Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mästersång - Mät - Mätare - Mätarfjärilar - Mätarpenningar - Mätband, måttband - Mätbatteri - Mätbord - Mätbrev - Mätglas - Mätisman - Mätkolv - Mätningsman - Mätningsregler - Mätningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mästersång—Mätningsväsendet
548
547
Mästersång (ty. Meistergesang), den
didaktiska lyrik, som i Tyskland framgick ur
medeltidens minnesång och odlades skråmässigt under
1300—1500-talen, nästan uteslutande inom
städernas hantverkarkretsar. Mästersångarna drevo
den senare minnesångens formförkonstling vida
längre genom nya, pedantiska regler.
Sammanfattningen av de noggranna föreskrifter, som
måste följas vid m:s diktande, kallades tabulatur.
Inom sångarskrået uppsteg man under en rad av
prov från lärling till mästare. Ofta höllos
offentliga sångartävlingar. — Innehållet i m. var mest
av religiös-uppbygglig art, uppfattningen torr och
kälkborgerlig. De mest blomstrande sångskolorna
funnos i Nürnberg och Augsburg på 1500-talet,
och det berömdaste namnet inom dem är Hans
Sachs. Ur m:s kretsar framgingo även talrika
dramer, vilka uppfördes vid de offentliga
sammankomsterna. -— En livfull men ohistoriskt
förskönad framställning av mästersångarna har R.
Wagner givit i sitt musikdrama ”Die
Meister-singer von Nürnberg” (1868). — Litt.: W.
Stammler, ”Meistergesang” (i ”Reallexikon der
deutschen Literaturgeschichte”, 4, 1931).
Mät, taga i mät, se Utmätning.
Mätare. 1) Anordning för att registrera
förbrukningen av gas, elektrisk ström, vatten o.
dyl. — 2) (Zool.) Se Mätarfjärilar.
Mätarfjärilar, Geome’tridae, underordn. av
nattfjärilarna, som kännetecknas genom att de
långsmala larverna blott ha två par bukfötter.
Larverna krypa
framåt genom
att flytta de
bakre,
fotbärande lederna
intill bröstsegmenten. Därvid
böjes kroppen
i en båge,
var
efter den främre delen sträckes ut i sin
fulla längd, så att det ser ut, som om
djuren mäta upp den väg de tillryggalägga.
Antennerna äro antingen fint tillspetsade,
trådformiga el. ibland kam- el. fjäderlika.
Många arters larver äro förvillande lika
yngre kvistar. Oroade sträcka de ut kroppen stelt
i sned riktning mot grenen och hålla sig fast med
bakfötterna, ett exempel på ”skyddande likhet”.
I Sverige finnas över 300 arter, av vilka flera
äro skadedjur, t. ex. frostfjärilar,
krusbärsmäta-ren, lindmätare och tallmätare. Större
björkmätaren, Amphidasis betidaria, med kritvit
bottenfärg, som är rikligt beströdd med svarta punkter
och prickar, är en av Sveriges största m..
Mätarpenningar, i somliga städer utgående
avgift för mätning av handelsvaror.
Mätband, måttband, längdmätningsredskap,
som för tekniskt bruk numera alltid utföras av
bandstål. Inom lantmäteriet och städernas
mät-ningsväsen användas band av 20, 25, 30, 50 och
100 m längd. De kortare banden äro i regel
graderade i mm, de längre i m. De förra
användas huvudsaki. vid detalj mätning, de senare vid
stommätning, varvid bråkdelar av meter mätas
Larv av krusbärsmätare.
med mm-graderat hjälpband om 1 m el. med
meterstock (tumstock).
Mätbatteri, vid art. organiserat förband för
eldlednings- och underrättelsetjänst. Numera
organiseras särskilda kårmätbatterier, med
organ för ljudmätning, fältmätning (se
Mät-tjänst) och fototjänst, vilken sistn. närmast har
till ändamål att inhämta underrättelser om
fienden genom fotografering av fiendens
gruppe-ringsterräng.
Matbord vid kartering använd träskiva,
försedd med en skruvanordning för montering på
stativ. På det med ritpapper överspända och
medelst dosvattenpass horisonterade m. placeras det
vid kartläggning nyttjade instrumentet, t. ex. en
distanstub.
Mätbrev, se Skeppsmätning.
Mätglas, se Mensur.
Mätisman, äldre beteckning för
värderings-man.
Mätkolv, kem., se Kolv 2).
Mätningsman, befattningshavare i stad el.
stadsliknande samhälle, som har att enl. lagen
om fastighetsbildning i stad inom staden el.
samhället utföra jorddelningar, tomtindelningar,
tomtmätningar o. dyl. Behörighet till befattning som
m. tillkommer den, som inom riket avlagt
lant-mäteriexamen el. civilingenjörsexamen vid
teknisk högskolas avd. för väg- och vattenbyggnad
och därjämte minst två år under sakkunnig
ledning utövat väl vitsordad praktisk verksamhet
inom fastighetsbildningsväsendet.
Mätningsregler, sjösportv. M. för segeljakter
avse att för kappsegling dels kunna jämföra
båtar av olika storlekar, handikap-segling, dels att
till vissa storleksklasser sammanföra båtar med
samma mätningstal, klasskappsegling,
varvid ingen respit (tidsgottgörelse) beräknas. M.
utgingo till en början från handelsfartygens
mätning av den inre rymden, de s. k. tonreglerna.
1886 infördes i m. genom engelsmannen Dixon
Kemp segelarean genom den s. k. 1 ä n g d-s e g e
1-arearegeln R = L" S : C, där L är =
längden i vattenlinjen och C = 131 för mått i
meter. Den gällde i Sverige 1887—1908. Efter
några års försök att erhålla en sjödugligare
båttyp enades de flesta europeiska länder 1906 om
den första internationella regeln
(R-regeln), sedermera flera ggr reviderad. Den 1907
i Sverige antagna regeln ändrades 1920 och åter
1934 samt ersattes för vissa jaktklasser 1950 av
en ny regel, den s.k. C R-r e g e 1 n
(cruiser-ra-cer). Den i Sverige (som protest mot de smala,
veka båtarna efter ursprungliga R-regeln) sedan
1908 tillkomna
skärgårdskryssarre-g e 1 n utgår vid klassindelningen från bestämda
segelareor, 22, 30, 40, 55, 75, 95, 120 och 150
m2, till en början med principiell frihet betr,
skrovet. Dock ha senare härvid tillkommit
åtskilliga restriktioner. Andra m. (bland gruppen
havskryssarregler) äro: den amerikanska
regeln, numera övergiven för C C A-r e g e I n,
den engelska ROR C-r e g e 1 n samt svenska
öster sjöregeln (1929, med smärre ändringar 1951).
Mätningsväsendet, den verksamhet i städerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
