Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Müntzing, Arne - Münzer, Thomas - Myocardium - Myogale - Myogen - Myoglobin - Myograf - Myokardit - Myom - Myomerer - Myop - Myopi - Myosin - Myosit - Myosotis - Myosurus - Myotomi - Myotoni - Myoxus - Myr - Myrbaggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Münzer—Myrbaggen
458
s. å., assistent vid Svenska sockerfabriks ab:s
vitbetsförädling, Hilleshög, 1929—31,
föreståndare för Sveriges utsädesfören:s kromosomavd.
1931—38, prof, i ärftlighetslära vid Lunds univ.
1938. M. har arbetat med cytologi, genetik,
artkorsningar, sambandet mellan
kromosomförhål-landen och genetik och har använt de cytologiska
iakttagelserna för studium av växtsystematiska
frågor hos ett stort antal växtarter. Han var
den förste, som
lyckades experimentellt
framställa en linneansk
art (Galeopsis
Tetra-hit ur G. PubescensK
speciosa) genom
kro-mosomökning. M. har
publicerat talrika
genetiska avh., av vilka
en avsevärd del
behandla polypoidipro-blem och användningen
av experimentellt
framställda polypoider
inom växtförädlingen.
En annan av M:s
arbetsriktningar gäller s. k. accessoriska
kromo-somer hos råg o. a. växtsläkten.
Münzer [my’ntsar], Thomas, tysk
refor-mationsteolog (omkr. 1490—1525). Han blev 1520
genom Luthers förmedling predikant i Zwickau
men drevs genom egna erfarenheter och
inflytelser från den medeltida apokalyptiken och
sek-terismen till en spiritualism, som på grundvalen
av omedelbara, av ”bibelpåven” oberoende
andeingivelser ville nå utöver Luther till en verkligt
andlig religion med församlingar av idel heliga.
Då de gudlösa hade makten i samhället, måste
den nya församlingsbildningen föregås av en
social omvälvning i kommunistisk riktning. Genom
några av M:s anhängare, de s. k.
Zwickau-profeterna, fördes dessa idéer till
Witten-berg, så att Luthers snabba ingripande
påkallades (mars 1522). Avsatt redan året förut, hade
M. begivit sig till Böhmen för att bland husiterna
upprätta ”den nya kyrkan”. Fördriven även
därifrån, kom han till Allstedt (1523), där han
utvecklade ett livligt författarskap. Därifrån måste
han 1524 fly till Mühlhausen, som genom honom
gjordes till den andliga medelpunkten i de runtom
uppflammande socialrevolutionära
bonderörelserna. Efter bondehärens nederlag vid
Frankenhau-sen blev M. avrättad. M:s brevväxling utgavs
1931, ”Sein Leben und seine Schriften” 1933.
—• Litt.: H. Böhmer, ”Gesammelte Aufsätze”
(1927); monogr. av L. G. Walter (s. å.), A.
Lohman (1931) och A. Meusel (1952).
Myoca’rdium, med., se Myokardit.
Myo’gale, zool., se Desmanråtta.
Myogèn (av grek, mys, muskel), i
muskelsubstansen jämte myosin ingående vattenlösligt
äggviteämne.
Myoglobin (av grek, mys, muskel, och lat.
glo’bulus, litet klot), muskelcellernas färgämne,
närstående hemoglobinet i blodet.
Myogräf, apparat för registrering av en
muskels arbete.
Myokardit (myocarditis), inflammation, ev.
degeneration (utan inflammation), i hjärtmuskeln
(myocaGdium). Jfr Hjärtsjukdomar, sp. 376 och
Kardit.
Myom [-å’m], Myöma (av grek, mys,
muskel), svulst, bestående av muskelvävnad.
Vanligast äro de m., som förekomma i livmodern, ej
sällan flera samtidigt. Somliga äro mycket små,
knappt ärtstora, andra manshuvudstora el.
därutöver. I regel äro dessa m. godartade svulster;
se vidare Kvinnosjukdomar, sp. 99.
Myomèrer, muskelsegment, motsv. kroppens
allmänna segmentering.
Myop [-å’p], närsynt person, se Myopi.
Myopi (av grek. my’ein, tillsluta, och öps, öga;
eg. ”kisande med ögonen”), närsynthet (se d. o.).
— Myop [-a’p], närsynt person. — Myop i sk
[-å’-], närsynt.
Myosin, till globulingruppen hörande
äggviteämne, som finnes i musklerna. M. är olösligt i
rent vatten men lösligt i saltlösningar. Det
koagulerar vid hastig uppvärmning mellan 440 och
500 samt spontant, om det får stå längre tid.
Myosit el. myit (se Muskel).
Myosötis, bot., se Förgätmigej.
Myosürus, bot., se Råttsvans.
Myotomi, kirurgisk operation, då man
genomskär en muskel, som åstadkommer en skev
ställning av den led el. kroppsdel, på vilken den
verkar. Ofta utföres operationen på en muskels sena
(t eno tomi, se d. o.). Efter operationen
placeras kroppsdelen i önskat läge, och läkning
inträder snart. Muskeln el. senan är då förlängd
och kan på normalt sätt röra den rätt ställda
leden.
Myotoni (myoto’nia conge’nita), en ofta
ärftlig, till sitt väsen okänd sjukdom, vilken yttrar
sig som ett toniskt spänningstillstånd i
muskulaturen; en kontraherad muskel dröjer kvar i
kon-traktionstillstånd en stund, innan den slappnar.
En viss förbättring kan stundom nås med
medi-kamentell behandling.
Myo’xus, se Sjusovare.
Myr, i huvudsak motsv. begreppet mosse (se
d. o.) i dess vidaste bemärkelse. Ordet nyttjas
sålunda för att beteckna dels en marktyp, dels en
vegetationstyp. I n. Sverige samt på Gotland
benämnas de egentliga torvmarkerna oftast m.
— I växtgeografisk litt. har m. numera kommit
att allmänt brukas som gemensamt namn på
kärr-och mossesamhällen. Myrmark är
kollektivnamn för kärr- och
mossmarker.
Myrbaggen, Clèrus
formicä-rius, en 7—10 mm lång
skalbagge med svarta, framtill rödgula
täckvingar med två vita tvärband
och rödgul halssköld, vilket ger
m. en viss likhet med en myra.
M. är allmän i Sverige och
anträffas överallt, där barkborrar
hålla till, samt förtär dem,
deras larver och puppor.
Myrbagge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
