Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Müller, Johannes (teolog) - Müller, Johannes (präst) - Müller, Johannes (biolog) - Müller, Jörgen Peter - Müller, Ludwig - Müller, Maria - Müller, Morten - Müller, Otfried - Müller, Otto Frederik - Müller, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Müller
436
M:s förkunnelse led av en viss svaghet i såväl
innehåll som terminologi. 1917 blev han teol.
hedersdr i Berlin. M. grundade 1897 tidskr.
Blätter zur Pflege persönlichen Lebens (1915—
41 kallad Grüne Blätter). Av hans skrifter
finnas flera i sv. övers. — Litt.: T. Bohlin, ”Den
kristna gudsrikestanken” (1928); ”Vom
Geheim-nis des Lebens” (självbiogr.; 2 bd, 1937—38).
Müller, Johannes Evangelista Erik,
tysksvensk katolsk präst (f. 1877 14/n), teol. dr i
Rom, dir. för Caritas-verksamheten inom
ärkestiftet München, påvlig kammarherre med titeln
monsignore 1920, utnämnd till apostolisk vikarie
för Sverige och titulärbiskop av Lorea 1922,
biskop av Stockholm (omfattande Sverige) 1953.
Müller, Johannes Peter, tysk biolog (1801
—58), 1826 e. o. och 1830 ord. prof, i Bonn, 1833
i Berlin. M. var under förra hälften av
1800-talet Tysklands främste biolog och på fysiologiens,
den fysiologiska kemins, anatomiens,
embryolo-giens och den rent medicinska vetenskapens
områden banbrytande. Av M:s mer än 200 skrifter
märkas bland de
fysiologiska de över
reflexrörelserna, röstbildningen, ledningen
av ljudet i trumhålan,
de experimentella
bevisen för Ch. Bells
antagande, att
spinal-nervernas bägge rötter
ha olika fysiologisk
betydelse, blodets
fysiologi samt den mycket
uppskattade
”Hand-buch der Physiologie
des Menschen (2
bd, 1834—40, flera
senare uppl.). Av anatomiska undersökningar
böra nämnas upptäckter av lymfhjärtan hos
grod-djur och reptilier och arbeten över lansettfisken
och pirålen. Även åt havsfaunan, som M.
studerade bl. a. i Medelhavet, Bohuslän och Norge,
ägnade han sitt intresse. Så har han bl. a.
behandlat tagghudingarnas anatomi och upptäckt
deras larver och metamorfos. Av största
betydelse för särsk. anatomiens och fysiologiens
utveckling i Tyskland var även M:s storartade
verksamhet som lärare.
Müller, Jörgen Peter, dansk hygieniker
och gymnastisk författare (1866—1938), avlade
ingenjörofficersexamen 1888, var sportred. i
tidn. Köbenhavn 1883—1901, inspektör för
Vejlefjords sanatorium 1901—06 och förestod
1912—24 ett gymnastikinst. i London, där han
kallade sig Muller. Han återvände till
Danmark 1932. M. utövade med framgång ett
flertal idrottsgrenar (t. ex. simning, rodd, brottning
och fotboll) men blev mest bekant genom ”Mit
system” (1904), som innehåller en del väl valda
lingska rörelser, kombinerade med djupandning,
tvagning (bad) och frottering. Genom denna
skrift, som vann en utomordentlig spridning
(övers, till 25 språk), och genom sina många
föredragsturnéer i Europa blev M. en av de
främsta pionjärerna för den f. n. vitt utbredda
motionsgymnastiken (hemgymnastiken) och för
tillämpandet av sunda, hygieniska livsvanor.
Dessutom utgav han bl. a. ”My breathing
system” (1914), ”The daily five minutes” (1923),
”My sunbathing and fresch-air system” (1927).
Müller, L u d w i g, tysk präst (f. 1883),
militärpastor (Wehrkreispfarrer) 1914—33,
lands-biskop i Preussen och riksbiskop i den nybildade
tyska evangeliska rikskyrkan 1933. M. var en
av de ledande bland ”Tyska kristna” och
arbetade ivrigt för kyrkans nazifiering. Då M.
därvid möttes av hårdnackat motstånd, ingrep
statsledningen, varvid M. helt berövades sina
befogenheter.
Müller, Maria, tysk sångerska, sopran (f.
1889). M. debuterade 1925 som Sieglinde på
Metropolitan Opera, New York, där hon var
engagerad t. o. m. säsongen 1934—35. Hon har
medverkat flera gånger vid festspelen i Bayreuth
och även sjungit vid Salzburg-f estspel en. Bland
hennes roller märkas främst Wagner-partier.
Müller, M o r t e n, norsk målare (1828—1911),
påverkades av Gude och Cappelen men mottog
senare starka intryck genom friluftsmåleriet.
Särsk. då M. tar motiven från de norska
fjälldalarna och furuskogarna, ernå hans bilder stark
verkan med sin imponerande uppläggning och
kraftiga kolorit.
Müller, Karl O t f r i e d, tysk klassisk
arkeolog (1797—1840), lärjunge till A. Böckh. Han
blev prof, i Göttingen 1823 och företog 1840 en
längre resa i Grekland, under vilken han dog
i Aten. M. var en talangfull och produktiv
forskare, som utövat ett varaktigt inflytande genom
ett nytt betraktelsesätt av den grekiska
mytologien. Bland hans viktigaste arbeten må nämnas
”Aeginetica” (1817, en monografi över Egina,
som blivit mönster för otaliga liknande
avhandlingar, ”Prolegomena zu einer wissenschaftlichen
Mythologie” (1825), ”Die Etrusker” (2 bd, 1828)
och den betydande, ehuru numera i huvudsak
föråldrade ”Handbuch der Archäologie der Kunst”
(1830) samt utmärkta textuppl. av Aischylos’
”Eumeniderna” (1833), Varro (1839) och Festus
(s. å.). ”Kleine deutsche Schriften” utgåvos
1847—48, brevväxling med A. Böckh 1883. —
Litt.: O. och E. Kern, ”C. O. M. Lebensbild in
Briefen an seine Eltern” (1908).
Müller, Otto Frederik, dansk zoolog
C173°—84), 1771 kansliråd, 1773 arkivsekr., ett
ämbete, som M. snart lämnade för att helt ägna
sig åt zoologien. Under flera års vistelse vid
Dröbak gjorde M., den förste, som i
Skandinavien använde skrapor för insamlande av djur,
förarbeten till den för sin tid utmärkta
”Zoologia danica” (4 bd, 1788—1806, senare bd
delvis utarbetade av andra). M. har f. ö. utg.
arbeten över vattenkvalster, lägre kräftdjur och
infusorier, en grupp, som M. uppställde. — Litt.:
J. Anker, ”O. F. M:s Zoologia danica” (1950).
Müller, Paul, schweizisk kemist (f. 1899),
dr phil. i Basel, sedan 1925 anställd vid den
kemiska koncernen Geigy där. M. har bl. a. ägnat
sig åt växtskyddsfrågor och framställning av nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
