Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mussolini, Benito - Must - Mustadfors - Mustad, O., & son, ab. - Mustafa (sultaner) - Mustafa Kemal - Mustag-ata, Muztagh-ata - Mustang (hästras) - Mustang (flygplan) - Mustard - Mustasaari - Mustasch - Mustaschfladdermusen - Mustelidae - Mustelus - Mut - Muta - Mutanabbi (Abu-t-tajjib Ahmed bin el-Husein)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Must—Mutanabbi
422
tunist, som gjorde Italien bankrutt på
spekulationer i en väntad tysk seger. — M. utg. bl. a.
”My autobiography” (eng. uppl. 1928), ”Dottrina
del fascismo” (1932), ”Scritti e discorsi” (11 bd,
1933—38), ”Spirito della rivoluzione fascista”
(1937) och ”11 tempo del bastone e della carota”
(1944, ny uppl. 1948 med titeln ”Storia di un
anno”; fr. uppl. 1948 ”Mémoires 1942—43”; eng.
uppl. 1949 ”Memoirs 1942—43”). M:s
brevväxling med Hitler har utgivits på flera språk (sv.
övers. ”Såta vänner”, 1945). En dagbok, som
uppgives ha skrivits av M. under fångenskapen 1943,
publicerades i tysk version 1950 som del av ett
memoarverk ”Die geheime Front” av en
österrikare W. Höttl (pseud. W. Hagen). — Litt.:
M. G. Sarfatti, ”Dux” (1926; sv. övers. 1927);
H. Tingsten, ”Från parlamentarism till diktatur”
(1930); A. Saager, ”M. ohne Mythus” (1931); G.
A. Borgese, ”Goliath. The march of fascism”
(i937; sv. övers. ”Svart tidsålder”, 1940); G.
Cianos dagböcker (ty. uppl. 1946, no. och eng.
uppl. 1947); Rachele Mussolini, ”La mia vita con
Benito” (1948); E. Wiskemann, ”The
Rome-Berlin axis. A history of the relations between
Hitler and M.” (1949).
Must, ren, ojäst, steriliserad fruktsaft, vanl.
äpplesaft. Saften steriliseras antingen med värme
(pasteurisering) el. med bakterieavskiljande filter
samt tappas på sterila flaskor. M. saluföres
blankfiltrerad el. grumlig av fruktkött. Den
framställes i s. k. m u s t e r i e r.
Mustadfors, samhälle i Steneby sn i Dalsland.
Mustad, O., & son, ab., Göteborg, grundat
1904, driver margarin- och konstisterfabrik i
Mölndal; dessutom vid Mustadfors i Steneby en
1899 anlagd hästskosömfabrik, där numera även
klippspik, nubb, hårspännen m. m. tillverkas.
Mustafa [mo’-], turkiska sultaner. 1) M. I,
Muhammed HI:s son (1591—1638). Genom
fjorton års inspärrning i harem förslöad ända till
idioti, regerade han först blott tre månader (1617
—18) men uppsattes åter på tronen 1622, avsattes
följ, år och avlivades senare. — 2) M. II,
Muhammed IV:s son (1664—1703), efterträdde 1695
sin farbroder Ahmed II, förde under första tiden
framgångsrika krig mot Österrike och Ryssland,
men då krigslyckan vände sig, måste han ingå den
för Turkiet olyckliga freden i Karlowitz (1699).
M. avsattes 1703 av janitscharerna och dog av
förgiftning s. å. — 3) M. III, Ahmed III:s son
(1717—73). Begåvad, kunskapsrik och kraftfull,
arbetade han trots alla hinder på att trygga och
förkovra sitt rike utåt och inåt. Han vidtog bl. a.
åtgärder för en förberedande undersökning med
tanke på genomgrävning av näset vid Suez. 1761
slöt han ett vänskapsfördrag med Fredrik den
store. Slutligen blev M., emedan han skänkt Polen
sitt stöd, invecklad i ett förlustbringande krig
med Ryssland.
Mustafa Kemal [mo’-], se Atatürk.
Mustag-ata’, M u z t a g h-a t a, bergmassiv, se
Kun-lun.
Musta’ng, hästras, som lever vild på Mexicos
och Texas’ prärier. Den är endast c:a 140 cm
hög men har en otrolig galoppförmåga och
uthållighet.
Musta’ng, ensitsigt, enmotorigt amerik.
jaktflygplan. Beväpningen utgöres av 4—6
kulsprutor, placerade i vingarna. Flygplanets hastighet
är ung. 500 km/tim., och den taktiska
aktionsra-dien uppgår till c:a 1,000 km. M., som i U.S.A.
har den militära beteckningen P-51, finnes numera
även i det svenska flygvapnet som
spaningsflyg-plan och betecknas där S-26.
Mustard [ma’stad], eng. (fr. moutarde),
senap.
Mustasaari [mo’stasäri], se Korsholm.
Mustasch, den del av skägget, som växer på
överläppen. Raser ss. wedda och vissa mongoler
sakna m.-bildning el. ha endast antydd sådan,
andra ss. européer, australier och ainu ha en
betydande skäggväxt även på överläppen. M. kom
särsk. till heders under Ludvig XIV och blev i
Tyskland genom Vilhelm II :s exempel
synnerligen vanlig med kraftigt uppåtvridna spetsar. I
vissa länder (Tyskland, England) har m. visat
tendens att åter införas. Det är ej sällsynt att
kvinnor i och efter klimakteriet få en m.
Mustaschfladdermusen, zool., se Fladdermöss,
sp. 587-
Mustèlidae, zool., se Mårdsläktet.
Mustèlus, se Hajar, sp. 707.
Mut, egyptisk gudomlighet, se Amon.
Muta (fsv. muta, gåva, muta, isl. muta, gåva
som ersättning), vanl. i plur. mutor, jur.,
ekonomisk gottgörelse i någon form (spec.
penningar), som lämnas åt person för att förmå denne
till olaga ämbetsåtgärd el. trolöshet mot
huvudman. Se Bestickning.
Mutana’bbi (hette eg. A b u-t-t a j j i b
Ahmed bin el-Husein), en av de största
diktarna på arabiskt språk (915—965). I ungdomen
förleddes han av sin vältalighet att uppträda som
profet, varav han fick tillnamnet el-mutanabbi
(”den som gör anspråk på att vara profet”). Men
han hade ingen framgång och blev för en längre
tid hållen i fängelse. 948 kom han till emiren
Sai-feddaula i Aleppo, var hovpoet hos denne i nio
år, därefter i Kairo hos Kafür, Egyptens dåv.
regent, och sedan i Persien hos Adudeddaula.
Under en resa blev han dödad av beduiner. —
Innehållet i M:s ”Divän” (Diktsamling) är som
i all arabisk poesi till stor del obegripligt utan
Mustang-flygplan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
